Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellbygge: Rörliga roder på modellflygplan, av Nils-Erik Olofsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODELL VGGE
| —
=
är man talar om skalenliga flygplansmodeller, menar man
att varje detalj på modellen förhåller sig till varje detalj
på den riktiga maskinen som ett visst tal. För att ytterligare
komplettera skalenligheten kan man, om man har tid och tå-
lamod, göra roder och flaps rörliga och från förarhytten
manöverbara. Detta kan åstadkommas på nästan vilken
modell som helst, förutsatt att förarhytten är lätt åtkomlig.
Skulle det röra sig om ett jaktplan eller en trafikmaskin,
går det ju lätt att göra cabintaket avtagbart.
Då man skall utföra modellen med rörliga röder, bygges
den på vanligt sätt, endast med den olikheten att alla roder
trafikmaskiner. Lätta bombare, jaktplan och skolflygplan
ha i allmänhet spak. Spaken sticker upp från golvet unge-
fär mellan förarens knän och verkar på följande sätt: Då E
den föres framåt, dyker planet därför att höjdrodret intar
den ställning, som fig. 1 A visar, samt stiger när spaken
föres bakåt (B). Anledningen till att planet beter sig på
detta sätt, förstår man om man studerar teckningarna. Pi-
larna, som finnas utritade vid varje roder, ange i vilken rikt-
ning luftströmmen pressar mot rodret. Ännu enklare blir det,
om man tänker på hur rodret verkar på en båt.
Spaken kan även föras åt sidorna, och då är det skev-
ningsrodren, som verka enligt fig 1 C och D: Att förstå var-
för planet skruvar sig just åt vänster, när spaken lutas åt
detta håll, brukar för den oinvigde ofta vara ganska
svårt, men även detta är helt naturligt. Spaken lutas
t. ex. åt vänster. Vad sker då? Jo, vänster skevningsroder
fälles uppåt och samtidigt fälles höger skevningsroder nedåt.
RÖRLIGA RODER
på
MODELLFELYGPLAN
byggas så att de kunna skiljas från vingen, stabilisatorn
eller fenan. Vidare bör man inte kläda modellen förrän alla
roderlinor äro dragna. Som man lätt förstår, äro ett flyg-
plans manöverorgan och dess verkningar inte så litet in-
veckiade, och av denna anledning är det nog här på sin plats
med en kortare orientering.
De allra flesta flygplan ha inte, såsom många tro, ratt,
utan i stället styrspak och fotpedaler. Dock finns det ett
stort antal flygplan som ha ratt, t. ex. större bombplan och
”pPLaAPs?
CN
I
4
ESRERIAD ;
LUFTEN — Vs
BROMSAR PLANET
Fig 3J-
20 TEKNIK för ALLA
PLANET
SETT
BAKIFRÅN
PLANET
SETT
BAKIFRÅN
Följden blir naturligtvis att luften, som med stor hastighet
rusar mot vänster skevningsroder, pressar ned vänstervingen
och på andra sidan sker samma sak, men här pressas vingen
upp. | ;
Om vi nu sammanfatta våra kunskaper, så konstatera vi
att flygplanet måste skruva sig åt vänster, eller, som man
säger, gör en roll åt vänster. D. v. s. roll kallas det endast,
om planet får fortsätta skruvningen minst ett varv. Kvar
är sidorodret, som manövreras med fötterna medelst fotpeda-
ler. Genom att trampa ned höger fot vrider sig sidorodret,
som fig. 2 visar. och planet svänger åt höger. Sidorodret på
ett flygplan kan utan vidare jämföras med rodret på en
båt, ty dessa båda roder verka på precis samma sätt. Emel-
lertid använder man sällan sidorodret ensamt utan oftast
i samband med skevningsrodren. Även flapsen bruka fällas
ut med spak, i vissa fall med vev, och fungera såsom broms,
som fig. 3 visar. Inom parentes kan nämnas att även gasen
regleras med en liten spak, som då den föres framåt, öpp-
nar gasspjället. Efter denna orientering torde vi vara mogna
att övergå till själva monteringsarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
