Sammanfattande avslutning. nder hela kriget verkade Marie Sklodowska Curie med oförtröt- tad energi för sitt nya fosterland. Tusentals liv kunde tack vare hen- nes storartade arbete räddas med röntgenstrålarnas hjälp. Sina erfa- renheter från kriget återger hon i sitt verk Radiologien och kriget, där hon dock blygsamt förringar sin egen insats. Ingen kunde dock hälsa vapen- stilleståndet 1918 med större glädje än Marie Curie, ty för henne var Polens återupprättande av största betydelse. Nu följde en lycklig period. Hon vilade från sitt krävande arbete som chef för det nya radiumlabo- ratoriet, i en krets akademiker i fiskeläget Larcouéöst. En amerikansk journalist, mrs: Meloney, hade i Paris sammanträf- fat med Marie Curie. Vid besöket på laboratoriet avslutade Mrs. Me- loney sin intervju med följande fråga: ”Om Ni finge önska Eder någon- ting, vad skulle Ni då helst av allt i hela världen vilja ha?” ”Ett gram radium”, svarade Ma- rie Curie. | Detta svar blev anledningen till att Mrs. Meloney i Amerika startade en insamling med ändamål att skänka radiums upptäckare ett gram av den dyrbara metallen. I slutet av april 1921 anträdde Marie Curie sitt triumftåg genom Amerika, där hon ur presidentens hand mottog den dyrbara gåvan, som enligt hen- nes bestämmande efter hennes död skulle övergå i radiuminstitutets ägo. Efter denna triumf företog hon åtskilliga resor, överhöljd av he- dersbevisningar och följd av hela världens beundran. Den 15 maj 1922 kallades hon av Nationernas Förbund till med- lem av ”Internationella Kommittén för Intellektuellt Arbete”, en upp- gift som hon ägnade mycket hängi- vet arbete. EN stort ögonblick i hennes liv blev också den dag år 1925, då hon kunde lägga grundstenen till Radium-Institutet i Warschau. Även denna gång skänkte Amerika ett gram radium till det polska in- stitutet. Men triumftåg, framgångar och hela världens storartade hyllningar förändrade icke hennes väsens en- kelhet och anspråkslöshet. Då hen- nes dotter och arbetskamrat Iréne gifte sig med Frédéric Joliot, Ra- dium-Institutets största begåvning. och Marie Curie, den ryktbara fors- karen och den enda kvinnliga med- lemmen av Medicinska Akademien, blev mormor, gav detta henne stör- re lycka än alla hedersbevisningar i världen. Hela tiden arbetade hon emeller- tid träget vidare i laboratoriet och gjorde flera betydelsefulla experi- ment. År 1934 kunde hon glädja sig åt en stor vetenskaplig upptäckt av hennes dotter och dennas man. Marie Curies hälsa hade alltid varit vacklande och hennes krafter förbrukats till yttersta gränsen. Samma år som hon upplevde dot- terns stora framgång, avled hon stilla på ett sanatorium. Hon hade fallit offer för de skadliga inverk- ningarna av det ämne, hon själv upptäckt. Den 6 juni 1934 begrav- des hon i Sceaux. I enlighet med sin egen önskan vigdes hon till vila utan yttre ståt och officiella hedersbetygelser, följd till graven av sina närmaste, sina vänner och medarbetare. Ett år efter hennes död utkom hennes sista och största verk som ett monument över hennes livsgär- ning. Som titel bär den boken ett enda ord — ett strängt — ett strålande ord RADIOAKTIVITET. MASKINEN SOM | (Forts. fr. sid. 8.) sockerindustrien i förening med arbets- besparande maskinella anordningar. Vad är det vidare, som möjliggör det allmännas jättelika sociala insatser i vårt land? Ingen inbillar sig väl, att stat och kommuner kunnat så bidraga till vårt folks välfärd, om ej näringsli- vet och främst industrien skapat det ekonomiska underlaget därför! Eftersom maskinen jämte naturtillgångarna och arbetskraften bildar grunden för den in- dustriella produktionen, kan maskinen sålunda anses bidraga till den sociala standard, för vilken politikerna oftast få äran. Mekanisering inom industrien inne- bär, att handarbete ersättes med ma- skinarbete eller eventuellt, att en enklare maskin utbytes mot en effektivare, tids- och arbetsbesparande maskinell anord- ning. Med utgångspunkt härifrån kan man avvinna maskinen ytterligare en socialt betonad sida, ty mekanisering- ens ändamål är att befria industriens arbetare från tunga och tröttande syss- lor. Hit hör t. ex. lossning och lastning, lyftning samt transportarbeten över hu- vud taget, för vilka maskinella anord- ningar nu i stor utsträckning ersatt det forna handarbetet. Att arbetarna av denna orsak kunna njuta sin fritid vid bättre vigör än om maskinen ej kommit till deras hjälp, måste betraktas som ett stort socialt framsteg. Vad förbättrade maskiner kunna be- tyda må åskådliggöras genom jämfö- rande siffror för symaskiner med å ena sidan gammaldags handdrift och å and- ra sidan modern elektrisk motordrift. I förra fallet är energiförbrukningen 15 gånger större än i senare, men syhas- tigheten endast 1/6 av den motordrivna maskinens. Steget från hand- till elek- triskt driven symaskin har sålunda med- fört, att en sömmerska på samma tid kan sy 6 gånger så många stygn med endast 1/15 så stor arbetsinsats. Ener- giförbrukningen per stygn var sålunda vid handdrift 90 gånger så stor som vid motordrift. Detta är väl om något en socialt betydelsefull prestation av ma- skinen. Den svenska industriens drivkraft uppvisar nu en totaleffekt av över 3 miljoner hästkrafter. Såväl alla dessa motorer som de av dem drivna arbets- maskinerna representera, som av det föregående framgår, en social tillgång av sådant värde, att maskinen med fullt fog kan betraktas som en av mänsklig- hetens välgörare. TEKNIK för ALLA 23