od NY, REGLERBAR FÖRSÄNKNINGSBORR Hitntils har det funnits försänknings- borr med fasta eller utbytbara an- slag, vilka begränsat försänkningens djup och diameter till ett bestämt mått. Nackdelen med dessa verktyg var mesta- dels, att borret icke var utbytbart, vil- ket medförde att stora lager av dessa verktyg måste hållas för olika ändamål. Vid användande av dessa inställningar var det vidare nödvändigt att vid efter- slipning av försänkningarna fullständigt isärtaga verktyget. Dessutom medför en roterande inställningsanordning, att repor och slipspår uppstå på arbetsstyc- ket, vilket är allt annat än önskvärt vid bearbetning av exempelvis lättmetall- plåt. Dessa nackdelar undvikas, om man använder det verktyg, som visas på bil- den. Verktyget kan användas för ko- niska försänkningar under 90 och 120?. Axeln (1) fastsättes vid borrmaskinens axel, och försänkningsborret fastgöres vid (8) dess nedre del. Borret är för- sett med spårtapp för införande i borr- hålet. På en snäckväxel på verktygs- Försänkningsborr. 1. spindeltapp för inspänning i handborr- maskinen. 2. låsmutter. 3. spännmutter. 4. inställningsdosa med sänkhålsdiameterskala. 3. ställring med märkstreck och fastlåsnings- skruv. 6. spetssänke. 7. kolvbroms. 8. noll- inställningstapp. 9. huvmutter. 10. kolv. 11. bromsmassa. 12. ställskruv. 10 TEKNIK för ALLA axeln sitter inställningscylindern (4), på vilken anslagshöjden hos anslaget (10) inställes. Dess läge säkras av en mutter (3) som i sin tur säkras av en kägelfattning. på inställningscylindern (4) och fasthålles av en utväxling på verktygsaxeln där den säkras av mot- muttern (2). Anslaget (10) uppbäres inte direkt av inställningscylindern (4) utan av en huvmutter (9) i ett drag- och tryckkul- lager. Muttern (9) är fäst vid cylin- dern (4) med tillhjälp av en inställ- ningsring (5) och en fastspänningsskruv (12), vilken är vridbart fästad vid cy- lindern (4). Alltefter försänkningens efterslipningstillstånd föres inställnings- ringen med muttern (9) och anslaget med cylindern (4) till noll-läge. Inställ- ningscylindern är graderad i mm (för- sänkningens diameter). Till noll-ställ- ning tjänar tappen (8), varvid spärrtap- pen borttages. För att förhindra att anslaget repar arbetsstycket, är det försett med en broms (7), som nedtill är gummiklädd. Då anslaget träffar arbetsstycket, skjuts dessutom en fjäder ihop, varigenom an- slagets rörelse med dubbel säkerhet stoppas upp. 7000 m ledning i ett flygplan ar och en som känner till de moderna stridsflygplanens effektivitet behöver inga vidare bevis för flygmotorindustrins kvalitetsarbete. För att i alla detaljer försäkra sig om ett fullgott arbete an- vänder man sig av ett finmaskigt system av mätningar och provningar, så att alla material- eller bearbetningsfel upptäckas i tid och kunna elimineras. Råmateria- lets sammansättning undersökes regel- bundet. I invecklade maskiner provas småstyckenas och de större byggdelar- nas hållfasthet mot olika påverkningar, som kunna tänkas i praktiken. En stor roll spelar undersökningen med röntgen- strålar, vilka kunna påvisa fel i det inre av gjutdelar, svets- och nitställen. De elektriska anläggningarnas funktion — cirka 7000 m elektriska ledningar äro inbyggda i en Ju 88 — och de enskilda hydrauliskt påverkade delarnas viktiga arbetssätt kontrolleras av sinnrika an- ordningar. Varje upptäckt fel rättas ge- nast till. Den färdiga motorn provköres, varefter den åter tas i sär och grundligt undersökes. Först sedan är den klar för insättning. Hela planet utsättes för yt- terligare prov på marken och i luften, innan det är klart till aktion. Lösning av grind- låsproblemet (Grindars låsning är som bekant en frå- ga, vilken hittills visserligen blivit löst på flera sätt — men intet är så bra, att det icke kan göras bättre. ' Ett av de senaste försöken är en av I. Andersson i Borås patenterad »anord- ning vid lås för dörrar, grindar eller dy- likt>, patentskrift nr. 104036. Grindar försedda med detta lås bli självlåsande men kunna öppnas endast åt ett håll. Här följer nu en beskrivning av låset. Fig. 1 är en vertikalsektion genom grindlåset och fig. 2 är en sektion ge- nom låshuset efter linjen II—II i fig. 1. Fig. 3 och 4 visa ett beslag sett vinkel- rätt mot och parallellt med grindens plan. Fig. 5 och 6 visa en annan utfö- ringsform av ett beslag, som exempelvis kan komma till användning till skjutdör- rar. Grindlåset består av ett låshus 1, som är fastsvetsat vid ett beslag 2, vilket me- delst skruvar 3 kan fästas vid ett ram- stycke 4 för en grind eller på en grind- stolpe. Låshuset är en regntät låda, med en löstagbar botten 5, som är fastskruvad vid låshuset. I låshuset finns en kolv 6, som styres av en urtagning 7 i låshusets botten samt en på kolven anbragt styr- fläns 8, vilken med sina plana sidor 9, fig. 2 glider mot låshusets sidoväggar och med sin rundare sida 10, fig. 2, gli- der utmed innersidan 11 av låshusets vägg. Den nedre delen av kolven omslutes av en hylsa 12, vilken begränsar kolvens rörelse nedåt. Hylsan är på ena sidan SAL, SINE JISGISDSSSPAPSSENSLGEOSGILLDLSLLD 7 NN N IT UU MMM MISSSASSS ZI YOARAAAIIAVANN PLIPP AREA NS Zz || 4 I 444 SSSATXREADLPILILILLG 2/1 Oo | 2 ÖMT VASA AMMA BFigs. 29 L 24 15 Je FATT = 29