- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 6. 6 febr. 1942 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov - En planet i lågor - Ljussignalerna - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alla var ense om att besöket varit givan-
de. Mac ångrade bara, att han inte lyc-
kats få ombord flera representanter
för den intressanta faunan.

— Vart tar vi vägen nu? frågade
Hardman, som åter intagit sin bekväma
ställning i fåtöljen. Han njöt obeskriv-
ligt av solskenet, som värmande trängde
in genom fönstret.

— Nästa etapp blir Mars, förklarade
doktor Sternborn. Den står närmast i
tur.

— Är det långt dit? Jag skulle inte
ha något emot om ni ville sätta av mig
på jorden, om vi passerar på någorlun-
da nära håll, så det inte blir för stort
besvär.

— Till jorden är det betydligt längre
än till Mars, upplyste doktorn. Till Mars
har vi 125 miljoner kilometer. Mars och
Venus befinner sig just nu på samma
sida om solen. Och till jorden — gud vet
var den är någonstans!

Så småningom blev det dunklare, men
det berodde inte på molnen. Det var
evighetens mörker. Stjärnorna började

ÅRGÅNG

1941

av

-

FOR ALLA
dB Ey

KAN ERHÅLLAS KOMPLETT
FRÅN TfA:s EXPEDITION
BOX 3137, STOCKHOLM.

PORGISSE

I HÄFTEN KR 13:— INBUN-
DEN I TVÅ STILFULLA
KLOTBAND KR 20: —.

Levereras fraktfritt om beloppet
insättes på postgirokonton:r 157992
Vid postförskott tillkommer
frakten kr 1:45.

PERSONER i Stockholm kunna
vända sig direkt till tidningens
expedition, Tunnelgatan 3.

Tel.: 116079.

framträda, först en och en, sedan allt
talrikare, och ’ till slut var hela fir-
mamentet bestrött med gyllene stoft.

Venus syntes someen stor vit boll, men
den avtog hastigt i omfång. Fartyget
hade uppnått sin normala hastighet.
Man hade åter den egendomliga känslan
av att kroppsvikten försvann. Hardman
fick kanske den livligaste förnimmelsen
därav, när han vid ett tillfälle reste sig
litet för hastigt med påföljd att han for
upp och slog huvudet i taket. Han fick
en bula i pannan, men taket förblev
oskadat.

— Vi kom i väg i grevens tid, sade
professor Mac.

— Hade vi stannat en liten stund till,
så hade vi blivit stekta, inföll John.

Doktor Sternborn for omkring med
sin fläkt och luktade som om han vädrat
OS.

— Vad är det? frågade Mac.
— Jag tycker att luften inte känns
som den ska, svarade doktorn.

Mac andades djupt.

— Känner ni ingenting? frågade Hard-
man. Jag tycker det pressar på bröstet.

— Det beror nog bara på den hastiga
övergången. Vi blev bortskämda på
Venus.

— Kanske det, sade Hardman.

Men efter en stund blev han orolig
igen.

— Jag tror att jag har fått astma,
sade han. ;

Alla hade samma känsla av andnöd.
Mac kastade en blick på barometern. Den
visade endast 400 mm tryck i stället för
de normala 760. Luften var endast hälf-
ten så tät som den borde vara.

— Har ni upptäckt felet? frågade pro-
fessorn, vänd till doktor Sternborn. Är
det syreapparaten som krånglar?

De undersökte apparaten, men den
tycktes fungera oklanderligt.

— Det måste bero på att det finns
någon läcka i fartyget, sade doktor
Sternborn.

John kände hur pulsen ökade, samti-
digt fick han yrsel och kväljningar.
Röda ringar började dansa runt för ögo-
nen. Han såg hur ådrorna svällde på
hans händer.

— Det här bär rakt åt pipan! utbrast
Mac. Vi måste ta reda nå felet...

JE jussignalerna.

Nyed professorns ord blev de övriga
nervösa.

— Det vore just trevligt att bli kvävd,
sade Hardman. Är ni riktigt säker på att
det är stängt överallt?

Man undersökte fönstren och dörrar-
na, men alla var ordentligt stängda. Un-
der tiden förtunnades luften mer och
mer.

Barometern visade endast 300 mm
tryck. Alla var mörkröda i ansiktet.
Ännu några ögonblick, och en fruktans-
värd katastrof kunde inträffa; farty-
get skulle förvandlas till en världsrym-
dens ”flygande holländare” med en be-
sättning av idel döda.

Doktor Sternborn var den förste som
samlade sig i den allmänna förvirringen.

— Ta på er de hermetiska dräkterna!
sade han.

någonting, försäkrade

Det borde man ha gjort för längesen.
Alla skyndade sig att ta på sig de klä-
der de haft på sig på månen och Mer-
kurius.

Det gick några minuter. Barometern
sjönk alltjämt. Passagerarna hade ord-
nat telefonkontakt med varandra för
att rådslå om situationen.

— Det måste vara på det sättet, att
skrovet fick en skada vid vulkanutbrot-
tet, sade doktorn.

— Jag kunde absolut inte upptäcka
Eckard. Och vi
undersökte underredet noga.

— Luften kan väl inte försvinna ge-
nom väggarna heller?

De syreapparater, som var inmontera-
de i dräkterna, producerade luft för 48
timmar. På två dygn var det inte möj-
ligt att uppnå ett ställe i rymden, där
de kunde påräkna att det fanns luft att
andas. Minst av allt kunde det bli tal
om att återvända till den brinnande Ve-
nus. Det fanns ingen möjlighet till rädd-
ning. (Forts. i nästa nr.)

- ig
, pr eci sion och
hållbarhet. St
lager av « -
förekommande

dimensioner

och typ er.

a - -

TEKNIK för ALLA = 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-6/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free