pose flygplanskonstruktörer ha alltid velat avvika från den vedertagna flygmaskinstypen — det symmetriska planet. Man kan i detta sammanhang visa! på auto- giron, helikoptern, och på försöken Fig. 3. Olika former för osymmetriskt anordnade motorer och gondoler enligt ett tilläggspatent 500677 till patent 316285. FT fe 2 Flygplanet har ännu långt ifrån fått sin slutgiltiga utformning. Här beskrivas några av de mest intres- santa konstruktioner som giorts. Dr Vogt berättar om hur han skapade det osymmetriska planet BV 141. SC 3 med ”flygande vingen” och ”ank- typen”. Dessa konstruktioner eftersträ- vade en förbättring av flygegenska- perna medan det osymmetriska flygplanet framför öka siktmöjligheterna och vidga skottfältet för de rörliga vapnen. Gotha, en tysk verkstad för till- verkning av bl. a. bilar, var ett av de första företag som gav sig i kast med det osymmetriska flygplanet. Resultatet blev Go G 6, som år 1917 utfördes efter ritningar av ingenjö- ren Hans Burkhard-«och var värl- dens första osymmetriska flygma- skin. Detta plan var inte en kurio- sitet utan kunde verkligen flyga. Som grund för detta bygge låg en del patent, som offentliggjordes först 1919. Ett av dessa avsåg att närma drivpunkterna till varandra, så att två snett bakom varandra placerade propellrar kunde drivas av samma motor. Detta erbjöd för krigsflygplan den fördelen, att kul- sprutorna kunde inbyggas med fritt skottfält såväl framåt som bakåt (se fig. 1). Enligt patentet var flyg- kroppen försedd med dragande och gondolen med skjutande propeller. Att gondolens vikt- och luftmot- ståndsförhållanden motsvarade flygkroppens var en förutsättning för att planet skulle kunna flyga :- med rät kurs. Vidare innebar konstruktionen, att luftmotståndet vid tvåmotoriga flygplan kunde reduceras till två allt syftar att symmetriska flygplan kroppar mot förut tre; flygkroppen och två motorgondoler, en på var- dera sidan. Ett följdpatent, offentliggjort den 5 dec. 1919, gick ändå längre. På en flygkropp, försedd med mo- tor och kulspruta, som genom en urtagning i kroppen även kunde skjuta nedåt, var fästad en relativt kort, bred vinge, i vars andra ände motorgondolen med en skjutande propeller var anbragt. Vingen kun- de även utnyttjas som bränslebe- hållare eller bombmagasin (fig. 2). Ett tredje patent samma år pla- cerar gondolerna, den ena med dra- gande, den andra med skjutande propeller, på vardera sidan om flyg- kroppen (fig. 3 överst). Både gon- dolerna och flygkroppen voro för- sedda med maskingevär. Anord- ningen motiveras med, att man här förenar fördelarna hos ett med två Pig. 1. 2. Osymmetriska flygplan enligt patentskrifter från 1919. ÖN 4 2 åla: TEKNIK för ALLA 5