FLYG-ER HOBBY NI man talar om flyg i dag, så är det väl mest bomb- och jakt- plan som figurera för våra ögon. De stora rubrikerna i tidningarna om raider mot London, Berlin och Neapel eller vad platserna nu heta, som bli utsatta för de förödande flygpåhälsningarna, har gjort, att flyg för oss blivit liktydigt med ett fruktansvärt verktyg i krigsgudens tjänst. Mera sällan tänka vi på, vad ett fullt utvecklat flyg i fred skulle innebära, och ändå ligger kanske den tid mycket nära, då vi få upp- leva den sensationen, att bomb- eskadrarna ersättas av fredliga fåglar, som med fart och precision befordra gods och passagerare från kontinent till kontinent, från be- folkningscentra till befolkningscen- tra. Då komma de vackra metall- fåglarna, i motsats till vad nu är fallet, att bli efterlängtade och gär- na sedda gäster ovanför våra hem. För att vårt land skall kunna hävda sig i den kommande konkur- rensen, är det nödvändigt, att hela folket blir ”flygsinnat”, och hur det skall gå till att göra svenskarna flygsinnade är ett problem, som just nu i högsta grad sysselsätter dem det vederbör. Att det går, rå- der ingen tvekan om. Frågan är bara att nå ett snabbt resultat, och vägen till detta skymtar i det be- 8 TEKNIK för ALLA tänkande, som nyligen inlämnats till statsmakterna från 1942 års flygutredning. För betänkandets innehåll har tidigare redogjorts i denna tidning, varför det räcker att säga, att de förslag, som framkom- mit, gå ut på att staten genom kon- tanta medel skall hjälpa till att föra fram det svenska privatflyget till den plats, där det bör stå, näm- ligen att bli i det närmaste var mans egendom — åtminstone bild- ligt talat. Man vill att flera svenska pojkar skola bli i tillfälle att syssla med flyg av ett eller annat slag. Utredningen har tagit fasta på försvarssidan av saken, om uttryc- ket tillåtes. Man har framhållit, vil- ken vikt som måste läggas på att vårt flygvapen får riklig tillgång till lämpligt nytt folk, både då det gäller rekrytering av flygande per- sonal som markpersonal. Här be- hövs just flygintresse och flygsinne. Detta uppnår man genom att låta folk syssla med flyg litet till mans. Och det är inte ens nödvändigt — även om det vore önskvärt — att alla de, som syssla med flyg på ett eller annat sätt bli duktiga förare, bomb- eller jaktplanspiloter. Själva det levande intresset hos allmänhe- ten har en psykologisk betydelse, som är av största vikt. Det tydli- gaste beviset för detta ha vi väl att Segelflygplanet har fått luft under vingarna. söka i Tyskland, som måste an- ses som det längst komna i flygintresse. Och det har tyskarna åstadkommit genom att i god tid göra hela folket flygsinnat. Att de övriga under krigets gång kommit upp i jämnhöjd med och kanske i vissa avseenden till och med kom- mit förbi tyskarna, beror säkert lika mycket på, att man lärt av dem och utnyttjat deras erfarenheter. en vi återvända till den fredli- Maa världen. Till vår värld. Skall man komma någonstans, måste man börja från början. Även då det gäller flyg. Och här ha vi det så lyckligt ställt, att man klart och tydligt kan ange den lämpliga ut- vecklingslinjen. Ta det som en hob- by. Denna tidning vill genom sin uppläggning och sitt innehåll verka för ”hobbyismens” vidare utbred- ning, och vad är då naturligare än att den också vill söka medverka till att göra flyget till en hobby. TfA har under de år, som gått, ständigt velat hålla läsekretsen å jour med vad som händer på fly- gets område. Modellflygarna ha er- hållit beskrivningar på lämpliga plan, notiser om klubbverksamhe- ten ha införts, och stort upplagda reportage på olika tävlingar ha gjorts och blivit vederbörligen upp- märksammade. I fortsättningen kommer TfA även att införa artik- lar, som speciellt behandla olika segelflygproblem för att på så sätt främja intresset för denna här i Sverige relativt nya och fascineran- de sport. DÅ finns tusentals och åter tu- sentals pojkar i detta land, som tagit just flyget som hobby, och re- I detta nummer SN börjar TfA en serie instruk- tiva artiklar om segelflygning. Efter inledningsartikeln här- ovan komma i följande num- ”Segelflygningens prin- cip” och ”Långflygning utan motor” att publiceras. mer ENE