Fig. 2. En 16-cylindrig Antoinette- motor. Betrakta vi utvecklingen i Frankrike, så stöta vi där på en i många avseenden enmärkningsvärd flygmotor, nämligen Antoinettemotorn (fig. 2) med 8, 16 eller 32 cylindrar. Det var den första kraftigare flygmo- torn med V-form. Man uppnådde här en effektvikt av 0,9 kg/hk. Denna typ var dessutom den första med bränsleinsprut- ning. Även i fråga om kylningen voro dessa motorer re- markabla. De voro nämligen försedda med <:ångkylning, vilket även i mo- dern tid tillämpats för motorer = i snabba flygplan. Det var emeller- tid de luftkylda motorerna, som framförallt vunno insteg inom flyg- planstillverknin- gen. En intressant men numera för länge sedan över- given konstruk- tionsform utgjor- des av de motorer, som hade en stilla- stående motoraxel och roterande cy- lindrar. Denna mo- tor gav upphov till en otrevlig gyro- skopverkan vid flygningen, vartill kom vissa olägenheter vid bränsletillförseln. Några kända motornamn från tiden omkring första världskriget voro: Gno- me, Argus, Benz, Mercedes och Daim- ler. TVÅ MÖJLIGHETER Under första världskriget kom man på allvar underfund med motorer- nas sätt att arbeta på större höjder. Det är då i första hand luftbehovet, som gör sig gällande. 1 kg bensin be- höver för sin förbränning i runt tal 15 kg — eller 820 liter — luft. Vid ett och samma varvantal suger motorn in samma luftvolym. Men på större höj- 4 TEENIE för ALLA Fig. der blir luften tunnare, varför motorn då också får in mindre vikt luft. Om man alltså med hänsyn till flygmotorns verkningsgrad vid markytan kan få ut 4,75 hk av 1 kg bensin, räcker lufttät- heten på 6700 meters höjd endast till för förbränning av halva denna bensin- mängd, varför motorns effekt sjunker till hälften. Egentligen sjunker den till mindre än hälften på grund av de öka- de förlusterna, så att man endast får ut 43 20 mot vid markytan. Det finns två möjligheter att kom- pensera denna effektförlust. Antingen kan man öka den tillförda luftmängden på större höjd med tillhjälp av kom- pressorer, eller också kan man bygga motorn direkt för den tunnare luften på större höjd, så att den måste dross- las ned vid körning vid markytan. Den första kompressorförsedda flyg- motorn var amerikansk och byggd av 3. En M tag Wills er Fig. 4. Kompressor för en = = ES | / :Z/ =. w | i 3 NN TÅ STON W | SEM sö MM Murray-Willat Company år 1910. Det var en stjärnmotor (fig. 3) med rote- rande cylindrar, som arbetade efter tvåtaktsprincipen. Kompressorn var in- byggd i vevhuset och gav ett övertryck av omkring 0,5 atm. Därigenom kunde normalt tryck vid motorns insugnings- sida upprätthållas ända upp till 5200 meters flyghöjd, vilket då för tiden var ett avsevärt framsteg. Innan ännu kompressormotorn fick större praktisk betydelse, provades i Tyskland även den andra möjligheten för upprätthållande av motoreffekten på större höjd. Det var därvid May- bach och något senare BMW, som bygg- de motorer med så stora cylindrar och insugningsrör att full motoreffekt kun- de erhållas vid upp till 3500 meters höjd. Det är emellertid lätt att förstå orsaken till att man ej fortsatte på den- na väg. De stora cylinderdimensionerna gjorde flygmotorn tung, många andra avsevärda olägenheter att förtiga. Det blev alltså kompressormotorn, som utvecklades vidare. Som exempel på den tidens kompressorkonstruktioner visas fig. 4, som föreställer en gemen- sam kompressor för fyra motorer i ett jätteflygplan. Dessa fyra samman- byggda kompressorer gåvo vardera ett tryck av 1,75 atm, varigenom man ända upp till höjden 4500 meter kunde upp- rätthålla samma tryck som vid mark- ytan. N Medan de första kompressorerna dre- vos av en motor, så började man vid slutet av första världskriget att så smått försöka med avgasturbindrivna kompressorer. Samma problem bearbe- tades ungefär samtidigt både i Tysk- land, Frankrike och Amerika. I det sistnämnda landet var det framför allt Dr Moss, som sysslade och fortfarande sysslar med detta problem. Hans av- gasdrivna turbinkompressor på en 400 hk Liberty-motor ses i fig. 5. PROPELLERFRÅGAN I och med höjdflygmotorns införande uppträdde ytterligare en rad pro- blem, vilkas lösningar påbörjades redan under förra världskriget. 120 hk Mercedes flygmotor. DF sgsinin MN & 7 mg É W N SV MW IN ) AN KO NN - RÖDE SS UUtfflpr SS blIpL