Er (OP Nr 43. 22 okt. Tekmisk Revy 1943. 4:e årg. Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahln&es. Telefon växel 116079, 101199. Red.-sekr. Nils Etterling. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199. halvår 7:75 kr., kvartal 4: — Prenumerationspris Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Årg. IV. helår 15:— kr., Ar Mars bebodd? — Jättelika ”kanaler” och ”städer” på planeten ha brytt forskarna och fängslat människornas fantasi. Ingen annan planet har varit föremål för så många gissningar och spekulationer som Mars. Professor Knut Lundmark berättar här om marsforskningen under senas- te 300 åren. Artikeln fortsättes och avslutas i TFA nr 45. (jöntuist är det intresse som av lek- man och lärd ägnats den röda plane- ten Mars, den urgamla symbolen för strider och blodiga drabbningar. Ofant- lig är även den litteratur, som skrivits om denna planet... Det är ganska natur- ligt att i en sådan litteratur mycket skall finnas både ovederhäftigt eller av andra skäl värdelöst. Man frågar gärna vad det kan vara hos vår grannplanet, som satt männi- skornas fantasi i så stark rörelse. En av orsakerna måste vara att utforskandet av Mars visat upp många betydande lik- heter med vår jord men även avsevärda skillnader mellan de tvenne världarna. Detta gör att är Mars bebodd, då kan man tänka sig såväl en viss överens- stämmelse som även vissa olikheter mel- lan de bägge planeternas uppsättning av levande varelser. En annan anledning till intresset har man naturligtvis att söka i upptäckten av det mångomtalade och mångomskrivna kanalfenomenet. I detta såg man länge ett direkt bevis för att Mars måste vara bebodd av intelli- genta, högt stående invånare, som ut- vecklat en förnämlig ingenjörskonst och med hjälp av denna förde en heroisk kamp mot den alltmer ökande uttorknin- gen av planeten. Det är möjligt att redan i början av denna uppsats ange ett av huvudresul- taten av den utforskning av Mars, som utförts under snart tre sekler. De olika föremålen på marsytan ha visat sig vara i stort sett oföränderliga. Det råder inte minsta tvivel om att planeten har en fast skorpa och omgives av en atmos- fär. Vidare har man konstaterat änd- ringar av såväl årlig som daglig natur i marsglobens utseende. Dessa under- stryka planetens stora allmänna likhet med vår jord. Men å andra sidan äger Mars en vida mera förtunnad atmosfär än vi ha. Dess klimat är därför i ge- nomsnitt bra mycket kallare och strän- gare än vårt. Vatten finns blott i små mängder på Mars. Denna värld kan man således benämna en arktisk ökenplanet eller kanske ändå hellre en tundrepla- net. Planeten Mars rör sig kring solen i en ganska starkt elliptisk bana. Plane- tens medelavstånd från solen är 228 milj. km, dvs. 1,52 gånger så stort som jor- dens medelavstånd, dess största solav- stånd 249 och minsta 207 milj. Enligt de senaste uppmätningarna är planetens diameter i ekvatorn 6 652 km och genom polerna 6 577 km. Som de bägge mät- ningarna ha en viss osäkerhet i sig, så är det tvivelaktigt om planeten äger nå- gon betydande avplattning mot polerna. Under alla förhållanden torde denna in- te vara större än vår planets. Mars har endast elva procent av vår planets materiemängd. Vår grannpla- nets täthet uppgår till 71 procent av jordens täthet. Tyngden på Mars är blott en dryg tredjedel av tyngden vid jordytan. Om man från oss flyttade 100 kg till Mars, skulle. vikten där endast bli 37,7 kg. Marsytan uppgår till 28 procent av jordytan och marsvolymen i nättaste laget till 15 procent, eller cirka 1/7 av vår jords volym. Mars är i fråga om yt- innehållet tre gånger så stor som plane- ten Merkurius och 772 gång så stor som vår måne. Mars” omloppstid omkring solen är un- gefär 687 dygn, eller 4312 dygn mindre än två år. Hade planetens omloppstid varit precis två år, skulle planeten full- borda ett omlopp: på. alldeles samma tid som jorden går två omlopp. Marsoppo- sitionerna, eller de tider av några få månader, då Mars står jorden särskilt nära och således är gynnsam för iaktta- gelser, skulle då inträffat med regel- bundna mellanrum av två år. Då nu Mars i verkligheten rör sig något snab- bare, behöver jorden utöver de två åren ytterligare omkring femtio dygn för att- hinna upp planeten. Marsoppositionerna inträffa därför med ett mellanrvm av 2 år och 50 dygn, eller 780 dygn. Efter sju” oppositioner .ha de 50 överskjutande dyg- Professor Knut Lundmark.