MODELL VGGE | — = är man talar om skalenliga flygplansmodeller, menar man att varje detalj på modellen förhåller sig till varje detalj på den riktiga maskinen som ett visst tal. För att ytterligare komplettera skalenligheten kan man, om man har tid och tå- lamod, göra roder och flaps rörliga och från förarhytten manöverbara. Detta kan åstadkommas på nästan vilken modell som helst, förutsatt att förarhytten är lätt åtkomlig. Skulle det röra sig om ett jaktplan eller en trafikmaskin, går det ju lätt att göra cabintaket avtagbart. Då man skall utföra modellen med rörliga röder, bygges den på vanligt sätt, endast med den olikheten att alla roder trafikmaskiner. Lätta bombare, jaktplan och skolflygplan ha i allmänhet spak. Spaken sticker upp från golvet unge- fär mellan förarens knän och verkar på följande sätt: Då E den föres framåt, dyker planet därför att höjdrodret intar den ställning, som fig. 1 A visar, samt stiger när spaken föres bakåt (B). Anledningen till att planet beter sig på detta sätt, förstår man om man studerar teckningarna. Pi- larna, som finnas utritade vid varje roder, ange i vilken rikt- ning luftströmmen pressar mot rodret. Ännu enklare blir det, om man tänker på hur rodret verkar på en båt. Spaken kan även föras åt sidorna, och då är det skev- ningsrodren, som verka enligt fig 1 C och D: Att förstå var- för planet skruvar sig just åt vänster, när spaken lutas åt detta håll, brukar för den oinvigde ofta vara ganska svårt, men även detta är helt naturligt. Spaken lutas t. ex. åt vänster. Vad sker då? Jo, vänster skevningsroder fälles uppåt och samtidigt fälles höger skevningsroder nedåt. RÖRLIGA RODER på MODELLFELYGPLAN byggas så att de kunna skiljas från vingen, stabilisatorn eller fenan. Vidare bör man inte kläda modellen förrän alla roderlinor äro dragna. Som man lätt förstår, äro ett flyg- plans manöverorgan och dess verkningar inte så litet in- veckiade, och av denna anledning är det nog här på sin plats med en kortare orientering. De allra flesta flygplan ha inte, såsom många tro, ratt, utan i stället styrspak och fotpedaler. Dock finns det ett stort antal flygplan som ha ratt, t. ex. större bombplan och ”pPLaAPs? CN I 4 ESRERIAD ; LUFTEN — Vs BROMSAR PLANET Fig 3J- 20 TEKNIK för ALLA PLANET SETT BAKIFRÅN PLANET SETT BAKIFRÅN Följden blir naturligtvis att luften, som med stor hastighet rusar mot vänster skevningsroder, pressar ned vänstervingen och på andra sidan sker samma sak, men här pressas vingen upp. | ; Om vi nu sammanfatta våra kunskaper, så konstatera vi att flygplanet måste skruva sig åt vänster, eller, som man säger, gör en roll åt vänster. D. v. s. roll kallas det endast, om planet får fortsätta skruvningen minst ett varv. Kvar är sidorodret, som manövreras med fötterna medelst fotpeda- ler. Genom att trampa ned höger fot vrider sig sidorodret, som fig. 2 visar. och planet svänger åt höger. Sidorodret på ett flygplan kan utan vidare jämföras med rodret på en båt, ty dessa båda roder verka på precis samma sätt. Emel- lertid använder man sällan sidorodret ensamt utan oftast i samband med skevningsrodren. Även flapsen bruka fällas ut med spak, i vissa fall med vev, och fungera såsom broms, som fig. 3 visar. Inom parentes kan nämnas att även gasen regleras med en liten spak, som då den föres framåt, öpp- nar gasspjället. Efter denna orientering torde vi vara mogna att övergå till själva monteringsarbetet.