Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blick på småtekniken i Linköping, av G. F. - Skånska lejon sätta färg på Djurgårdsloppet den 5 september, av G. F. - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNSKA LEJON
(Forts, fr. sid. 17.)
ha vi beslutat att delta i detta lopp. Tre
av våra bästa vagnar komma att ställa
Jag sänder här samtidigt några kort
från vår klubb. Vi ha ju som tidigare
meddelats skaffat oss en verkstadslokal,
där vi kunna bygga våra vagnar, och vi
"förfogar som synes över rätt prima
verktyg och maskiner. Ett verktygsför-
råd har uppförts i ena hörnet av verk-
staden, där varje medlem mot avläm-
nande av en verktygsbricka kan få lå-
na vad han behöver. Vi bygga våra
vagnar av trä och 3 mm björkplywood,
vilket vi kommit underfund med blir det
lättaste och starkaste materialet. Gi-
vetvis ha vi stora svårigheter med gum-
mit, men det går rätt bra med gamla
däck, som vulkats. Klubbens uppgift är
inte bara att bygga vagnar och tävla,
vi vill också bibringa våra medlemmar
trafikvett och ingen släpps ut på vägen
innan han examinerats på trafikreg-
lerna.”
I klubbens verkstad arbetas det ef-
ter de modernaste principer. Varje man
får sig anförtrodd just den detalj han
är specialist på. Snickarna bygger ra-
men. En gammal cykelram anskaffas
hos någon skrothandlare, mekanikerna
får sig anförtrott att reparera och
iordningställa den. Vidare ska fram-
hjulshållare och rattrör tillverkas, vil-
ket jobb utföres av vissa speciellt trä-:
nade medlemmar. Därefter göres mallar
av papp för karossen och snickarna
bygger den sedan färdig. Därefter vid-
tager justeringar och dylikt, varefter
vagnen är färdig för provkörning. Slut-
ligen målas vagnen och ges den avslu-
tande ”finishen” — som ger den glän-
sande ytan.
Det är alldeles tydligt att skåningar-
na bygger förnämliga vagnar. Titta
bara på bilderna till denna artikel!
Den 5 september få vi se vad deras eki-
page duga till på tävlingsbanan. Allt
vad Sverige har av snabba och eleganta
cykelbilar kommer ju att drabba sam-
man på Djurgården den dagen.
På återseende!
BLICK på SMÅTEKNIKEN
(Forts. fr. sid. 5.)
honom upptäckta gamla förbrännings-
motorn, som anses vara den första i Sve-
rige. Den tillverkades av maskinist 0.
F., F. Gyllenhammar år 1889. Den som
önskar läsa utförligt om denna intres-
santa motor hänvisas till nr 3 årg. 1942
av TfA, där redaktör Johansson beskri–
vit den i en längre artikel.
På ett särskilt podium hade den mång-
sidige Olle Norelius, som nu en tid varit
linköpingsbo, placerat det pampiga spe-
gelteleskop som han nyligen utförligt be-
skrev i TfA. Ett förnämligt nummer!
När utställningen var en vecka gam-
mal bidrog för övrigt herr Norelius med
ytterligare en stark sak: en modell av
den rattstyrda radiobil;, som han före-
gående år beskrev på avdelningen Hän-
digt Folk i TfA. Radiobilen blev ett
verkligt publiknummer, inte minst där-
för att de besökande själva fick hugga
tag i ratten och styra miniatyrvagnen i
hur branta kurvor som helst. Det är ju
så sällan man får hålla i en ratt nu för
tiden!
gun
Mängpe
/ ID h
Från fintan till Koh-i-noor!
Skriv- och ritkonsten börjar med den skarpkantade flintstenen. Med den ristade ur-
människans kraftiga nävar tecken och bilder i den hårda klippan e Hur lätt glider inte
i jämförelse därmed vår egen tids blyertspenna över papperet. Den lyder villigt även
den tafatta barnahandens svagaste tryck e Skulle det inte vara intressant att i minnet
återkalla de viktigaste etapperna på denna långa utvecklingsväg? KOH-I-NOOR
Bleistiftfabrik L; & C. HARDTIMUTH inbjuder Er atti en serie kommande annonser på
denna plats följa skrivkonstens fascinerande utveckling genom tiderna.
HARDTMUTH
Vår historia — blyertspennans historia!”
+
För omkring 150 år sedan lyckodes Josef HARDIT MUTH på ett epokgöronde sätt korrigera naturen: han uppfann
det keromiska blyertsstiftet. Detto är och förblir grundvol
för oll framåtskrid
de blyertsfabrikotion i hela världen.
TEKNIK för ALLA 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
