PER Ur en bok - Loo Ja ; nl mo Ad vi Nn SRA S fa SÖS TI SAN Syna a oj fu SN == SÖ ELK we TS VE SE SES ST La EU SAT — EF NN LAH NES FINLIA c Å : w SAN | CN SS LV £ / 5 ÖS Uls snusning MED ör (EN om eldvapen från 1420 Den första tek- niska — fackboken på tyska språket handlade om eld- vapen och skrevs av en okänd för- fattare år 1420. Vi visa här bokens ti- salplansch. & BALLONGSPÄRRAR Bellongspärrarna, som först utforma- des i England år 1939, uppfylla många ändamål, varav de viktigaste äro att förhindra störtbombning, att hindra fientliga flygplan från att flyga lågt, att hindra träffsäker bombning : och slutligen att undergräva de angripande flygarnas moral. s0mp PA s Cd FS LS vr RE ( | AR OR NS Gasvolym SS IP "STIM : = 440) Ballongerna placeras så, att intet plan kan komma igenom spärren utan att komma åt någon av linorna. 10 TEKNIK för ALLA IINVT SINA 22 Vid molnigt väder släppas ballongerna upp så högt, att det närmast blir en slump, om ett plan kan komma oskadat igenom spärren. Det behövs 12 man för att vakta en ballong, vilka stå under befäl av en korpral. Dessa män utgöras av regul- Jära trupper, reservister och frivilliga, varvid 8 sådana grupper utgöra en självständig enhet. Att sända upp en ballong är icke så enkelt, som det kanske kan tyckas. Det finns alltid en möjlighet, att plötsliga vindkast kunna få tag i ballongen så att linan fastnar vid något föremål. Ballongen = =fylles med vätgas från särskilda =<aggre- gat. Ballonglinan är fastsatt vid en vinsch på en spe- ciellt utrustad transportvagn, varigenom bal- longen kan sänkas ned och snabbbt transporteras till en annan plats, där den ånyo kan släppas upp. 1. Stabilisator. 2. Vindfång. 3. Bal- longhölje. 4. Tryckventil, 5, 6, 7. Höjdventiler. 8. Ventil. 9. fång. 10. Manöver- lina. 11. Släplinor. 12. Påfyllningsrör. 13. Manöverlinor. Vind- Varje sådan transportvagn är försedd med en särskild motor för kabelvinschen. Det är ett ganska svårt och riskfullt ar- bete att manövrera ballongen från vag- nen, varför vinschpersonalen måste skyddas av speciella burar på vagnen. Upp till 3 000 eller mer palongerna kunna sändas upp till en höjd av omkring 3 000 meter, där de kunna bibehålla sitt läge avsevärda tidsperioder. De tagas dock ned då och då för kontroll och påfyllning av vät- gas, som ju alltid så småningom förlo- ras i form av läckage. Då ballongen befinner sig på sin rätta plats i luften, ligger linan snett alltefter vindens riktning och styrka ungefär på samma sätt som snöret vid en pappersdrake. Om ett flygplan kom- mer under ballongen, träffar det antin- gen själva linan eller också någon av de mindre linor, som hänga fritt ned från ballongen. Spärrballongerna arrangeras icke i cir- kel omkring den ort, som de skola skyd- da. utan snarare i ett slags mönster. Det stora ”örat” på ballongen är dock ej fyllt med vätgas utan endast med luft för att ballongen skall stabiliseras i förhållande till vinden. Man kan ibland se, huru dessa stabilisatorer ver- ka alldeles hopsjunkna och lösa, vilket då kan förklaras därav, att vinden ännu ej hunnit pressa in luft i dem. Temperaturen ökar i stratosfären Då grundval av nyare temperaturmät- ningar medelst registreringsballonger har man i Köpenhamns meteorologiska och astronimiska observatorium börjat bestrida den hittills allmänt förhärskande teorien om en kontinuerligt avtagande temperatur i stratosfären med: höjden över jordytan. Temperaturen skall en- ligt dessa mätningar i stället långsamt stiga, då höjden överstiger 30 km, för att sedan uppgå till 100? C vid en höjd av mellan 60 och 70 km. e Dessa resultat bekräfta de uttalan- den, som redan 1939 gjordes av pro- fessor Regener i Friedrichshafen, varige- nom den gamla uppfattningen om stra- tosfärens temperatur börjat vackla. Me- dan man tidigare ansett stratosfären från och med sin bas (9—12 km) vara lika kall överallt (mellan — 50? till — 70? C) blev man alltmer övertygad om, att på 40 till 50 km höjd måste befinna sig ett mäktigt värmelager, och att på höjder över 100 km temperaturen måste ökas ganska kraftigt, troligen till flera hundra grader. Dessa åsikter ha nu alltså bekräftats till stor del. Schweiz inför det metriska gängsystemet ittills har i Schweiz funnits olika gängsystem, såsom Whitworth-syste- met, det metriska systemet, Löwenherz- TR RS