Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omlindning och beräkning av småmotorer, av Tore Porsander. I. Elektromaskinlärans grundläggande formler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig l
Fig 2
14 TEENIK för ALLA
meter. Man uttrycker detta så, att motståndet är direkt proportionellt
mot längden och omvänt proportionellt mot arean.
Det material, varav exempelvis tråden är uppbyggd, spelar även en av-
görande roll för storleken av det elektriska motståndet. Detta uttryckes
genom en s. k. materialkonstant, som i detta fall kallas specifikt elekt-
riskt motstånd. Varje material eller materialsammansättning har således
ett visst specifikt motstånd, som emellertid mer eller mindre ändrar sig
med temperaturen. Om man därför vill ange det specifika motståndet för
ett visst material, måste man även ange den temperatur, vid vilken detta
värde gäller. Om ingen temperatur anges, brukar man dock underförstå
rumstemperatur.
En tråds elektriska motstånd beräknas efter följande formel:
1
R=0’— ohm (2)
a
där I betecknar trådens längd, uttryckt i meter, a trådens area i mm?,
samt slutligen o uttalas ”ro” det specifika elektriska moståndet.
Värdet av det specifika motståndet är av praktiska skäl valt så, att det
motsvarar det elektriska motståndet hos en tråd av det ifrågavarande
materialet med längden 1 meter och arean 1 mm?. Vanlig koppartråd har
värdet 0,0178, vilket värde dock kan variera en smula beroende på kop-
parns renhet. Nedanstående tabell anger några exempel på det specifika
motståndet hos olika material.
Exempel 3: Beräkna motståndet hos en koppartråd med längden 3 meter och arean 2 mm?!
Vi erhålla: ;
3
RI= 010178 DS = 0.0267 ohm
Exempel 4: Beräkna motståndet hos en koppartråd med diametern 0,8 mm och längden 25
meter! I detta fall måste först arean beräknas, vilket sker enligt:
Tsar 30:80:80 14:01:64
4 4 4
varav sedan motståndet beräknas till:
AS = 0.5024 mm?
R=0:0178– = 0.386 ohm
25
0.5024
Vid beräkningar enligt dessa formler är det synnerligen viktigt, att
längden alltid uttryckes i meter och arean alltid i mm?! I annat fall blir
resultatet fullständigt felaktigt.
Motståndets beroende av temperaturen
Di många elektriska motorer och generatorer ofta uppnå en tempe-
ir av + 60—380 grader, kan det vara av ett visst intresse att kunna
beräkna motståndet även vid dessa temperaturer. Vi måste då införa en
ny materialkonstant, den s. k. temperaturkoefficienten, som betecknas i
litteratur med den grekiska bokstaven «a (uttalas ”alfa”). Storleken av
denna koefficient erhålles ur nedanstående tabell för några olika ma-
terial.
Specifikt Temperatur-
Material ledningsmotstånd koefficient
[0] (Vi dk20:4C) [44
Ledningskoppar sö.......ss.es.s 0.0178 0.0040
Kemiskt ren koppar ......... 0,0165 0,0040
ASAT ARSDN SNR UA OCK 0,10 0 AN45
Mässing 0.07 0.0015
Silver | eeeenerosn ana 0,0165 0,0036
Manganin 0,43 0,00001
Med tillhjälp av denna temperaturkoefficient kan man beräkna det
specifika motståndet för en viss temperatur, som vi kunna kalla t, på föl-
jande sätt. Ökningen av det specifika motståndet erhålles enligt produk-
ten «.o. (t — 20), där alltså parantesen talar om, huru många grader
temperaturen därvid har höjts från den temperatur (här 20?” C), för vil-
ken det specifika motståndet är angivet. Sedan har man blott att addera
denna ökning till det specifika motståndet vid 20 grader för att erhålla
det nya värdet, som sedan insättes i den ovan angivna formeln för be-
räkning av motstånd.
Exempel 5: Beräkna det specifika motståndet hos ledningskoppar vid 60 grader. Vi erhålla
ökningen 0,0178 . 0,004 . 40 = 0,00285. Det specifika motståndet vid 60 grader blir således
0,0178 + 0,00285 = 0,02065, E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
