Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skruvplanet kommer! Av Tord Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEKNIK för ALLA
Ovan: En autogiroeskader i USA. T. v.:
Juan de la Cierva framför sin skapelse.
Nedan: Ett projekt. till skruvplan för
transocean trafik.
Redan 1908 trodde Edison
på skruvplanet
unna successiva förbättringar av det
nuvarande flygplanet ge en konstruk-
tion som fullt tillfredsställer de anspråk,
som bör ställas på en flygmaskin, av-
sedd för privatbruk? Det är vanskligt
att profetera på det flygtekniska området,
Sannolikheten talar emellertid för att
de successiva förbättringarna av flyg-
planet mycket väl kunna innebära avse-
värda framsteg ifråga om start- och
landningsegenskaper, driftsäkerhet och
manövrering men att dessa icke defini-
tivt undanrödja de svagheter, som hindra
flygningens vidsträckta popularisering
och dess naturliga plats i privatflygets
praktiska tjänst. Även om konstruktiva
lösningar kunna finnas utefter denna
linje synes det dock troligt, att de kunna
uppnås, enklare och naturligare genom
en mera radikal förändring av grund-
förutsättningarna. : 5 ;
Och därmed är jag färdig för att be-
svara frågan huruvida vi här endast ha
att göra med en from förhoppning. Vis-
serligen intressant såsom sådan, men allt
för avlägsen från de realiteter vi böra
räkna med.
Autogiron och skruvplanet (helikoptern)
äro numera realiteter: Därom <råder
intet tvivel. När man knyter förhopp-
ningar till dessa konstruktioners fortsatta
utveckling kan man i dag stödja sig på
mycket omfattande driftserfarenheter och
faktiska prestationer. Men varför har
icke utvecklingen utefter denna linje
gått fortare? Juan de la Cierva utförde
sina första flygningar med autogiron
redan 1923.
Projekt till skruvplan gå långt till-
baka i tiden och det har under tidernas
lopp icke varit någon brist på uppslag
och försök. Louis Bréguet torde ha
varit den första som konstruerat ett
skruvplan. Det lyfte 1907 med en man
ombord. Igor Sikorsky började sina för-
sök med skruvplan 1910. Man har alltså
arbetat på autogirons och skruvplanets
utveckling under en ganska lång tid.
Intrycket är att arbetet gått trögt och
att de verkligt stora framgångarna låtit
vänta på sig. Är icke detta ett bevis
för att man här beträtt en ofruktbar
väg? Att svårigheterna icke låta sig
övervinnas. Det visar, att de problem
som varit förbundna med skruvplanets
utveckling varit svåra, men långt ifrån
olösliga. Steg för steg närmar man sig
praktiska lösningar.
Thomas Edison hade en intuitiv känsla
av skruvplanets utvecklingsmöjligheter
när han år 1908 förklarade: ”Flygplanet
må vinna vilka framgångar som helst:
framtidens intresse kommer att inrikta
sig på skruvplanet.”
utogiron är icke ett skruvplan. Skill-
naden ligger däri att autogirons ro-
torblad rotera automatiskt utan att vara
motordrivna under det att skruvplanet
erhåller sin lyftkraft genom motordrivna
roterande bärytor eller blad. Trots denna
olikhet ha de båda konstruktionerna
mycket med varandra att göra. Ja, frågan
är om icke autogiron är en nödvän-
dig förelöpare till skruvplanet som i
framtiden kommer att segra. Men det
är också möjligt att vi under en tid skall
få räkna med en del olika mellanformer.
Den senaste s. k. ”hoppande” autogiron
är egentligen vid starten ett skruvplan
Och skruvplanet måste vid en motorstopp
kunna funktionera som en autogiro.
Genom <autogiron har man vunnit
utomordentligt värdefulla erfarenheter,
vilka i stor omfattning även kommit
skruvplanet till godo. Det gäller dels
praktiska konstruktionsproblem, dels de
talrika tekniskt-vetenskapliga forsknin-
gar och undersökningar som framför allt
bedrivits i England och Amerika. Här-
md har en tillförlitlig grund lagts för
det fortsatta konstruktiva arbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
