Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: A = Ampere d. o. = detta ord at = atmosfär d. v. s. = det vill säga atomnr = atomnummer e. dyl. = eller dylikt emk = elektromotorsik kraft g = gram atomv. = atomvikt beteckn. = beteckning <<etc. = etcetera c:a = cirka ev. = eventuell TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK ex. = exempel inkl. = fryspkt = fryspunkt ist. f. = i stället för Jr RJämtör. kcal = kilokalori kem. = kemisk kg = kilogram fys. = fysisk hl = hektoliter hk = hästkraft inklusive konc. = koncentrerad m. fl. = med flera kpkt = kokpunkt max = maximum m. m. = med mera mm = millimeter osv. = och så vidare resp. = respektive SI = Systeéme inter- mkg = meterkilogram national (internatio- spec. = speciellt(t) nella systemet) s. k. = så kallad smpkt = smältpunkt VV = volt SMS = Svensk Maskin- W = watt industris Standard Sp. v. = specifik vikt t. ex. = till exempel ler närmas till varandra. I sistnämnda fall medbringas supporten av ledarskruven. muttertapp: spec. för framställ- ning av gängor i muttrar av- sedd, relativt lång gängtapp, som färdiggängar i ett skär. mauttertolk: tolk (se d. o.), som in- nehåller dimensionerna enligt Whitworths system å mutterhå- let, bultens diameter, bulthuvu- dets höjd och storlek samt mut- terns höjd och storlek vid den ifrågavarande gängdimensionen. Miiller-Reuleaux” sliddiagram: i princip detsamma som Millers diagram (se d. 0.). Millers diagram: diagram för grafiskt åskådliggörande av kol- vens och slidens rörelser vid en ångmaskin. myrmalm: s. k. hård limonit (järnockra), som bildas i fuktig mark, M. är nära besläktad med sjömalmen och utvinnes liksom denna i kakform eller i bildning- ar påminnande om grovt grus. myrsyra: vätekarbonsyra. Erhål- les genom behandling av koloxid med natriumhydroxid under tryck. Förekommer i myror och insekter. Användes i läderindu- strin och yllefärgerier. Salterna kallas formiat. målning : behandling av ett före- mål för att förhöja ytans utse- ende och göra den motstånds- kraftig. Utföres med oljefärg, kalkfärg eller limfärg. Före målning underkastas ytan för- behandling (torkning, schellac- kering, grundning, spackling m. m.) mått: enhet, vari en storhet mä- tes, 194 måttsats: se kombinationsmått- sats. måttstock: enklaste verktyg för längdmätning, bestående av en linjal av metall eller trä, på vil- ken skalan alltefter använd- ningsändamålet är mer eller mindre noggrant graderad. Kal- las även för mätsticka. måttsystem: ett system av mått- enheter. Några utväljas till ”gyundenheter”. Ur dessa härle- das andra enheter på så sätt, att formlerna bli i möjligaste mån oberoende av omräknings- tal. Exempel äro: 1) metersys- temet med grundenheterna me- ter och gram samt härledda en- heter m?, m3, 2) cgs-systemet med grundenheterna cm, gram, sekund och härledda enheter dyn, erg osv., 3) mks-systemet med grundenheterna meter, kg och sekund och härledda enhe- ter newton, watt, joule, ampere osv., 4) tekniska måttsystemet; detta skiljer sig från metersys- temet i fråga om massenheten, som i stället för kg är g kg . s2/m, där g är tyngdacceleratio- nen 9,8... eller ett fixerat tal 9.80665 = normalacceleratio- nen. Grundenheter äro meter, sekund och en kraftenhet, som är tyngden av massan 1 kg på den ena eller andra orten; exem- pelvis ”normalort”, där g = 9.80665 m/s”, 5) engelska och amerikanska system, uppbyggda på fot, pund och sekund eller dylikt som grundenheter. måttverktyg : se mätverktyg. märgel: lera, innehållande kalci- um-magnesiumkarbonat. Använ- des som jordförbättringsmedel. märkeffekt: den effekt, för vilken en elektrisk maskin är dimen- sionerad och som är stämplad på dess märkplåt. märkplåt : plåt (skylt), som av fa- brikanten påsättes varje mar skin eller apparat och på vilken stämplas förutom fabrikations- nummer de för maskinen eller apparaten mest karakteristiska data, såsom spänning, ström etc. märkspänning : den spänning, var- med en elektrisk maskin eller apparat är avsedd att drivas och som stämplas på maskinens eller apparatens märkplåt (se d. 0.). märla: 1) U-formigt böjt, i båda ändar tillspetsat metalltrådstyc- ke, 2) att medelst en smäcker tvågarnslina (märling) fästa ett klätt segellik till seglet. Kal- las ofta även för tränsa. märling : se märla. märlspik: en i ena änden tillspet- sad järnbult. Användes bl. a. för att öppna knopar och dukter i tågvirke m. m. mässing: legering av koppar och zink. Användes till armatur och husgerådsartiklar. mätare: elektriska instrument för uppmätning och registrering av elektrisk energi, t. ex. kilowatt- timmätare, amperetimmätare. mätindikator: sådant mekaniskt mätverktyg, som icke mäter ab- solut mått utan endast avvikel- sen från ett visst nominellt mått. Beträffande konstruk- tionsprincipen se <indikator- klocka. mätmstrument: 1) se mätverktyg, 2) instrument, varmed fysika- liska storheter mätas. De vik- tigaste elektriska m. äro volt- meter? amperemeter och watt- meter för mätning av spänning, ström resp. effekt. : mätklocka: mätindikator (se d. 0.) med stort mätområde, ofta upp till 10 mm. mätsticka: se måttstock. mättad ånga: ånga, som befinner sig i jämvikt med sitt konden- sat. Den mättade ångans tryck benämnes ångans mättnings- tryck, maximaltryck eller maxi- malspänstighet. mättnadsström: maximala värdet på anodströmmen i ett elektron- rör för en viss emission från glödtråden (viss glödström). Detta maximalvärde uppnås då anodspänningen stigit till ett visst värde, varvid alla från glödtråden emitterade elektro- ner strömma till anoden. Höjes anodspänningen utöver detta värde, ändras ej anodströmmen. mättningstryck: se mättad ånga. mättransformator: transformator. som ej är avsedd att lämna nå- gon nämnvärd effekt utan en- dast avser att omvandla spän- ningar eller strömmar till för mätinstrument lämpliga stor- leksordningar. Allteftersom det är spänning eller ström, som omvandlas benämnes m. spän- nings- resp. strömtransforma- tor. mätverktyg: a) i vidsträckt be- märkelse instrument och hjälp- verktyg för alla slags mätnin- gar, b) inom mekaniska verk- stadsindustrien i allmänhet dock endast verktyg "för uppmätning av lineära dimensioner (längd- mätning), vinklar, gängprofiler 195