A = Ampere c:a = cirka at = ätinostär d. o. = detta ord atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt beteckn. = beteckning SN = bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: etc. = etcetera hl = hektoliter ev. = eventuell hk = hästkraft = = exempel inkl. = inklusive frys elektromotorisk kraft = = fysisk jfr = jäm = gram keal = kilokalori kem. = kemisk spkt = fryspunkt - i st. SJ = i stället för kpkt = = kokpunkt m, f ämför 1 = liter 1, m, m. kg = kilogram lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t) m = "meter osv. = och så vidare sp. v. = specifik vikt konc. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel = med flera s. k. = så kallad Vv = volt = med mera smpkt = smältpunkt W = watt lut: alkalisk vattenlösning. Ex.: kalilut. Se även sulfitlut. lutetium: se cassiopeium. lux (Ilx): enhet för belysnings- styrka. lyftblock: mekanisk lyftanordning. Av 1. märkas främst differen- tialtaljan eller — blocktyget, patenttaljan eller — blocket och telferblocket. lyftkran: se kran. lynett: stöddocka, varmed förhind- ras att långa föremål, såsom t. ex. axlar under svarv- ning på grund av sin egen vikt böjas nedåt och av ståltrycket böjas bakåt och uppåt. Såväl fasta som löpande stöddockor finnas. lyra: 1) mätverktyg för plåttjock- lek, plåtlyra (se d. 0.), 2) d:o för tråddiameter, trådlyra (se d. 0.). lysgas: gas erhållen genom torr- destillation av stenkol. Fram- ställes i gasverk. Användes som bränsle för <hushållsändamål samt industriellt. lysol: såplösning av kresol (se d. 0.). Användes som desinfek- tionsmedel. lysolja: fotogen, avsedd som bränsle för fotogenlampor och -kök. lågpassfilter: filter (se d. 0.), som tillåter alla frekvenser un- der ett visst värde att passera. lågtrycksbrännwre: injektorbrän- nare för acetylen-syrgassvets- ning med acetylen vid nära atmosfärtryck. lågtrycksmanometer: vid svets- aggregat manometer, vanligt- 170 vis ansluten till en tryckreg- leringsventil och utvisande det av ventilen reducerade gas- trycket. Enär den alltså visar arbetstrycket, kallas den ofta även för arbetsmanometer. långhålsborr: borr för borrning av ej cirkelrunda hål i trä. Så- dant borr är försett med änd- skär och dessutom ett, två eller tre längsgående skär. Då bor- ret kommit på tillräckligt djup, har det till uppgift att även arbeta i sidled. lårding: smäckert tåg, spunnet av två eller flera sammanslag- na kabelgarn. låsmutter: se kontramutter. läckningsflöde: magnetiskt flöde, som går en icke önskad väg. läckström: 1) ström, som genom den ledaren omgivande isola- torn avledes från ledaren, 2) likström, som passerar en kon- densators <<dielektrikum, 3) ström, som flyter i en foto- cell (se d. 0.), även vid från- varo av ljus (kallas oftast ”mörkström”). läder: hud, som undergått garv- ning (se d. 0). lädermanschett: i sektion vinkel- formad tätningsring av läder vid pumpkolvar, kring genom- gående axlar o. dyl. läkt: sågat trävirke med en tjocklek av YI” 11” och en bredd av 1”7—214” samt en längd av 6 fot och uppåt. An- vändes huvudsakligen vid tak- täckning med tegelpannor samt till locklist på brädfodringar. längdsvets: rak sömsvets. Kallas vanligare raksvets. längdutvidgningskoefficient: en kropps förlängning per längd- enhet vid en grads temperatur- höjning. länk: 1) i kätting, kedja o. dyl. in- gående <del, förbindelse- element i maskinkonstruktion, i sin enklaste form bestående av en stång, som är rörligt fästad i båda ändar. länkbult: tapp, omkring vilken en länk är rörligt lagrad. länkkoppling: rörlig, fast axel- koppling för sådana axlar, vil- ka icke ligga i rät linje med varandra. Den ena axelns ro- tationsrörelse överföres här till den andra axeln medelst ett mellan axlarna anordnat kors, vilket har tvenne motstående armar lagrade vid den ena och de. återstående två armarna vid den andra axelns ände. ” Kallas även för korslänkkopp- ling, polhemslås, polhemsknut och universallänk. Ett exempel på 1. är den vid automobiler vanliga kardanknuten. länkradialborrmaskin: borrma- skin, vars stativ utgöres av tvenne armar, förbundna med varandra genom en länk- eller gångjärnsanordning. Den ena armen är vridbart lagrad vid t. ex. en väggkonsol och den andra armen uppbär vid sin fria ände borrspindeln. läns: timmerstockar, vilka sam- manhållna i ändarna av bom- koppel tjäna till att +t. ex. i öppna vattendrag avgränsa en timmerränna för flottning. läppning: detsamma som lapp- ning (se d. 0.). läskpapper: poröst papper med stor sugförmåga. Framställes vanligen av bomullsfibrer och utan tillsats av fyllnadsämnen. och lim. lättbentyl: motorbränsle, utgö- rande blandning av 75 9 ben- sin och 25 90 vattenfri etyl- alkohol. lättbetong: betong, i vilken sand- och stenmaterialet helt eller delvis ersatts med betongklin- ker, vilka erhållits genom upp- hettning av tegellera till en temperatur mellan 1200 och 1400? C. L. är både lättare och mera värmeisolerande än vanlig granitbetong, men har lägre hållfasthet. Kallas även klinkerbetong. lätt kälsvets: kälsvets (se d. 0.), i vars triangulära sektion be- nen äro mindre än tjockleken på det tunnaste av arbetsstyc- kenas delar. lättmetall: aluminium och mag- nesium samt dessas legeringar med varandra och med andra ämnen. lödfolie: vid skärverktyg med pålödda hårdmetallskär tunt trådnät, vilket är placerat mellan hårdmetallplattan och skaftunderlaget i avsikt att åstadkomma =<:spänningsutjäm- ning och därmed förhindra att lödsprickor uppstå. lödighet: hos silverlegeringar det- samma som finhet. Jfr lod, 3). lödkolv: handredskap vid tennlöd- ning, varmed lodet kan smältas 171 |