atomnr = atomnummer dys. = det vill säga ex. = exempel atomvyv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt kem. = kemisk beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. c:a = cirka etc. = etcetera inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt d. o. = detta ord ev. = eventuell i st. f. = i stället för TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: jfr = jämför S osv. = och så vidare nella systemet) industri max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad Spec. NG = koncentrerad m. fl. = med flera — S1 = Systeme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt = med mera = national (internatio- SMS — Svensk Maskin t. ex, = till exempel 7 — —— — — — o— — — — o— = — — — — — — o— — — — — — — — — —x(jo=— — u— —/ — — — — — —— — —:z-=— — — — — — o— — — — ning med en piezoelektrisk kris- tall för stabilisering av frekven- sen i en oscillatorkrets (se frekvensstabilisator). piezoelektrometer: elektrometer (se d. o.) för mätning av höga spänningar med hjälp av de vo- lymförändringar vissa kristal- ler undergå i elektriska fält. piezokristall: se piezoelektricitet. piezometer: anordning för be- stämning av vätskors samman- tryckbarhet. piezoresonator: se piezoelektrici- tet. pikhacka: detsamma som korp (se d. 0.). pikrinsyra: trinitrofenol. Kraf- tigt sprängämne. Framställes genom nitrering av fenol. pilering: operation inom tvåltill- verkningen. Omfattar inar- betning av färg, luktämnen m. m. i tvålmassan. pilgrimsvalsverk: rörvalsverk med excentriska valsar, i vilka rör- ämnet omformas på en dorn- stång under frammatning steg- vis mot valsarnas rörelserikt- ning. pilhjul: kugghjul med vinkelfor- made kuggar, Pilz ugn: ugn, spec. konstruerad för framställning av verkbly. pimpsten: vulkanisk slagg. An- vändes till slip- och putsmedel samt som, fyllnadsgods i tvätt- torn e. dyl. i kem. industri. pimeett: tångliknande handverk- tyg, bestående av tvenne fjäd- rande gripskänklar. pinehbeck: se pinsback. pinen: cykliskt, flytande kolväte, utgörande huvudbeståndsdelen i PJ terpentinolja. Användes = till syntes av kamfer, pinion: vid motorfordon: 1) bak- växeln, 2) koniskt drev i bak- växeln. pinksalt: ammoniumklorostannat. Användes i färgeritekniken. pinnborr: borr spec. lämplig för borrning i ändträ. pinnbult: metallbult gängad i båda ändar. Användes huvud- sakligen vid hopmontering av maskindelar. pinnhammare: hammare med plant, fyrkantigt ban (se d. 0.) och med pen (se d. 0.) som är lagd vinkelrätt mot skaftet i hammarhuvudets mot skaftet vettande sidoplan, korspen. pinol: detsamma som dubbdocka, (se d. 0.). pinsback: mässing innehållande c:a 90 YZ koppar och 10 Z zink. pipe: (uttalas: pajp) sugtratt, som uppstår i metallmassor, varvid = håligheten = (tratten), som uppkommer på grund av sugning, bildas i den sist stel- nade delen av massan (götet). P.-bildning i göt e. dyl. undvikes genom att en sjunkbox (se: d, 0.) placeras ovanpå götet. piperidin: hexahydropyridin, väts- ka av pepparliknande lukt. Fö- rekommer i peppar. pipett: graderat glasrör. Använ- des till avmätning av vätskor som uppsuges i röret. Se hä- vert. pirellikabel: enledarkabel med ihålig ledare, vilken hålighet le- der olja och står i förbindelse med expansionskärl. pi-sektion: del (sektion) av en fyrpol (se d, 0.), vilken del är sammansatt av tre kopplings- element (kondensatorer, induk- tanser och <resistanser eller kombination av dessa) på så- dant sätt att det ena elementet är kopplat parallellt över in- gångsklämmorna, det andra ele- mentet parallellt över utgångs- klämmorna och det tredje ele- mentet slutligen mellan de förs- ta båda elementen i serie med den ingående och motsvarande utgående ledningen, så att hela kopplingen kommer att likna den grekiska bokstaven pi (7), varav namnet. pitch: mot kuggdelning och modul (se d. 0.) svarande storhet vid beräkning av kugghjul i de länder, där det engelska mått- systemet (tum) användes, Så- väl diametral-p, som circular-p. finnas, varvid med diametral- pitch (Dp) betecknas antalet kuggdelningar på 1 tums längd mätt i delningsdiametern och med circular-piteh (Cp) läng- den av en kuggdelning mätt i tum på delningscirkeln. Om modulen tecknas m gälla rela- tionsformlerna: . 3.14 25.4 3.14 pitotrör: av fransmannen H. Pi- tot 1728 uppfunnen anordning för att mäta strömningshastig- heten hos en vätska eller gas, P. består i sin enklaste form av ett i rät vinkel böjt rör, vars ena skänkel anbringas lodrätt medan den andra, vågräta skänkeln placeras med mynnin- gen mot gas- eller vätskeström- men. Stighöjden i den lodräta rörskänkeln är därvid propor- tionell mot kvadraten på ström- ningshastigheten, varför p, fått stor användning såsom hastig- hetsmätare vid sjö- och luftfar- koster. Användes även såsom blästermätare. pitprops: avbarkat rundvirke av gran eller furu i grovlek 10 å 15 cm. P. användes till stöttor i kolgruvor e, dyl, Kallas ofta props. pittlersvarv: inom <mekaniska verkstadsindustrin förekom- mande revolversvarv (se d. 0.). Dennas karakteristiska del är revolversupporten som består av ett skivformigt revolverhu- vud och en med denna samhörig anslagskiva. . Dessa äro fästade vid vardera änden av en kraftig genomborrad axel, horisontellt och vridbart lagrad i en längs- slid. pivot: se pivå. pivotering: rotation kring norma- len mot det gemensamma tan- gentplanet i beröringspunkten mellan två (buktiga) kroppar. pivå: tapp, för rörlig upphäng- ning av maskindel e. dyl + — planbox: vid hyvelmaskiner för trä vanlig anordning för slät- hyvling av den förut i kutter bearbetade virkesytan, P. utgö- res i allmänhet av ett stillastå- ende slätstål, försett med spån- brytande klaff såsom i en dub- belhyvel (se d. 0.) och anbragt något snett över arbetsstyckets hela bredd, varigenom dettas fjädring undvikes, då virket matas fram mot stålet. planerhammare: hammare, vars huvud har plant ban (se d. 0.) 223