atomnr = atomnummer dys. = det vill säga ex. = exermpe jfr atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt kem. beteckn. = beteckning emk — elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. c:a = cirka ete. = etcetera inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt d.. o. = detta ord ev. = eventuell TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: i st. f. = i stället för = med mera osv. = och så vidare nella systemet) maximum resp. = respektive s. k = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt national (internatio- SMS — Svensk Maskin-t.; ex, = till exempel industris Standard = så kallad spec. = speciell(t) — — — — t— o— — -— Rn nn rn nn ole än uvadi 5 mt (AGgDe [oreven AAA (SAND SSE |A AREA BUVDE EUERD SER | NEED co oa AS (EEE ASA ngn or EEE NTE TES AR ER FS RF RARE AR rr (ar Arean tast T-formade spår, vari fäst- bultar e. dyl. att facsthålla ar- : betsstycket kunna ingå, patronsvarv: svarv (se d. 0.), vars spindel förutom med spets, som ingriper i arbetsstyckets ena ände, även är utrustad med en mindre patronskiva. Kallas ofta för plansvarv (se d. 0.): patronsäkring: smältsäkring, där smälttråden är innesluten i en cylindrisk kropp av porslin eller annat material (patron). pechblände: mineral utgörande radiumhaltig uranoxid. Bearbe- tas för utvinnande av radium. pegamoid: på väv utbredd cellu- loid, som lösts i en blandning av etylalkohol, metylalkohol och aceton samt tillsatts med vissa preparat. P. utgör ett vatten- tätt, pergamentartat material, som användes såsom läderimita- tion e. dyl. pegel: vattenståndsmätare av va- rierande konstruktion i sjöar och vattendrag och varmed vattenytans höjd mätes. pejlantenn: se pejling. pejling: fastställande av ett far- tygs eller flygplans geografiska läge bl. a. med hjälp av utsän- da trådlösa signaler. Dessa sig- naler utsändas antingen från fartyget och mottagas av tvenne stationer i land, eller utsändas de av dessa stationer och mot- tagas på fartyget. Riktningen av dessa signaler bestämmas på mottagningsstationen med- elst en rörlig ramantenn (pejl- antedn), vilken då dess plan ligger i signalriktningen ger maximal signalstyrka och då dess plan ligger vinkelrätt mot 218 signalriktningen ger minimal signalstyrka. pejlmottagare: mottagningsanord- ning för trådlösa signaler för bestämmande av riktningen hos elektromagnetiska vågor (jfr pejling och goniometer). pektin: med kolhydrater besläk- tat ämne, innehållande pentoser m. fl. polysackarider. Förekom- mer i växtdelar. Framställes ur sockerbetor, fruktskal m. m. pelarborrmaskin: borrmaskin med vertikal borrspindel. Stativet är uppbyggt av bottenplatta med tillhörande pelare med i höjdled rörligt och i sidled vrid- bart arbetsbord. peltiereffekt: temperaturföränd- ring i övergångsytan mellan tvenne metaller, då densamma passeras av en elektrisk ström. peltonhjul: se peltonturbin. peltonturbin: vatterturbin av ak- tionstyp (fristråleturbin), i vil- ken vattnets lägesenergi omsät- tes i rörelseenergi i ett eller flera munstycken. Vattenstrå- len tillföres. periferin på pel- tonhjulet. Runt periferin äro dubbelskovlar <fästade, som sammanlöpa i en egg, vilken klyver den i sektion cirkulära strålen. pen: mejselformad överdel av ett hammarhuvud, varmed sträck- ning av ett arbetsstycke kan företagas. Jfr ban. pendel: 1) (fysisk pendel) stel kropp, som <svänger under tyngdens inverkan .kring (hori- sontell) axel, 2) (enkel pendel, matematisk p.) en partikel (se d. 0.), som under tyngdens in- verkan svänger fram och åter på en cirkellinje, belägen i ett vertikalplan; eller med tillspet- sad <formulering: en tung punkt, upphängd i en viktlös tråd. pendelbägarverk: för kombinerad horisontal- och vertikaltrans- port avsedd anordning, bestå- ende av ett antal skopor (bäga- re), som äro pendlande upp- -hängda mellan tvenne utmed transportleden rörliga kätting- ar. pendelhammare: fallhammare (se d. 0.) för klent smide, känne- tecknad därav, att hammarhu-' vudet är fästat på ett i bakre ändan vridbart lagrat skaft, varigenom hammarhuvudet vid slaget utför en pendelrörelse. pendelhejare: = slagprovningsmaår ' skin (se d. o.), vars väsentli- gaste del är en i en pendel upp- hängd fallvikt, som får falla från ett bestämt utgångsläge mot en i pendelrörelsens lägsta punkt på tvenne ändstöd vilan- de provstav, som därvid slås av. Pendelvikten fortsätter dock sin rörelse till en viss stighöjd, som kan avläsas på en skala, varvid skillnaden mellan denna stighöjd och höjden i utgångs- läget utgör ett mått på den för avslagningen åtgångna arbets- mängden. ; pendelhylsa: inspänningsanord- ning för icke genomgående brotsch, som skall arbeta ett förborrat eller förbrotschat hål till noggrant färdigmått. I p. har brotschen omkring 1 mm spelrum, vilket möjliggör att denna själv kan inställa sig noggrant i hålets riktning. DPendelkapsåg: kapsåg (se d. 0.), vid vilken sågklingans axel är lagrad i ett stativ, som är svängbart kring en relativt långt utanför klingan belägen axel parallell: med klingaxeln.. pendelkvarn: kross(maskin) (se d. 0.), försedd med en i ett tråg anbragt <horisontell malring, mot vilken en eller flera cylind- riska eller något koniska valsar rulla och åstadkomma avsedd krossning. Valsarna äro pend- lande upphängda och pressas vanligen genom <centrifugal- kraften mot malringen. pendellikriktare: mekanisk likrik- tare, där en 1 takt med växel- strömmen svängande kontakt kastar om riktningen av växel- spänningen, så att en pulseran- de likspänning uppstår i ut- gångskretsen, vilkas pulsatio- ner utjämnas med hjälpsilan- ordningar. 5 pendelslipmaskin: slipmaskin för skrotslipning av grövre gods, där slipskivespindeln med sin slipskiva är lagrad i en i alla riktningar rörlig gaffel. pendling: bl. a. fenomen, som of- ta uppträder vid synkrona el- maskiner och beror på att axelns vridmoment ej är kon- »;stant utan svänger kring ett medelvärde med en viss frek- vens. Om denna frekvens är lika med maskinens s. k. egen- frekvens, kunna pendlingarna bli så stora, att maskinen faller ur fas (se fasning). penhammare: hammare försedd med pen (se d. 0.). pentaerytrit: vita kristaller, ut- görande en fyrvärd alkohol. Framställes ur formaldehyd och acetaldehyd. Användes till fram- ställning av sprängämnena 219