UD,..TRAD Fjärde avsnittet ÅA I detta nummer berättar mr Mansi hur man mon- terar in maskinens mekaniska delar d. v. s. motorn, brytrullarna och hastighetsmätaren m. m. Först trodde förf. att brickorna, som vo- ' ro gjorda av förtent järnplåt, skulle inverka menligt på trådens magnetiska egenskaper. För jämförelsens skull provades även ett par aluminiumspolar, men det blev ingen skillnad om man bort- ser från det brus, som kommer in på de allra första varven som ligga i direkt kontakt med rännan. Bromsbanden (10) fyller två uppgif- ter. De hindra att spolarna fortsätta att gå av bara farten när maskinen stannar och hålla tråden lagom spänd och för- hindra på så sätt kraftigare svängningar i tråden, vilka skulle kunna ge upphov till urspårningar etc. Bromsanordningen är synnerligen enkel och gjord så, att den fria (avspolnings-) trumman brom- sar sig själv medan bromsen frikopplas på den trumma som drives av motorn. Ena änden av bromsbanden sitter fast i bottenplattan, de ligger runt det lilla linhjulet på trummorna och är fästade i en liten fjäder (11), som i sin tur sitter fast i bottenplattan på ett sätt som med- ger justering av spänningen i fjädern. Maskinens normala körriktning anges av pilen vid (12) och man ser hur rotations- riktningen hjälper till att lossa spän- ningen i bandet. Den fria trumman roterar naturligtvis åt motsatt håll, vilket gör att friktionen i rotationsriktningen hjälper fjädern att spänna bandet och man får på det sättet en förstärkning av bromseffekten. För- hållandet blir automatiskt det motsatta när körriktningen kastas om, varför man inte behöver någon omställning av brom- sarna vid backning. Bromsbanden ut- göras av bitar av 1,5 mm (1/16”) prima segelgarn, en liten oljedroppe då och då vid bromstrummorna gör att de ej hug- ger i linskåran utan ger en lugn och jämn bromsning. Vid normala körhastigheter fordras en mycket ringa spänning i bromsban- den, men om backspolningen sker med hög hastighet, kan det vara bra att spänna fjädern något på den fria trum- man, vid in- eller avspelning bör broms- kraften återställas till den normala. Motorn och kraftöverföringen. Motorn (13) är placerad så, att dess axel bildar rät vinkel mot spoltrum- mornas axel och så att motorns drivhjul (14) är i linje med bakre kanten av drivhjulet (2) och något till höger som synes på bilden. Denna placering till- kom av två skäl, dels för att spara ut- rymme och dels för att motorns magne- tiska fält hade minst inverkan på in- spelningshuvudet i detta läge, när skärmburken kommer på sin plats blir störningen reducerad till ett intet. Trots att kanterna på spoltrummorna sitta all- deles i det elektriska fältet kommer inga störningar därifrån in på tråden efter vad förf. kontrollerat. Drivlinan är av samma material som bromsbanden och följer en ganska in- vecklad väg som pilarna på bilden visar. Om vi börjar vid (14) och går mot pi- larna kommer vi att passera följande väg: Från drivhjulet (14) över hjulet (2), sedan runt hastighetsmätarens lilla hjul i bakgrunden och därifrån via en liten bryttrissa (15), som sitter fast i motorhöljet och som styr drivlinan till- baka till drivhjulets högra kant på fi- guren. Som synes korsar trådarna var- andra på väg till och från hastighets- mätaren, vilket var nödvändigt i experi- mentapparaten för att få rätt rotations- riktning, men genom att placera delarna lämpligt, kan man förhindra: att de båda linparterna nöter mot varandra under drift. Det kan tyckas, att anordningen inte är särskilt lyckad, men hastigheterna äro låga och man slipper extra driv- remmar 0. dyl. samtidigt som drivlinan har fått synnerligen gott grepp kring hjulet (2). Skulle den slira på någon punkt kan man sätta ett par gummiband på drivhjulen. Alla delarna äro utpla- cerade så, att korsande lindelar icke nöta mot varandra. Själva hastighetsmätaren är vridbar kring en axel (16). Drivlinan spännes av fjädern (17). Detta ger en jämn och lugn gång och stö- tar av knutar etc. undvikes, då hastighetsmätaren i så fall ger efter. Motordrivhjulet (14) är 50 mm (2”) i diameter, hastig- hetsmätarens 25 mm (1”) och den lilla bryttrissan (15) har en diameter av 38 mm (1127). Motorn sitter fast på ett lämpligt fun- Med tanke på de många hänvisning- arna i texten får denna bild ännu en gång komma med. FS HÅ SE Pilen t. v. riktad snett uppåt anger den k5”-fasningen av polskons egg. Pilen överst t. v. visar på en bricka av fiber el- ler bakelit, den t. h. på en liknande bric- ka av ebonit. Betydelsen av övriga pilar, mått m. m. förklaras i texten. dament av trä, som i sin tur är fastsatt på bottenplattan. Över allt där motorn gör kontakt med träet sitter små svamp- gummibitar som ej få pressas ihop för hårt. Detta hindrar att vibrationer från motorn fortplanta sig till bottenplattan som sedan skulle kunna bli en utmärkt resonansbotten. Den tredje borsten synes vid (18) och manöverratten sitter på baksidan, lätt tillgänglig. Motståndet för finregle- ringen som vi talat om tidigare sitter se- parat, därför att det visade sig att stör- ningar från detta inverkade på inspel- ningshuvudet, ty strömmen från motorn genom motståndet var ju pulserande genom kommutatorns arbete. Motstån- det är av den vanliga skjutmotstånds- typen, dess data är 4 ohm, 6 ampére och det bör ha ett läge i vilket strömmen är bruten. Motståndet kan fästas vid bor- det med en tving eller dyl. Strömkällan är ett 12-volts bilbatteri som hålles väl laddat och de grova till- ledningarna kommer in i maskinen bak- ifrån av samma skäl som gjorde att reg- leringsmotståndet måste placeras för sig. 18/10 1944 TEKNIK för ALLA 17