Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: koks—kompressionständning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
TEKNIK FÖR ALL A:s
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV:
Professor O. H. Faxén (mekanik)
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRE R:
Civilingenjör Olov E.; Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
komplexsalt: sammansatt salt,
vars beståndsdelar i lösning ej
dissocieras i de enkla salternas
joner. Ex.: blodlutsalt (se
d. 0.). Jfr dubbelsalt.
komponent: komposant.
komposant: 1) inom eltekniken
projektionen av en vektor
(ström- eller spänningsvektor
m. fl.) på en rät linje eller på
ett plan, 2) inom matematik och
mekanik allmänt begrepp för en
vektor, representerande en
kraft, en hastighet e. dyl.
kompoundering: se kompound-
maskin.
kompoundmaskin: elektrisk lik-
strömsmaskin, vars fält alstras
av en shuntlindning och en se-
rielindning. Kompoundering ut-
föres för att giva de karakteris-
tiska kurvorna (se d. 0.) vissa
önskade förlopp, t. ex. vid gene-
ratorer skall klämmspänningen
stiga (överkompoundering), va-
ra konstant (normal kompoun-
dering) eller falla (underkom-
poundering) vid stigande belast-
ningsström.
kompoundplåt: vanlig järnplåt,
belagd med tunna ytskikt av
t. ex. rostfri plåt.
kompoundpump: se seriepump.
kompoundstål: flerskiktat verk-
tygsstål, vanligtvis bestående av
en kärna av relativt mjukt, segt
järn med på denna påsvetsat
eller påvällt högvärdigt stål.
K. användes bl. a. till hyvel- och
yxstål.
kompoundångmaskin: kolvång-
maskin, 1 vilken ångan först ex-
panderar i en högtryckscylinder
och sedan i en bredvid placerad
lågtryckscylinder, där slutex-
pansionen äger rum.
144
kompressibilitet: sammantrycklig-
het eller sammanpressbarhet av
en kropp, vätska eller gas.
kompression: = sammantryckning
eller förtätning av en kropp, t.
ex. en gasmassa, genom ökning
av det på kroppen verkande ytt-
re trycket.
- kompressionsförhållande: förhål-
lande mellan total volym i en
cylinder, när kolven är i nedre,
och total volym, när den är i
övre dödpunkten.
kompressionskran: kikkran (se
d. 0.), avsedd att sätta en ång-,
resp. motorcylinder i förbindel-
se med fria luften. Kallas även
pyskran, utblåsningskran.
kompressionsring: kolvring, av-
sedd att täta mot gastryck.
kompressionsrum: i kolvmotor den
del av cylinderrummet, som be-
finner sig ovan kolven, när den
står i övre dödpunktsläget.
kompressionsslag: se kompres-
sionstakt.
kompressionstakt: vid förbrän-
ningsmotorer den takt (se d. 0.),
under vilken en i cylindern in-
nesluten << bränsleluftblandning
eller luft komprimeras.
kompressionstemperatur: tempe-
ratur i t. ex. en förbrännings-
motors cylinder vid kompres-
sionstaktens slut.
kompressionständning: enbart ge-
nom kompression .av den i en
motorcylinder inneslutna luften
eller bränsleluftblandningen
åstadkommen tändning, genom
att kompressionstemperaturen
överstiger bränslets självan-
tändningstemperatur. Förekom-
mer i dieselmotorer.
koks: porös kolprodukt, erhållen
genom torrdestillation av sten-
kol. Framställes dels i särskil-
da koksverk (masugnskoks),
dels i gasverk (gasverkskoks).
koksalt: natriumklorid. Förekom-
mer i havsvatten och som berg-
salt. Användes i hushållet samt
i kem. industri för framställ-
ning av klor och klorföreningar.
koksyra: se kalciumbisulfit.
kol: C, grundämne. Atomv. 12,01.
Atomnr 6. Förekommer som
diamant, grafit och finkristalli-
niskt pulver. KK. bildar stort
antal föreningar (”organiska
föreningar”).
kolborste: borste av kol för
strömavtagning från eller
strömtillförsel = till elektriska
maskiner.
kolbågsvetsning: bågsvetsning,
där ljusbågen alstras mellan
arbetsstycket och en kolelek-
trod (grafitelektrod) eller mel-
lan tvenne kolelektroder och
där ev. erforderligt tillsatsma-
terial tillföres särskilt.
koldioxid: färglös ej brännbar gas.
K. bildar med vatten kolsyra,
med metaller och baser bildas
karbonat eller bikarbonat. Bil-
das vid fullständig förbränning
av organiska ämnen. Användes
till kolsyrade drycker.
koldisulfid: se kolsvavla.
kolhydrat: grupp av org. ämnen,
innehållande kol, syre och väte,
särskilt förekommande i växt-
riket. Indelas i socker-, stär-
kelse-, cellulosa- o. gummiarter.
kolkornsmikrofon: mikrofon (se
d. 0.), där mellanrummet mel-
lan tvenne membran av kol-
- plattor är utfyllt av grova kol-
korn.
kollagen: äggviteämne, utgöran-
de huvudbeståndsdelen i bind-
väv och organisk bensubstans.
Omvandlas vid kokning till lim.
kollektor: se kommutator.
kollergång : malningsapparat, an-
vänd inom pappers- och spräng-
ämnestillverkning samt inom
gjuteriteknik för malning och
blandning av gjutsand. Utgö-
res av ett tråg med två rote-
NE hjul av lava, granit eller
stål.
kollimator: kikare, i vars fokal-
plan (brännpunktsplan) ett be-
lyst föremål befinner sig.
kollodium: lösning av cellulosadi-
nitrat i eter och alkohol. Vid
lösningsmedlets avdunstning
bildas en gelatinartad film.
Användes vid sårbehandling,
till framställning av tunna
membran m. m.
kollodiumsilke: konstsilke fram-
ställt ur kollodium.
kolloid lösning: disperst system
(se d. o.) av partiklar med stor-
leksordningen 10-?—10-7 cm. Be-
nämnes även sol. Se vidare
dialys och koagulering. Ex.:
äggvita, gummi, lim.
kolmäla: anordning för framställ-
ning av träkol ur trä genom
torrdestillation.
kolofonium: gulaktig harts, före-
kommande i terpentin och kå-
da. Användes till framställning
av fernissor och lacker, till lim-
ning av papper m. m.
kolonn: 1) se destillationskolonn,
2) pelare inom byggnadstekni-
ken.
TT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
