Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termoelektricitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIG. 1: Bilden visar en s. k. termosta-
pel, bestående av fyra seriekopplade
termoelement. Därigenom blir den ter-
moelektriska effekten fyra gånger så
stor.
nligt Voltas sats är elektromoto-
riska kraften i en kedja av leda-
re av första klassen lika med noll.
Men om beröringsställena i denna
kedja ha olika temperatur, uppstår
en spänningsskillnad. Det är alltså
likgiltigt om man uppvärmer eller
avkyler ett lödställe, det uppstår
ändå en termoelektrisk ström.
Vill man höja den termo-
elektriska effekten, kan man,
som fig. 1 visar, t. ex. samman-
koppla ett flertal antimon- och vis-
mutstavar och uppvärma första,
tredje och femte osv. lödställena
och avkyla andra, fjärde och sjätte
osv. lödställena och på så sätt
ernår man en större elektromoto-
risk kraft. Motsatsen till termo-
elektricitet kallas Peltiereffekten.
Om ström flyter genom en. termo-
stapel, visar det sig att lödställena
avkylas, resp. uppvärmas, varvid
den termoström, som svarar mot
denna effekt, skulle ha motsatt
riktning.
FIG. 2: När vi upphetta W, samtidigt
som de ”kalla” lödställena E I och E II
bibehålla rumstemperaturen, uppstår i
kretsen en ström, som ger ett utslag på
instrumentet G.
Nickel
8 TEKNIK för ALLA
Termoelektriska mätinstrument
— pyrometrar — äro glödmätare,
"som förmå mäta temperaturen in-
till 1600” C. De ha stor använd-
ning inom tekniken. Deras verk-
. Ningssätt kan: förklaras sålunda:
FIG. 3: Det kan bli förhållandevis star-
ka strömmar på ett termoelement. På
bilden se vi hur strömmen i kretsen
får en kompassnål att vrida sig i nord-
sydriktningen.
FIG. 4: Ett termoelement i praktiskt
arbete. För att mäta temperaturen i
badet — sänkes en pyrometer, i detta
fall ett termoelement inneslutet i ett
rör, ned i badet. Från elementet gå
sedan ett par ledningar till en millivolt-
meter, som ofta t. o. m. är graderad di-
rekt i grader Celcius.
Pyrometer
INTA
Hållare
Löder. man ihop två olika metaller,
t. ex. järn och nickel och upphet-
tar lödstället W i fig. 2, så bildas
i den slutna strömkretsen en elekt-
risk ström, som mätes med ett
känsligt instrument G. Strömmens
styrka är beroende av metallernas
art och temperaturdifferenserna
mellan punkterna Ei;—E2—G och
lödstället W. Ett bevis för att en
elektromotorisk kraft bildas, får
man om man i slingan inför en
magnetnål och upphettar lödstäl-
let. Då kommer nålen att avvika
från nord-syd-riktningen (fig. 3).
Styrkan av en termoström är
emellertid ytterst liten i jämförelse
med kemiska eller elektrodyna-
miska (generator)strömmar. Den
gynnsammaste metallkombinatio-
nen, antimon och vismut, ger en
elektromotorisk kraft, som endast
uppgår till omkr. en tiotusendels
volt för 1” temperaturdifferens.
För att ernå en spänning på
en volt måste man seriekoppla ung.
100 antimon-vismutelement med en
temperaturdifferens mellan de kal-
la och varma lödställena av 100 ?.
Av denna orsak kan man förstå,
att termoelementen knappast kun-
na konkurera med ackumulatorer
på fordon eller fartyg, Som mät-
instrument, fig. 4, har termoström-
men sin stora betydelse, ehuru an-
timon och vismut-kombinationen
befunnits vara olämplig på grund
av dessa metallers sprödhet och
obeständighet. Man använder i
stället platina och koppar, järn,
zink eller bly.
En termostapel av 66 element av
nickel och en antimonförening har
man fått att vid en spänning på 2,5
volt leverera en strömstyrka av 3
amp., men för denna prestation er-
fordrades 170—190 liter lysgas i
timmen. Naturligtvis kan man frå-
ga sig, om det lönar sig att använda
värme från befintliga eldningsan-
läggningar och industriugnar till
att driva ett termoelektriskt batteri
med, men även i detta fall kommer
ett ”glödmetällelverk” inte att kun-
na överstiga vissa, rätt blygsamma,
gränser.
FIG. 5: Termoströmmen har alltid en
bestämd riktning, som emellertid kan
ändras, om det vid uppvärmningen sker
omkristallisation eller dylikt i något av
materialen i termoelementen.
Platina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
