Aer 0 RE TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = Ampere c:a = cirka etc. = etcetera hl = hektoliter kem. = kemisk lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t) at = atmosfär dj0. — detta ord 4 ev. = eventuell hk = hästkraft kg = kilogram m = meter osv. = och så vidare sp. v. = specifik vikt atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt i st. f. = i stället för kpkt = kokpunkt m, fl. = med flera s. k. = så kallad Vv = volt | Beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fryspkt = fryspunkt jfr = jämför 1 = liter m, m. = med mera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) g = gram kcal = kilokalori ett med en magnetiseringsspole (likström) försett provstycke utgör en del. I denna magne- tiska krets är vidare en med vi- sare försedd och med viss strömstyrka (likström) matad spole anordnad. För lämpligt värde på denna senare ström kan visaren fås att på en skala direkt angiva flödestätheten i provstycket. ; körnare: 1) koniskt tillspetsad stålstång som med hammare slås in i ex. metall för åstad- labyrinttätning: framförallt vid ångturbiner <bruklig ” tätning kring den roterande axeln. För att åstadkomma stora ström- ningsförluster förses t. ex. tur- binhusets vägg vid axelgenom- gången med skarpa inskärnin- gar och lika skarpa utvidgnin- gar, så att den hastighetsener- gi, som uppstått i förträngnin- gen, i utvidgningen åter omsät- tes till virvlar och ej till tryck- energi. lack: harts upplöst i flyktigt lös- ningsmedel såsom bensin, ter- pentin o. dyl. L. hårdnar, när lösningsmedlet avdunstar. lackmus : färgämne, som i sur lös- ning har röd färg och i alkalisk lösning blå färg. Användes som indikator (se d. 0.). laddningskapacitet: mått på den i en ackumulator (se d. o.) maga- 158 kommande av märken, anvisnin- gar eller centrumhål vid borr- ning, svarvning etc., 2) vid dub- belrensande tröskverk en cylin- der med skrovlig innersida, i vilken säden bearbetas av rote- rande slagor för att befria kor- nen från borst. körnmaskin: verktygsmaskin, vari försänkningar för dubbar till svarvar, fräsmaskiner etc. kun- na utföras i arbetsstyckena. Kallas även centreringsmaskin (se d. 0.). sinerade <elektricitetsmängden. L. mätes i amperetimmar, var- vid med en 1. av t. ex. 5 ampere- timmar förstås, att en ström- styrka av 5 ampere under 1 tim- me eller en strömstyrka av 1 ampere under 5 timmar kan ut- tagas ur ackumulatorn. laddningsström: den ström, som passerar genom en ackumulator (kondensator), då ackumula- torn (eller kondensatorn) upp- laddas. lager: maskinelement, vars upp- gift är att uppbära en roteran- de eller pendlande axel eller an- nan maskindel, försedd med axeltapp. L. indelas med hän- syn till det upptagna axeltryc- kets riktning i dels axiallager, dels radiallager (se dessa ord). Ett flertal utföringsformer fin- nas, varav de viktigaste äro: glid-, kul- och rullager. lagerbussning: bussning (se d. 0.) vid glidlager. | lagerdosa: detsamma som buss- ning (se d. 0.). lagermetall: metallegering, spec. lämplig för foder i lagerskålar. lagermetallfoder: oftast löstagbar, inre ytbeklädnad av lagermetall i (glid)lager. lagerskål: var och en av de i ett glidlager närmast axeln befint- liga metalldelar, som i form av ett rör omsluta och uppbära axeln. lagersula: horisontell platta under stålager. Uppbär lagret och underlättar dess montering på fast underlag. lagg: vid gjutmodellframställ- ning segmentformad stav, Var- med stora, cylindriska modeller vanligen uppbyggas. ; laktat: mjölksyrans salt. laktos: se mjölksocker. lamell: 1) tunn platta eller skiva, 2) konstruktionselement i kom- mutatorn (se d. o.) för elektris- ka maskiner. Dylika kommuta- torer bestå av längs en cirkel- linje anordnade och med isole- rande mellanlägg av glimmer försedda kopparstavar (lamel- ler), vars tvärsnitt är av nästan rektangulär form. Mellan två och två av dessa 1. äro maski- nens härvor (lindningsspolar) anslutna och på dessa 1. glida de för strömavtagning resp. strömtillförsel avsedda borstar- na (oftast av kol). lamellbelägg (ring): beklädnad av friktionsmaterial på kopplings- lamells (se <lamellkoppling) friktionsyta. lamellerad järnkärna: för en mag- netisk krets avsedd järnkärna, som är uppbyggd av tunna blad av järn, lagda på varandra och isolerade från varandra medelst papper, oxidskikt eller ett tunt lacklager. En dylik 1. j. upp- visar lägre virvelströmsförlus- ter än en massiv järnkärna. lamellhjul: kilhjul med svagt kil- formigt kantade ringar, flytt- bara i axiell led. lamellkoppling: lösbar friktions- koppling, där friktionen åstad- kommes mellan tunna skivor, lameller, varvid varannan skiva följer den drivande axeln och varannan den drivna, lamellspänning: spänning mellan två närliggande lameller i en kommutator. L. är alltså lika med den i den mellan lameller- na anslutna härvan vid ankarets rotation i ett magnetiskt fält alstrade emk:en. lamellträ: skiva, sammansatt av tunna ribbor eller på annat sätt uppdelat trä, som på båda sidor beklätts med tunt fanér. Genom träets uppdelning inuti skivan, motverkas <:kastningstendenser och genom att träet limmas i olika riktningar, begränsas även rörelserna vid krympning och svällning. laminär friktion: friktion, som uppträder vid laminär ström- ning (se d. 0.). laminär strömning: gas- eller vätskeströmning i en kanal, ka- rakteriserad av att varje gas- eller vätskepartikel ständigt rör 159