voM OMMAD Hok MD Upg A me ma Mn 114 BRP Lee DUR ON Le TA ör, 3 my ÅN ENN => SKE = =F = ZE = ZE AT RS Principen för filtrationsförfarandet. a) Kolet antändes i borrhålet. b) Gasutveckling från kolen kring borrhålet; genom det inre röret tillföres luft för förgasningen, genom det yttre bortföres den alstrade gasen; c) Sedan kolen genom torkningen och gasalstringen blivit sprickiga, avstänges gasavloppet från det vänstra borrhålet, varigenom gasen tvingas att genom sprin- gorna och de små kanalerna taga vägen till angränsande borrhål (till höger) och på så sätt förgasa mellanliggande kol. Gasen och då gasströmningsriktningen, d. v. s. man leder in luften genom utloppsschak- tet i stället. Den uppstående generator- gasen, som motsvarar generatorgasen med värmevärdet omkring 1000 kcal/kg, kan då användes för energialstring. Praktiska resultat. Avbrytes lufttillförseln, upphör gas- alstringen inte för den skull, då den i kolet och berget magasinerade värmen fortsätter att avgasa kolet; I klyftan inträngd gas suges ut, vattengas bildas genom <vvattentillflöde, och genom små läckor kan fortsatt lufttillsättning ske. Kvantiteten blir visserligen mindre, men både gaskvalitet och värmevärde stiga avsevärt. Värmevärdet ökar till omkring 2300 keal/kg. Man har därför i försöks- stationerna utarbetat en metod, enligt vilken man omväxlande blåser in luft och sedan utan lufttillförsel suger ut gasen. Man har även försökt framställa en vattengas genom att växelvis blåsa in luft och vattenånga. I Garlovka-anlägg- mngen i Don-reviret kunde sålunda un- der ett och ett halvt års oavbruten drift levereras så mycket gas, som motsvarade den fullständiga förgasningen av en kol- mängd på 2500 ton. Den erhållna gasen bestod till 7 mill. m3 av kraftgas (1100 kceal/kg) och till 2 mill. m3 av teknisk gas (2 000kcal/kg). Metodens praktiska genomförbarhet "hade därmed bevisats. I jämna kolskikt kan detta förfarings- sätt inte gehomföras med samma säker- het, ty brottet genom taket kan : lätt nedsätta effekten eller t. o. m. avbryta hela förgasningsprocessen, som kräver ett oekonomiskt högt lufttryck. På grund härav har en annan metod, den s. k. klyv-- och borrhålsmetoden ut- arbetats. Mellan var och en av två parallellt löpande sträckor upptagas borrhål med ungefär 100 mm diameter och 100 meters längd på avståndet 5 meter från varandra, genom =<vilka förgasningsmedlet i tur och ordning ledes, varvid den i kolet liggande kanalen under förgasningen alltmer utvidgas, så att den till slut omfattar hela kolflötsen. avgår genom det högra borrhålet. (GG 2 TfA har tidigare i stora drag redogjort för de ryska försöken med underjordisk för- gasning av kol. I dag presentera vi en upp- sats om TEKNIKEN vid denna metod. Genom öppnande av dessa borrhålsslut- stycken från markytan länkas det ena borrhålet efter det andra in i processen. : Spallt i Schema för gasframställning i borrhål. Nackdelen med denna metod ligger fram- förallt i det besvärliga förarbetet med iordningsställandet av kolblocket till för- gasningen. Framtida möjligheter. En metod, där man helt lyckats unvika arbete under jordytan är den s. k. filtreringsmetoden, enligt vilken man borrar borrhål från markytan ned till kolflötsen. I borrhålen inskjutas dub- belrör, och efter tändning med glö- dande träkol tillföres förgasningsluften genom innerröret, medan den bildade gasen går ut genom utrymmet mellan inner- och ytterrören. På detta sätt upp- står vid foten av borrhålet en fördjup- ning, vars väggar på grund av de höga temperaturerna under förgasningspro- cessen, kolets krympning vid torkning och avgasning bli fulla av sprickor. Om nu gasutloppet genom det första borrhålet och lufttillförseln genom det andra hålet strypes eller avstänges, så måste gasen söka sig en väg genom sprickorna från det första till det andra borrhålet, som ligger ungefär 20—40 me- ter därifrån. De uppkomna naturliga sprickorna övertaga alltså härvid borr- hålens uppgift i de förut beskrivna me- toderna. Men skillnaden ligger framför- allt i denna metods tryckbehov, då areor- na hos strömningskanalerna till en början äro utomordentligt små men utvidgas under processens gång. Genom borr- hålens anordning runt ett centralt borr- hål kan man så fortsätta med förgas- pingen åt alla håll i kolflötsen. Effekten av denna metod är för liten för indu- . striella ändamål. Man har därför kom- mit med olika förslag till en kombina- > tion av detta tredje förfaringssätt med de båda förut nämnda. Förgasningen under jorden har alltså. utträtt ur det första utvecklingsskedet till de närmast kommande försöken att undersöka de gjorda förslagen, vilkas användningsmöjlighet under vissa geolo- giska förutsättningar ha bevisats: - TEKNIK för ALLA: .. 9