AXEL, BESTÅENDE AV KRAFTIG SYNÅL KLOTS |- KorLEKTOR 28 OCH SLÄAP- FJÄDRAR STIFT Na VOLTS BATTERI EL-MOTOR byggd på 15 minuter Denna elektromotor är icke avsedd att driva några större maskiner — det är tillräckligt, om den går själv! Men å andra sidan är den en mycket rolig ex- perimentmaskin, ty den visar på ett för- träffligt sätt grundprinciperna för en likströmsmotors arbete. Motorfundamentet utgöres av ett litet trästycke, på vilket två vanliga stavmag- neter (ej hästskomagneter som på bil- den) <fastskruvas. Ankaret utgöres av en kork i passande storlek, som ut- rustats med. en axel, bestående av. en kraftig synål. Kollektorn åstadkommes helt enkelt genom att slå in ett par stift i ankarets gavelstycke, och lindnin- gen utföres med c:a 0,5—0,75 mm diam. isolerad koppartråd, som lindas åt ett och samma håll på båda ankarhalvor- na med ung. 10—15 varv på varje. Den ena trådänden anslutes till ett stift, den andra till det andra stiftet. På detta sätt får man en tvådelad kollektor — visser- ligen i allra enklaste utförande, men ändock fullt användbar för ändamålet. Ankaret passas in på sin plats mel- lan magneternas poler, och lagren ut- göras helt enkelt av två par vinkel- ställda synålar (i samma form som såg- bock) enligt skisserna. Borstarna, som skola förmedla ström- men till kollektorn och ankarlindningen, göras ävenledes av ett par stift, som slås in i träplattan på lämpliga stäl- len. Vill man i stället kosta på sig ett par släpfjädrar av fjädrande mäs- sing e. d., är det naturligtvis mycket bättre. Strömmen från ett 1,5—4,5 volts element kopplas nu till borstarna, och motorn är färdig att starta! På grund- av den ringa kraft, som kan utnyttjas till en dylik enkel motor, måste man noga tillse, att trycket ej blir för hårt mot kollektorstiften. Sedan strömmen släppts på, kan man ge ankaret en puff i den riktning, åt vilken den visar benägen- het att rotera, varefter motorn bör fort- sätta arbetet. Visar sig ej motorn vilja gå, vänder man på den ena magneten så att polerna bli omkastade. Mr Hobby. Praktiskt bokbindarskåp 22 TEKNIK för ALLA n av TfA:s läsare, herr Albin Eriks- son i Horndal, har gjort ett praktiskt bokbindarskåp, som synes här på bilden t. v. Herr Eriksson sysslar på lediga stunder med bokbinderi och lärde sig detta genom den beskrivning, som infördes i TÉA nr 39—41, 1941. Han har därvid uppnått goda resultat, fast det ibland ställer sig svårt att få mate- rial, enär han har trettio mil till när- maste stad. Skåpet är även utfört efter TfA:s ritningar och beskrivningar. Herr Eriks- son anser det vara praktiskt och ända- målsenligt, emedan det rymmer massor med grejor och ”prylar” som äro nöd- vändiga för en bokbindare. SÄNGBORD et här avbildade bordet av stålrör är användbart för många ändamål. På grund av sin U-form kan det skjutas in under en säng, varigenom det inte behöver trycka på själva bädden. Vidare kan det med fördel användas som läsbord invid fåtöljer eller som skrivmaskins- bord.