Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: malat—matarledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
A = Ampere c:a = cirka etc. = etcetera hl = hektoliter kg = kilogram lat. = latin mm = millimeter spec. = speciell(t)
at = atmosfär d. o. = detta ord ev. = eventuell hk = hästkraft kem. = kemisk m = meter osv. = och så vidare sp. v. = specifik vikt
atomnr = atomnummer d. v. s. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive c. = koncentrerad max = maximum resp. = respektive t. ex. = till exempel
m. fl. = med flera s. k. = så kallad = volt
kon
fryspkt = fryspunkt ist. f. = 1 stället för kpkt = kokpunkt
1 = liter m, m. = med mera smpkt = smältpunkt W = watt
atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt 1 £
beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk ifr = jämför
bl. ä. = bland annat eng. = engelsk (t) g = gram keal = kilokalori
framställning av stål enligt
martinprocessen (se dd. 0.).
Bör kallas Siemens-Martin-ugn.
gar på två sidor omslutas av A. Martens. M, utgör ett
järn (jfr kärntransformator). tvångsläge mellan ferrit och
manuell: ”som utföres med hän- cementit samt «besitter stor,
manhålslock: se manhål.
manila: fibermaterial ur blad-
slidor av på Filippinerna före-
kommande växt. Användes till
framställning av pappersmas-
sa och tågvirke.
manlucka: se manhål.
mannesmannrör: sömlöst, valsat
stålrör: tillverkat genom vals-
ning av ämnen som hålats i
mannesmannvalsverk,
mannit: alkohol i form av söta,
nålliknande kristaller. Bildas
vid reduktion av fruktos och
mannos.
manometer: apparat för mätning
av (gas)tryck, som är högre
än atmosfärtrycket (jfr var
kuummeter). Ett flertal ut-
föringsformer baserade på oli-
ka principer finnas.
manschett: se +t. ex. läderman-
schett.
mantel: 1) cylinderformat yttre
hölje kring en cylinder (såsom.
t. ex, kylmantel), ett rör (så-
som t. ex. isoleringsmantel)
0. dyl., 2) den cylinderformiga
delen av en ångpanna, 3) vid
rör, uppbyggda av flera gods-
lager (t. ex. mantlade eldrör
(se eldrör), 4) det yttre gods-
lagret, som omgiver och utövar
tryck på det innanför belägna
kärnröret.
moantelkyld maskin: särskild typ
av kapslade elektriska maski-
ner (se kapslad maskin), som
med hjälp av en egen fläkt
framdriver den yttre luften
mellan längsgående kylflänsar
utanpå maskinen.
manteltransformator: transfor-
mator, vars samtliga lindnin-
178
derna”.
manöverkontroller : kontroller (se
d. 0.) av vals- eller kamvals-
typ (se valskontroller och kam-
valskontroller), men som till
skillnad från dessa endast slu-
ter och bryter de relativt sva-
ga strömstyrkor, som påverka
(manövrera) elektromagnetiska
kopplingsorgan <(kontaktorer),
s. k. manöverströmmar.
manövermotor: se servomotor,
margarin: konstsmör, framställt
av kokosfett, en fet olja samt
tillsatsämnen (socker m. m.),
salter och vatten.
markvåg: den horisontala strål-
ningen (vågen) från en sän-
darantenn, vilken = strålning
följer markytan.
marmor: kristallinisk form av
kalciumkarbonat. Kan <:inne-
hålla föroreningar, som färgar
m. (kolmårdsmarmor är grön
och innehåller serpentin). An-
vändes för byggnadsändamål
och till bildhuggeri.
marokängläder: färgat get- eller
bockskinn.
Martens” hårdhetsprov: statisk
ritsprovmetod för bestämning
av hårdheten hos ett material,
bestående däri, att en diamant-
spets med 90?” spetsvinkel un-
der känt tryck föres över den
plana provytan. Som hård-
hetstal angives antingen den
belastning, som fordras för att
åstadkomma en repa av 0,01
mm bredd eller repans bredd
vid viss belastning.
mortensit: beståndsdel i härdat
stål, namngiven efter tysken
av sammansättning och härd-
ningsintensitet beroende hård-
het. Är dessutom en underkyld,
övermättad lösning av kol i
« -järn, utgörande en begyn-
nande sönderdelning av aus-
tenit och är en vid vanlig tem-
peratur labil strukturform.
Martens” mitsapparat: se Mar-
tens” hårdhetsprov.
martinjärn: stål med låg kolhalt,
framställt enligt martinproces-
sen (se d. 0.).
martinprocess: — (uttalas mar-
tängprocess), av fransmannen
P. Martin på 1860-talet upp-
funnen smältfärsknings- eller
götstålsmetod för <stålfram-
ställning. I huvudsak känne-
tecknas m. därav, att stålet er-
hålles i flytande form, varvid
man utgår från i masugn
framställt tackjärn. Tackjär-
net, som vanligen uppblandas
med stålskrot, smältes därvid i
flamugn under starkt oxideran-
de låga, oftast med tillsats av
järnmalm som oxidationsmedel,
varvid kolet förbrännes till kol-
oxid och avgår i gasform, un-
der det att övriga i tackjärnet
ingående ämnen «förbrännas
till oxider, vilka bilda en på
den smälta järnmassan flytan-
de slagg.
martinstål: stål framställt enligt
martinprocessen (se d. 0.).
martinugn: av tysken W. Sie-
mens uppfunnen gaseldad
flamugn (se d. 0.) med rege-
nerativ förvärmning av såväl
bränslegas som. . blästerluft.
Användes huvudsakligen vid
maskinbrotsch: brotsch (se d. o.)
med = cylindriskt skaft eller
med (morse-)krona för använd-
ning och fastsättning i maski-
ner.
maskinelement: de enkla delar,
av vilka en maskin är upp-
byggd, såsom t. ex. axlar, bul-
tar, kolvar, lager, rör, trans-
missionshjul,
maskingängtapp: gängtapp (se
d. 0.), med särskild utform-
ning för gängning i maskin.
maskiningenjör: 1) ingenjör med
spec, maskinteknisk «<utbild-
ning, 2) vid järnväg vanlig ti-
tel på föreståndare för eller
ingenjör vid maskinsektion.
maskäinstål: 1) vanligen detsam-
ma som konstruktionsstål (se
d. 0.), 2) olegerat stål, lämp-
ligt för diverse enklare ma-
skindelar, som ej utsättas för
större — påkänningar. Brott-
gräns 44—54 kg/mm2,
maskintelegraf: signalanläggning
ombord på fartyg «(mellan
kommandobrygga och maskin-
rum), vilken anläggning om-
fattar en sändare och en mot-
tagare. Sigmnalerna förmedlas
medelst visare på sådant sätt,
att en visare i mottagaren all-
tid intager exakt samma läge
som en motsvarande visare i
sändaren. + Detta åstadkom-
mes medelst s. k. selsynmaski-
ner (se d. 0.).
maskintillslag: vid svetsmaski-
ner en överföringsmekanism
för maskinell påverkan av kon-
takterna, rörelsen och svets-
trycket.
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
