Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskinen som social faktor, av B. Traneus - Min mor Marie Sklodowska Curie, av Eve Curie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfattande avslutning.
nder hela kriget verkade Marie
Sklodowska Curie med oförtröt-
tad energi för sitt nya fosterland.
Tusentals liv kunde tack vare hen-
nes storartade arbete räddas med
röntgenstrålarnas hjälp. Sina erfa-
renheter från kriget återger hon i
sitt verk Radiologien och kriget,
där hon dock blygsamt förringar
sin egen insats.
Ingen kunde dock hälsa vapen-
stilleståndet 1918 med större glädje
än Marie Curie, ty för henne var
Polens återupprättande av största
betydelse.
Nu följde en lycklig period. Hon
vilade från sitt krävande arbete
som chef för det nya radiumlabo-
ratoriet, i en krets akademiker i
fiskeläget Larcouéöst.
En amerikansk journalist, mrs:
Meloney, hade i Paris sammanträf-
fat med Marie Curie. Vid besöket
på laboratoriet avslutade Mrs. Me-
loney sin intervju med följande
fråga:
”Om Ni finge önska Eder någon-
ting, vad skulle Ni då helst av allt
i hela världen vilja ha?”
”Ett gram radium”, svarade Ma-
rie Curie. |
Detta svar blev anledningen till att
Mrs. Meloney i Amerika startade en
insamling med ändamål att skänka
radiums upptäckare ett gram av
den dyrbara metallen. I slutet av
april 1921 anträdde Marie Curie
sitt triumftåg genom Amerika, där
hon ur presidentens hand mottog
den dyrbara gåvan, som enligt hen-
nes bestämmande efter hennes död
skulle övergå i radiuminstitutets
ägo.
Efter denna triumf företog hon
åtskilliga resor, överhöljd av he-
dersbevisningar och följd av hela
världens beundran.
Den 15 maj 1922 kallades hon
av Nationernas Förbund till med-
lem av ”Internationella Kommittén
för Intellektuellt Arbete”, en upp-
gift som hon ägnade mycket hängi-
vet arbete.
EN stort ögonblick i hennes liv
blev också den dag år 1925, då
hon kunde lägga grundstenen till
Radium-Institutet i Warschau.
Även denna gång skänkte Amerika
ett gram radium till det polska in-
stitutet.
Men triumftåg, framgångar och
hela världens storartade hyllningar
förändrade icke hennes väsens en-
kelhet och anspråkslöshet. Då hen-
nes dotter och arbetskamrat Iréne
gifte sig med Frédéric Joliot, Ra-
dium-Institutets största begåvning.
och Marie Curie, den ryktbara fors-
karen och den enda kvinnliga med-
lemmen av Medicinska Akademien,
blev mormor, gav detta henne stör-
re lycka än alla hedersbevisningar i
världen.
Hela tiden arbetade hon emeller-
tid träget vidare i laboratoriet och
gjorde flera betydelsefulla experi-
ment. År 1934 kunde hon glädja sig
åt en stor vetenskaplig upptäckt av
hennes dotter och dennas man.
Marie Curies hälsa hade alltid
varit vacklande och hennes krafter
förbrukats till yttersta gränsen.
Samma år som hon upplevde dot-
terns stora framgång, avled hon
stilla på ett sanatorium. Hon hade
fallit offer för de skadliga inverk-
ningarna av det ämne, hon själv
upptäckt. Den 6 juni 1934 begrav-
des hon i Sceaux. I enlighet med
sin egen önskan vigdes hon till
vila utan yttre ståt och officiella
hedersbetygelser, följd till graven
av sina närmaste, sina vänner och
medarbetare.
Ett år efter hennes död utkom
hennes sista och största verk som
ett monument över hennes livsgär-
ning. Som titel bär den boken ett
enda ord — ett strängt — ett
strålande ord
RADIOAKTIVITET.
MASKINEN SOM |
(Forts. fr. sid. 8.)
sockerindustrien i förening med arbets-
besparande maskinella anordningar.
Vad är det vidare, som möjliggör det
allmännas jättelika sociala insatser i
vårt land? Ingen inbillar sig väl, att
stat och kommuner kunnat så bidraga
till vårt folks välfärd, om ej näringsli-
vet och främst industrien skapat det
ekonomiska underlaget därför! Eftersom
maskinen jämte naturtillgångarna och
arbetskraften bildar grunden för den in-
dustriella produktionen, kan maskinen
sålunda anses bidraga till den sociala
standard, för vilken politikerna oftast
få äran.
Mekanisering inom industrien inne-
bär, att handarbete ersättes med ma-
skinarbete eller eventuellt, att en enklare
maskin utbytes mot en effektivare, tids-
och arbetsbesparande maskinell anord-
ning. Med utgångspunkt härifrån kan
man avvinna maskinen ytterligare en
socialt betonad sida, ty mekanisering-
ens ändamål är att befria industriens
arbetare från tunga och tröttande syss-
lor. Hit hör t. ex. lossning och lastning,
lyftning samt transportarbeten över hu-
vud taget, för vilka maskinella anord-
ningar nu i stor utsträckning ersatt det
forna handarbetet. Att arbetarna av
denna orsak kunna njuta sin fritid vid
bättre vigör än om maskinen ej kommit
till deras hjälp, måste betraktas som ett
stort socialt framsteg.
Vad förbättrade maskiner kunna be-
tyda må åskådliggöras genom jämfö-
rande siffror för symaskiner med å ena
sidan gammaldags handdrift och å and-
ra sidan modern elektrisk motordrift. I
förra fallet är energiförbrukningen 15
gånger större än i senare, men syhas-
tigheten endast 1/6 av den motordrivna
maskinens. Steget från hand- till elek-
triskt driven symaskin har sålunda med-
fört, att en sömmerska på samma tid
kan sy 6 gånger så många stygn med
endast 1/15 så stor arbetsinsats. Ener-
giförbrukningen per stygn var sålunda
vid handdrift 90 gånger så stor som
vid motordrift. Detta är väl om något
en socialt betydelsefull prestation av ma-
skinen.
Den svenska industriens drivkraft
uppvisar nu en totaleffekt av över 3
miljoner hästkrafter. Såväl alla dessa
motorer som de av dem drivna arbets-
maskinerna representera, som av det
föregående framgår, en social tillgång
av sådant värde, att maskinen med fullt
fog kan betraktas som en av mänsklig-
hetens välgörare.
TEKNIK för ALLA 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>