Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staten och våra uppfinningar, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en uppfinnartalang och tekniska
läggning, som är karakteristisk för
det svenska folket, utgör en tillgång av
bestående värde. Med dess hjälp ha vi
kunnat bygga upp våra s. k. intelligens-
industrier och över huvud taget varit i
stånd att hålla en kvalitet på vår in-
dustriproduktion, som gjort den konkur-
renskraftig över hela världen.
Det är därför endast naturligt, att
staten velat tillgodogöra sig denna speciella tillgång i vårt
nuvarande läge, som kräver anspänning av alla nationella
krafter till värn för vår frihet och folkförsörjning. Uppfin-
narnämnden, som finansieras med statsmedel och trädde i
verksamhet 1 juli 1940, är ett uttryck för statens intresse
för uppfinnarverksamheten. Nämnden skall nämligen pröva
och bedöma tekniska uppslag, företrädesvis inom de militär-,
bränsle- och jordbrukstekniska områdena, samt stödja de
nya konstruktioner och tekniska förfaranden, som anses för-
tjäna detta, genom bidrag till deras fortsatta bearbetning.
Civilingeniör
B. TRANEUS:
13/2
1242
Teknik för Alla
Någon gång under sistlidne december månad meddelades i
dagspressen, att tills dess omkring 3.000 uppfinningar an-
mälts till nämnden, och att något 100-tal av dem ansetts
värda att vidare bearbetas.
Parallellt med denna verksamhet har den s. k. 1938 års
patentutredning arbetat på ett betänkande, som nyligen nått
offentligheten. Detta avser ett förslag till lag med särskilda
bestämmelser om uppfinningar av betydelse för rikets försvar
och för folkförsörjningen.
örslaget har av industrimän, ingenjörer och uppfinnare
mottagits med det största ogillande. Bland Teknik för
Allas läsare finns en massa händigt folk, som syssla med
uppfinningar och tekniska nyheter. Det synes därför moti-
verat att i dessa spalter redogöra för de bestämmelser i det
nya lagförslaget, vilka främst väckt opposition i intresserade
kretsar.
Staten skulle enligt detta äga rätt att expropriera uppfin-
ningar. Avse dessa rikets försvar, ifrågasättes hela patent-
rättens avstående till staten. Gäller det uppfinningar av
särskild betydelse för folkförsörjningen, skulle dessa ej helt
få tagas i beslag av staten.
Det är lätt att förstå, att ett sådant förslag väckt gensaga.
Varje uppfinnare vet, hur mycken och långvarig möda, som
ligger bakom hans skapelse. Ibland kan det vara fråga om
ett helt livs arbete, utfört under försakelse och med hårda
ekonomiska offer. Att staten skulle äga rätt avhända upp-
finnaren resultatet härav, måste för svensk rättskänsla be-
traktas som upprörande. ;
Givetvis skulle expropriationen vara förbunden med ersätt-
ning åt den, som drabbas därav. Lagförslaget säger härom,
att ersättningen skall vara ”skälig”, vilket är ett mycket
svävande uttryck.
ppositionen frågar med full rätt, varför ersättningen i
detta fall endast skall vara ”skälig”, då gällande lag-
stiftning om expropriation föreskriver, att den, vars egendom
8 TEKNIK för ALLA
tas i anspråk för det allmännas räkning, skall ha ”full” er-
sättning. Den, som t. ex. avstår mark för framdragande av
en landsväg, skall ha helt betalt, men den, söm ser sig be-
rövad resultatet av många års tanke- och experimentarbete,
skulle endast få ”skäligt” betalt. Man kan förstå, att upp-
finnarkretsar reagera mot ett dylikt förslag till lag.
Utredningen bjuder på en annan nyhet, nämligen att hemligt
patent skall kunna meddelas, när staten själv är patentsö-
kande till militär uppfinning. :
Då lagförslaget diskuterades i Svenska Uppfinnareförenin-
gen, framhöll man, att en uppfinning aldrig kan hållas hem-
lig. Så mycket mindre skulle detta bli fallet enligt det före-
liggande lagförslaget, då detta förutsätter, att alla inkom- ’
mande patentansökningar skola granskas av en eller flera
myndigheter med hänsyn till deras betydelse för försvaret.
Denna granskning, som är ett led i den procedur, genom vil-
ken staten skall kunna lägga beslag på en uppfinning, med-
för emellertid, att kännedom om militärt viktiga uppfinningar
sprides inom vida större kretsar än som nu är fallet.
En talare i Uppfinnarföreningen framhöll också, att om
hemligt patent beviljats, så kan en senare sökande av patent
på en liknande uppfinning ohörd bli dömd förlustig sin rätt,
vilket representerar en återgång till medeltida rättskipning-.
Stor indignation har det också väckt, att enligt lagförsla-
get yrkeshemligheter skulle kunna exproprieras, om de äro av
särskilt värde för försvaret eller folkförsörjningen. För att
staten skall kunna verkställa dylika beslag, föreslås rätt att
kräva fullständiga upplysningar om yrkeshemligheter av den,
som äger vetskap därom.
an vill alltså på laglig väg tvinga de i ett företag an-
M ställda att yppa förhållanden, som de enligt gällande lag
om illojal konkurrens äro förpliktade att hemlighålla. Tyst-
nadsplikt ifråga om yrkeshemligheter är också allmän praxis
i inom industrien brukliga arbetsavtal.
Oppositionen anser med full rätt, att införandet av en så-
dan upplysningsplikt strider mot svenskt rättsmedvetande,
som icke känner till begreppet inkvisition. Att med lagens
hjälp tvinga personalen i ett företag att svika det förtroende,
som ledningen hyser till dem, betraktas inom industrien som
oerhört stötande.
Denna axplockning ur förslaget till ny patentlag torde vara
tillräcklig för att klargöra, att det är fråga om åtgärder, som
äro helt främmande för svenskt väsen och svensk uppfatt-
ning.
Man får fördenskull hoppas, att reaktionen mot en dylik
lagstiftning skall framtvinga väsentliga ändringar i förslaget.
Näringslivet har under den rådande krisen gjort staten så
goda tjänster genom att framexperimentera nya produkter
och metoder, att det ej gjort sig förtjänt av att så hänsyns-
löst exploateras, som här ifrågasättes. Staten kan även i
fortsättningen räkna på industriens lojala insatser i försva-
rets och folkförsörjningens tjänst utan att hota med beslag
på uppfinningar och yrkeshemligheter.
lf draueus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>