ATC RR — — . TEKNIK Fil. lic; Iwan. Bolin (kemi) Professor O. H. Faxén (mekanik) - Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: | Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) | Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM 5 Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling en knivförsedd, roterande kon, axiellt förskjutbar i ett koniskt hölje. jördborr: handborr, försedd med -: skruvformat centrum och ovan- för detta två eller flera skruv- - formigt ställda vingar; använ- . des företrädesvis vid jordunder- sökningar. jordkabel: elektrisk kabel, avsedd att förläggas under jorden. jordledning: elektrisk ledning, som förbindes med jorden, så att den får jordens potential (potentia- len noll). jordmagnetism: magnetiskt fält, : förorsakat av jorden som mag- net med sydpolen belägen i när- heten av den geografiska nord- polen och nordpolen belägen i närheten av den geografiska sydpolen. 5 jordmetall: grupp av grundämnen, vilkas oxider bilda jordarter. In- delas i alkaliska: jordmetaller (barium, kalcium, strontium), "egentliga jordmetaller (alumi- mium) och sällsynta jordmetaller (cerium, skandium, <yttrium 1898, a) jordmotstånd: motståndet i en jordledning (mellan denna och ”jorden”). jordning: förbindning av icke spänningsförande delar i en elektrisk anläggning med jord (särskilt i högspänningsanlägg- ningar, s. k. skyddsjordning). jordningsamordning : särskilda an- ordningar vid jordning i växel- strömsanläggningar, t. ex. konst- gjord nollpunkt, ohmskt eller in- duktivt motstånd (petersenspo- le) för nedbringande av stör- 124 . ningarna vid en jordslutning OSV. jordslutningsskydd: reläkoppling vid elektriska ledningsnät, vil- ken koppling vid en jordslutning å nätet skyddar detsamma ge- nom att ombesörja en frånkopp- ling av den felaktiga nätsträc- kan. + ; jordvax: se ceresin. jordvärmning : elektrisk uppvärm- ning av jorden i drivbänkar och växthus. JT-fog: T-fog, där kanten är skål- fasad från ena sidan (enkel JT- fog) eller från båda sidorna (dubbel JT-fog). joule: (läs djol) enhet för energi; den energi som effekten 1 watt utvecklar per sekund eller den energi, som går förlorad i form av värme i ett motstånd av 1 ohm, vilket genomflytes av strömmen 1 A. 1 j. är alltså lika med 1 wattsekund, vilken beteckning även användes. 1 joule är även lika med 10 000 000 (10) erg (se d. 0.) eller uttryckt i kgm Er kgm eller, uttryckt i värmeenheter, 0,24 gramkalo- rier. Joules lag: (läs djols) lag, som sä- ger att det i ett motstånd R, av strömmen J under tiden t sek, utvecklade värmet, uttryckt i joule eller wattsekunder (se d. 0.) är lika med produkten av motståndet R, kvadraten (TI) på strömmen I och tiden t. I gram- kalorier = blir . värmeförlusten W = 0.24RI?t (se joule). joulskt värme: värme, som utveck- las i ett strömgenomflutet mot- stånd. inträngning: vid smältsvetsning djupet på bindningszonen. inulin: av fruktsocker uppbyggt ämne förekommande i stället för stärkelse i en del växter. invar: stålnickellegering med spec. värmeutvidgningsegenskaper (ingen eller knappast någon utvidgning). Användes i preci- sionsinstrument. invertbrännare: brännare (vanli- gen för förångat bränsle), där lågan riktas nedåt för att jäm- nare fördelas. inverterad: omvänd, i omvänt lä- ge, omflyttad, omställd. inverterat värde: omvänt värde, d. v. s. dividerat med det ur- sprungliga värdet. Ex.: in- verterade värdet av ett tal a är 1 talvärdet — a invertsocker: blandning av druv- och fruktsocker, framställt ur rörsocker genom omvandling (invertering) med utspädda sy- ror eller enzymer, Användes till framställning av konsthonung. inverttidrelä: relä, som fungerar snabbare ju större felströmmen är: : invändigt gängstål: stål för svarv- ning av invändiga gängor. Lik- na i huvudsak innerstålen utom i det, att skäret oftast har den &blivande gängans form och att släppningssidan måste givas sär- skild utformning. inåtställning: skillnad i horisontal- planet mellan ett par styrande väghjuls inbördes avstånd i fram- och bakkant. Kallas även skränkning. iridium: Ir, grundämne tillhöran- de platinametallerna, Atomv. 19351 AA tomnr UTG SP arsvs rer, AG Smpkt 2 350” C. Användes i le- geringar med platina, bl. a. i reservoarpennspetsar. irisbländare: bländare (se d. 0.) med reglerbar öppning, beståen- de av en serie skärformade me- tallplattor vridbara kring i än- darna fast anbragta tappar. irwinborr: amerikansk spiralborr för trä av viss typ med gängad centrumspets och oftast dubbla förskär. ISA-passning: passning, som nor- merats av ISA, vilket betyder ”International Federatiön of National Standardizing Asso- ciations” (jfr passning). isfortkoppling: lösbar axelkopp- ling, där kraften överföres ge- nom friktion mellan på den ena kopplingshalvan ringformigt pla- cerade träklotsar och en med den andra axeln roterande plan skiva. isgrind: galler av järn, som enligt fiskeristadgan måste vara an- » bragt framför vattenintag till turbin vid vattenkraftverk. ismaskin: maskinell anordning för tillverkning av konstgjord is. isoflex: handelsnamn för isole- ringsmaterial, framställt av vec- kad acetylcellulosa. ; isolation: material med mycket li- ten ledningsförmåga för elektri- citet, värme, ljud ete. isolationsmotstånd: ohmska mot- ståndet hos ett isolationsmate- ell ; isolationsprovare: instrument, var- med ett isolationsmaterials mot- stånd uppmätes. isolator: ämne som ej leder elekt- ricitet. Även elektrisk appa- 121