Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: jungfru—kallkatodrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
TEKNIK FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV:
Civilingenjör Olov E; Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
HUVUDREDAKTÖRER:
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
kalibrerad kätting: rundjärnskät-
ting, vars länkar färdigsmitts i
sänke för att erhålla exakt
samma dimension. Användes
bl. a. vid lyftverktyg, där kät-
tingen skall löpa i kättingkota.
kalibrerad vals: runt mantelytan
spårad. vals för utvalsning av
metallämnen till stångform.
kalibreringsverktyg: verktyg för
kallslagning av sänksmidda ar-
betsstycken som därigenom ges
snäva toleranser.
kalisalpeter: se kaliumnitrat.
kalium: K, alkalimetall. Atomv.
39,10. Atommnr 19. .Sp. v. 0,86.
Smpkt 63,5”. Förekommer som
salter. Framställes genom elek- .
trolys. Ingår i flera viktiga
föreningar.
kaliumbikromat: surt kromsyrat
kali. Användes inom färgeritek-
niken m. m.
kaliumeyarmid: se cyankalium.
kaliumhydroxid: kalihydrat, som
vattenlösning kalilut. Användes
i såptillverkningen m. m.
kaliumkarbonat: pottaska. Vitt
pulver. Användes i såp- och
glastillverkningen samt vid
tvättning.
kaliumklorat: = klorsyrat = kali.
Färglösa kristaller. Användes
inom tändsticksindustrin, färge-
ritekniken samt pyrotekniken.
Se även kloratsprängämne.
ikaliumnitrat: kalisalpeter, ”salpe-
ter”. Färglösa kristaller. An-
vändes i pyrotekniken och i
svartkrut.
ikaliumpermanganat: kameleon,
övermangansyrat käli. Mörk-
violetta kristaller. Användes
som oxidations- och desinfekti-
128
onsmedel, i kemisk tillverkning,
till träbets m. m.
kaliumsilikat: se vattenglas.
kaliumsulfat: färglösa kristaller,
Användes inom glastillverknin-
gen,
kalk: förekommer som osläckt kalk
(se kalciumoxid) och släckt kalk
(se kalciumhydroxid).
kalkerväv: av bomullsväv för
tuschritning framställt ritma-
terial. Väven behandlas med
alun, harts, <stärkelseklister
hast 100k,
kalkfilter: apparat för borttagan-
de av hårdhet ur vatten. Består
i huvudsak av ett kärl fyllt med
s. k. zeolitmassa, genom vilket
det hårda vattnet tvingas pas-
sera, innan det tages i bruk för
t. ex. tvätt. Kallas även av-
hårdningsfilter.
kalkljus: intensivt ljus, som upp-
står då osläckt kalk (CaO) upp-
hettas i en knallgasbläster.
kalksten: se kalciumkarbonat.
kalkkväve : kalciumeyanamid. Grå-
svart pulver. Framställes mur
kaleiumkarbid och kväve. An-
vändes som konstgödningsmedel.
kalkliniment: blandning av kalk-
vatten och linolja. Användes
för behandling av brännskador.
kallbräcka: sprödhet hos järn och
stål vid rumstemperatur på
grund av förorening med fosfor.
kallelektronrör: urladdningsrör,
vars elektroder ej uppvärmas.
kallirotron : vakuumrör med nega-
tivt motstånd.
kallkatodrör: urladdningsrör, vars
katod ej uppvärmes (jfr kall-
elektronrör).
jungfru: detsamma som handdocka
(se d. 0.).
jungfrucirkel: se jungfrupassare.
jungfrukurva: kurva, längs vilken
uppmagnetisering av från bör-
jan omagnetiskt järn sker.
jungfrupassare: ritpassare, som är
spec. ’ inrättad för uppdrag-
ning av små cirklar. Kallas även
jungfrucirkel, = nollcirkel eller
svängcirkel.
jungnerackumulator: av svensken
Jungner och amerikanaren Edi-
son ungefär samtidigt uppfun-
nen ackumulator (se nife-acku-
mulator).
juster(ings)bleck: måttbestämd
plåtskiva, varmed «avståndet
mellan tvenne föremål kan be-
stämmas eller regleras.
justeringstemperatur: för direkt
mätande dimensionsmätningsin-
strument den temperatur, vid
vilken en längd skall motsvara
sitt angivna värde. Som officiell
j. i alla länder med metriskt
måttsystem har bestämts + 20?”
C. Vid måttsystem i tum är mot-
svarande officiella j. + 68” F.
justersåg : kapsåg, med vars hjälp
’ virke kan avsågas i exakt lika
längder. Består vanligen av en
fast och en inställbar sågklinga
jämte ett med anslag försett och
i förhållande till sågklingorna
rörligt bord, på vilket virket
upplägges.
jute: fibermaterial, som användes
till säckväv m, m. samt till pap-
persmassa.
järn: Fe, metall. Atomv. 55,84.
Atomnr 26. Sp. v. 7,88. Smpkt
1530”. Förekommer som oxid i
järnmalmer (se d. o.) samt ge-
diget i meteorstenar. J. bildar
även viktiga kem. föreningar.
järnbetong: detsamma som arme-
rad betong (se d. 0.).
järnbjälklag : bjälklag, där det bä-
rande huvudsystemet utgöres av
järnbalkar.
järnförluster: gemensam benäm-
ning. på hysteresis- och virvel-
strömsförlusterna (se d. 0.).
järnkitt: kitt, vanligen bestående
av 60 delar järnfilsspån, 2 delar
salmiak och 1 del svavelblomma,
som utröres med ättika eller sva-
» velsyrehaltigt vatten till tjock
gröt. Efter 3 å 4 dagar är kit-
tet stenhårt. Användes vanligen
för tätning av fogar i järn
samt att fästa järn mot sten.
järnklorid: ferriklorid. Användes
inom textilindustrien som betme-
del samt inom den organiska
kem. industrien.
järnkonstruktion: av järnbalkar
eller annat valsat järn samman-
satt bärande (byggnads)stomme.
järnkärna: järnstycke, som i elek-
triska maskiner, transformato-
rer och apparater tjänar att öka
permeabiliteten (genomträng-
ningsförmågan) för de magne-
tiska kraftlinjerna eller öka in-
duktansen för en lindning.
järnmalmer: järnhaltiga mineral,
huvudsakligen utgörande oxider,
ur vilka järn tekniskt utvinnes.
Ex.: magnetisk j. eller svart-
malm, blodstensmalm, myr- och
sjömalm m. fl. J. framställes
ur malm i masugn genom reduk-
tion eller i elektrisk masugn.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
