Flygteknisk nomenklatur = (enligt Tekniska Nomenklaturcentralen.) Flygmaskiner utgöras av flygplan, rotaplan, skruvplan, (helikopter) och slagplan (ornitopter.) Rotaplan får sin lyftkraft genom självroterande bärytor eller blad. Skruvplanet får sin lyftkraft genom mekaniskt drivna bärytor eller blad. Slagplanet får sin lyftkraft genom fram- och återgående, svängande eller slående bärytor. = 2 Det är anmärkningsvärt att det framför allt varit två kända flygplanskonstruk- törer som framför andra varit banbrytare för skruvplanet. Louis Bréguet är en av Frankrikes främsta och äldsta flyg- planskonstruktörer. Sedan Bréguets skruvplan 1935 och 1936 utfört en hel del lyckade provflyg- ningar erhöll firman Bréguet—Dorand en beställning på två tvåsitsiga skruvplan avsedda för skolbruk. I sin första ut- föringsform skulle dessa besitta en flyg- Prof. Fockes skruvplan höjer sig verti- kalt efter start på fläck. Skruvplanet blir inom privat- flyget överlägset på medel- stora distanser huru autogiron (rotaplan), som vi tidi- gare framhållit, inte är baserad på de principer som äro grundläggande för skruvplanet, har dess tillkomst dock varit av utomordentlig betydelse för dessa båda kategorier av flygmaskiner. Först genom autogirons betydande framgångar erhöll man först och främst ett prak- tiskt bevis för att även andra konstruk- tiva lösningar än flygplanet äro möjliga. Vidare erhöll man en omfattande erfa- renhet av olika rotorsystem vilkas meka- nik och dynamik i många avseenden överensstämma med skruvplanets. Och slutligen har man med avseende på manöv- reringen kunnat klarlägga problem vilka man även varit tvungen att lösa i sam- band med skruvplanets utveckling. I Tyskiand intresserade sig den kände flygplanskonstruktören, professor Focke tidigt för autogiron. Han tillgodogjorde sig vissa element från denna konstruk- tion och skapade skruvplanet Fw 61 med vilket Rolfs i juni 1937 satte en del av FAI (den internationella sportfederatio- nen) erkända rekord. Skruvplanet ka- vikt av 2000 kg och en hastighet av 220 rakteriserades av två åt motsatta håll km/tim. De voro emellertid förutsedda roterande rotorsystem drivna av SE 160 FÖRR ine tall s3I000 leg LYS viola en I ocker Ochgelis ”& 350 km/tim. hastighet. Dessa skruvplan 7 ÖRSOmAL NE DR Sr VN skulle levereras hösten 1939. Rörande Giv IEKer ELR SR ÖR resultaten är av naturliga skäl icke myc- AN Sn SR / ÅRA fon RS ENE AV ket känt. Men man vet att firman er- 5 Tr å Fa do edid Let hållit ytterligare en beställning av en FINE RER Sömn ET CIESSTÄN SORESRA I SÄ typ G 10 A som direkt är inriktad på Xanske mest lålt tala om sig på senaste praktiska trafikuppgifter. Den är av- tiden SR ER ÄRR ERE ESSER Sedd förän assäserarelocn folämangliben USA verksamme flygplanskonstruktören FÄRG : Igor Sikorsky. Liksom Bréguet var hans sättning. Den kontrakterade hastigheten : 1 ES ER : är 200 km/tim. med en tillsatsvikt av TIENESEG tidigt iktad på skruv- 2 planet. Han var 1916 den första fram- SER NEG = AR hk luftkyld gångsrika konstruktören av flermotoriga RAD 7 flygplan och han har under senaste tiden Bréguet räknar med möjligheten av att svarat för tillkomsten av de stora Clip- uppnå stora hastigheter, farter om 500— = perflygbåtarna, vilka under många år I 600 km/tim förekomma i hans beräk- med utmärkta resultat trafikera de stora | ningar. Atlantlinjerna. Såsom flygplanskonstruk- tör har han visserligen gjort sig känd Sikorskys skruvplan V. $S.-300 Här visas den första försökstypen, som dock undergått en del ändringar. Bland annat finnes numera endast en propeller vid flykropens bakparti i stället för de tre, som visas på | denna bild. 1) Instrumentbräde. 2) Fotspak som påverkar stigningen hos propeller C varigenom styrning i sidled erhålles. 3) Styrspak som påverkar stigningen hos propellerna A och B (medelst "wiren X) varigenom styrning kring maskinens tvär- och längd- axel möjliggöres. 4) Spak för reglering av rotorbladens stig- ning varigenom maskinen kan höja och sänka sig. Medelst samma spak kan man reglera stigningen för propellrarna ÅA, B, och C varigenom maskinens rörelser kring samtliga axlar kunna behärskas. 5) Växellåda med frikoppling för motorn till såväl rotor som propellrar. 6) Remtransmission till rotor och propellrar. 7) Drivaxlar till propellrarna. 8) Propeller A med ställbara blad. 9) Wire för ändring av stigningen. 10) Rem- transmission till: propeller A. 11) Propeller C motverkar ro- torns vridande moment. 12) Genom att ändra stigningen för propeller C möjliggöres maskinens styrning i sidled. 13) Wire för ändring av stigningen. 14) Propeller B med ställbara blad. 15) För styrning kring tväraxeln ändras stigningen hos pro- pellrarna A och B åt samma håll. 16) För styrning kring längdaxeln ändras stigningen hos A och B åt motsatt håll (mot- svarar flygplanets skevning). 17) Motor typ Lycoming 90 hkr försedd med kylfläkt. 18) Landningsställsben med stötdämpare. 19) Stålrör i landningsstället. 5