Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: inträngning—joulskt värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATC RR
— —
.
TEKNIK
Fil. lic; Iwan. Bolin (kemi)
Professor O. H. Faxén (mekanik) -
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: |
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) |
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM 5
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
en knivförsedd, roterande kon,
axiellt förskjutbar i ett koniskt
hölje.
jördborr: handborr, försedd med -:
skruvformat centrum och ovan-
för detta två eller flera skruv-
- formigt ställda vingar; använ- .
des företrädesvis vid jordunder-
sökningar.
jordkabel: elektrisk kabel, avsedd
att förläggas under jorden.
jordledning: elektrisk ledning, som
förbindes med jorden, så att den
får jordens potential (potentia-
len noll).
jordmagnetism: magnetiskt fält, :
förorsakat av jorden som mag-
net med sydpolen belägen i när-
heten av den geografiska nord-
polen och nordpolen belägen i
närheten av den geografiska
sydpolen. 5
jordmetall: grupp av grundämnen,
vilkas oxider bilda jordarter. In-
delas i alkaliska: jordmetaller
(barium, kalcium, strontium),
"egentliga jordmetaller (alumi-
mium) och sällsynta jordmetaller
(cerium, skandium, <yttrium
1898, a)
jordmotstånd: motståndet i en
jordledning (mellan denna och
”jorden”).
jordning: förbindning av icke
spänningsförande delar i en
elektrisk anläggning med jord
(särskilt i högspänningsanlägg-
ningar, s. k. skyddsjordning).
jordningsamordning : särskilda an-
ordningar vid jordning i växel-
strömsanläggningar, t. ex. konst-
gjord nollpunkt, ohmskt eller in-
duktivt motstånd (petersenspo-
le) för nedbringande av stör-
124
.
ningarna vid en jordslutning
OSV.
jordslutningsskydd: reläkoppling
vid elektriska ledningsnät, vil-
ken koppling vid en jordslutning
å nätet skyddar detsamma ge-
nom att ombesörja en frånkopp-
ling av den felaktiga nätsträc-
kan. + ;
jordvax: se ceresin.
jordvärmning : elektrisk uppvärm-
ning av jorden i drivbänkar och
växthus.
JT-fog: T-fog, där kanten är skål-
fasad från ena sidan (enkel JT-
fog) eller från båda sidorna
(dubbel JT-fog).
joule: (läs djol) enhet för energi;
den energi som effekten 1 watt
utvecklar per sekund eller den
energi, som går förlorad i form
av värme i ett motstånd av 1
ohm, vilket genomflytes av
strömmen 1 A. 1 j. är alltså
lika med 1 wattsekund, vilken
beteckning även användes. 1
joule är även lika med 10 000 000
(10) erg (se d. 0.) eller uttryckt
i kgm Er kgm eller, uttryckt
i värmeenheter, 0,24 gramkalo-
rier.
Joules lag: (läs djols) lag, som sä-
ger att det i ett motstånd R, av
strömmen J under tiden t sek,
utvecklade värmet, uttryckt i
joule eller wattsekunder (se
d. 0.) är lika med produkten av
motståndet R, kvadraten (TI) på
strömmen I och tiden t. I gram-
kalorier = blir . värmeförlusten
W = 0.24RI?t (se joule).
joulskt värme: värme, som utveck-
las i ett strömgenomflutet mot-
stånd.
inträngning: vid smältsvetsning
djupet på bindningszonen.
inulin: av fruktsocker uppbyggt
ämne förekommande i stället för
stärkelse i en del växter.
invar: stålnickellegering med spec.
värmeutvidgningsegenskaper
(ingen eller knappast någon
utvidgning). Användes i preci-
sionsinstrument.
invertbrännare: brännare (vanli-
gen för förångat bränsle), där
lågan riktas nedåt för att jäm-
nare fördelas.
inverterad: omvänd, i omvänt lä-
ge, omflyttad, omställd.
inverterat värde: omvänt värde,
d. v. s. dividerat med det ur-
sprungliga värdet. Ex.: in-
verterade värdet av ett tal a är
1
talvärdet —
a
invertsocker: blandning av druv-
och fruktsocker, framställt ur
rörsocker genom omvandling
(invertering) med utspädda sy-
ror eller enzymer, Användes till
framställning av konsthonung.
inverttidrelä: relä, som fungerar
snabbare ju större felströmmen
är: :
invändigt gängstål: stål för svarv-
ning av invändiga gängor. Lik-
na i huvudsak innerstålen utom
i det, att skäret oftast har den
&blivande gängans form och att
släppningssidan måste givas sär-
skild utformning.
inåtställning: skillnad i horisontal-
planet mellan ett par styrande
väghjuls inbördes avstånd i
fram- och bakkant. Kallas även
skränkning.
iridium: Ir, grundämne tillhöran-
de platinametallerna, Atomv.
19351 AA tomnr UTG SP arsvs rer, AG
Smpkt 2 350” C. Användes i le-
geringar med platina, bl. a. i
reservoarpennspetsar.
irisbländare: bländare (se d. 0.)
med reglerbar öppning, beståen-
de av en serie skärformade me-
tallplattor vridbara kring i än-
darna fast anbragta tappar.
irwinborr: amerikansk spiralborr
för trä av viss typ med gängad
centrumspets och oftast dubbla
förskär.
ISA-passning: passning, som nor-
merats av ISA, vilket betyder
”International Federatiön of
National Standardizing Asso-
ciations” (jfr passning).
isfortkoppling: lösbar axelkopp-
ling, där kraften överföres ge-
nom friktion mellan på den ena
kopplingshalvan ringformigt pla-
cerade träklotsar och en med
den andra axeln roterande plan
skiva.
isgrind: galler av järn, som enligt
fiskeristadgan måste vara an-
» bragt framför vattenintag till
turbin vid vattenkraftverk.
ismaskin: maskinell anordning för
tillverkning av konstgjord is.
isoflex: handelsnamn för isole-
ringsmaterial, framställt av vec-
kad acetylcellulosa. ;
isolation: material med mycket li-
ten ledningsförmåga för elektri-
citet, värme, ljud ete.
isolationsmotstånd: ohmska mot-
ståndet hos ett isolationsmate-
ell ;
isolationsprovare: instrument, var-
med ett isolationsmaterials mot-
stånd uppmätes.
isolator: ämne som ej leder elekt-
ricitet. Även elektrisk appa-
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
