TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel jfr = jämför lat. = latin osv. = och så vidare tionella systemet) . inlustris Standard atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frysp. = fryspunkt kem. = kemisk max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad spec. = speciell(t) beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. = koncentrerad m. fl. = med flera SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt c:a = cirka etc. = etcetra inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt m. m. = med mera national (interna- SMS = Svensk Maskin t; ex. = till exempel d. :o. = detta ord ev. = eventuell i st. £. = i stället för en ne I a ess | um Ups] Gr tor ÅK SS —— —— > (RN DR KR KE KE VR VR | | EV FA AR (| CA OBE KRt EF —— E-——— (SR LV OREEER ÅT KRO | KOR ERE jR—— 1 UV (RR ERT TC TER (OR OR i båda ändar. Företrädesvis <planhjulsväxel: enkel friktions- och den magnetiska fältstyrkan <picofarad: se mikro-mikrofarad. bleckslageriverktyg. planethjul: hjul, vilket samtidigt med att det roterar kring sin egen axel, även beskriver en cirkel kring en fast punkt, Ex. på p. är förbindelsehjulen i en differentialväxel och p. i en planetväxel, planetväxel: växelanordning med planethjul (se d. 0o.). Ex. på p. är bl. a. en automobils differen-, tial (se d. 0.) : planfriskutter: kutter (se d, 0.) för bearbetning av de nedsänkta kanterna (frisarna) å dörrfyll- ningar. planfräs: cylindrisk fräs (se d. 0.) med vanligtvis något skruvfor- made periferitänder; planfräsmaskin: horisontal fräs- maskin (se d. o.) med i höjdled förställbar spindel och med ar- betsbordet placerat på en fast bädd i stället för som brukligt på en konsol. P, utrustas ofta med två frässpindlar för samti- dig bearbetning av arbetsstyc- ket på två sidor. planfälg: fälg (se d, 0.) utan vulstkanter. planglas: skiva av optiskt glas, c:a 10 mm tjockt och slipat med en noggrannhet i tjocklek av c:a 1/10 000 mm. P. användes för kontroll av mätytors plan- het t. ex. på passbitar, genom att lägga p. på den yta, som skall undersökas och iakttaga de spektralfärgade s, k. interfe- renslinjer, som uppstå i det tun- na luftskiktet dem emellan. Äro dessa parallella och ligga på samma avstånd från varandra, så är mätytans planhet godtag- bar: i : 224 växel med under drift föränder- ligt utväxlingsförhållande. Be- står vanligen av ett större hjul i form av en plan skiva, på vil- ken ett andra, mindre friktions- hjul rullar, som har sin axel vinkelrätt mot den förra ski- vans, Allteftersom det mindre hjulet förskjutes in mot eller från det större hjulets centrum ändras utväxlingen. planhyvel: 1) detsamma som fog- bank (se d. 0.), 2) träbearbet- ningsmaskin för ensidig planing av ett arbetstycke. planimeter: apparat för mätning av ytinnehåll, planning: sjö- eller amfibieflyg- plans framglidning på vatten- ytan med flottörer eller flyg- båtsskrov obetydligt nedsänkta i vattnet. planlindnming: lindning för t. ex. asynkronmaskiner, där varje härvas båda ändar ligga i ett och samma plan till skillnad från övergångslindningar, där härvändarna ligga 1 olika plan. planpolariserat ljus: ljus som är så polariserat (se polarisation), att det svänger 1 endast ett av de plan, som kunna läggas ge- nom ljusvågens fortplantnings- riktning. planpådrag : pådragsanordning för elnmfotorer, anordnat med i ett plan anordnade fasta kon- takter, vilka överstrykas av en rörlig kontakt. planrost: vid ångpanneeldstad vänlig horisontal eller något snett inåt lutande rost. planschett: sågat trävirke med tjocklek under 2 tum och bredd c:a 3 a 6 tum, (se d. 0.). permeameter: apparat för be- stämning av ett materials per- meabilitet (se d. 0.). permutit: vattenhaltigt natrium- aluminiumsilikat. Användes i avhårdningsfilter för kalkhal- tigt vatten. peschelrör: se pansarrör. petersenspole: drosselspole, som bildar: nollpunktsmotstånd vid högspänningsledningar och di- mensioneras så att uppkomsten av ljusbågar vid ett felställe motverkas och att störningar vid jordfel minskas. petrografi: vetenskapen om berg- arterna. petroleter: gasolin. Färglös, eld- farlig vätska. Kpkt 40—70". Erhålles som fraktion ur berg- olja. Användes som fläckuttag- ningsmedel, som bränsle i bläs- terlampor m. m. petroleum: se bergolja. pH-värde: se vätejonkoncentra- tion. pianotråd: ståltråd med relativt hög kolhalt, 0,85 å 0,90 90, patenterad (se patentering), dragen till hög hållfasthet och mycket noga polerad. P. användes utom i musikinstru- ment även till mindre fjädrar e, dyl. pick-up: anordning som omvand- lar de mekaniska svängningar- na hos en nål (grammofon- stift) till motsvarande sväng- ningar i elektrisk ström eller spänning. Dessa «elektriska svängningar kunna förstärkas och sedan i en högtalare åter omvandlas till mekaniska sväng- ningar (ljudsvängningar) hos ett membran. piezoelektricitet: fri elektricitet, som uppträder på många kris- taller, då dessa utsättas för tryck i vissa riktningar. Om- vänt utövas ett tryck eller en dragning på många kristaller (piezokristaller) då de placeras i elektriska fält. Är detta fält ett växelfält, råkar kristallen i svängningar, vilka svängning- ar bliva kraftigast, då fältets frekvens överensstämmer med kristallens egenfrekvens. Då många kristaller, särskilt kvartskristaller, uppvisa en egenfrekvens, som är mycket konstant (endast beroende av kristallens dimensioner, knap- past beroende av temperatu- ren), kunna de användas för bestämmande av «frekvensen hos elektromagnetiska vågor (piezoresonator). Inom radio- tekniken användas de mycket ofta för styrning (konstanthål- lande) av en sändares frek- vens. piezoelektrisk högtalare: högtala- re i vilken en piezoelektrisk kristall användes för frambrin- gande av för ljudets uppkomst nödvändiga mekaniska sväng- ningar. piezoelektrisk oscillator: röroscil- lator, innehållande en piezo- elektrisk kristall (oftast i en styrgallerkrets) för att hålla frekvensen konstant. piezoelektrisk pick-up: pick-up (se d. 0.), i vilken nålens me- kaniska svängningar överföras till en <piezoelektrisk kristall, som i sin tur ger upphov till elektriska svängningar av mot- svarande frekvens. piezoelektrisk stabilisator: anord- 221