NTE Hastighetsmätaren. Hastighetsmätaren är från en ame- rikansk bil med magnetisk överföring och med en trumskala, som visar hastig- heten. Detta gör, att mätaren blir liten och behändig. Den böjliga axeln togs bort och ersattes med en fast axel. Hur man skall göra i detalj härvidlag blir naturligtvis beroende på vilken sorts hastighetsmätare man kan komma över. En bygel av bandmässing 3X12 mm (S”X 32”) tillverkades för att hålla fast hastighetsmätaren med axel och drivhjul. För att förhindra att dragpå- känningen i drivlinan överföres till den ganska känsliga hastighetsmätaren är denna ansluten till axeln (19) genom en kort bit gummislang (9). Detta har också en annan fördel: mindre avvikel- ser vid monteringen utjämnas automa- tiskt. Väggtjockleken hos gummislangen bör inte vara för stor. För att få ett lämpligt utslag på has- tighetsmätaren gjordes dess drivhjul bara 25 mm i diameter. Genomsnitts- hastigheten för inspelning av tal är 25 miles/timme, (ung. 40 km/tim.) och för musik 50 miles/tim. Alla hastighetsför- ändringar registreras omsorgsfullt, sär- skilt är detta värdefullt mot slutet av en längre inspelning då maskinen kanske sackar efter nästan omärkligt genom att batteriet håller på att bli urladdat. Vid backspolning ”slår den stift” vid högsta hastigheten 75 miles/tim., maski- nen går då mycket fortare, men hastig- hetsmätaren ser inte ut att taga skada av det. Erfarenheten har visat, att de röda siffrorna på förf:s mätare (som visa 1/10 miles tillryggalagd väglängd) ma- tas fram ett steg för ung. var tjugonde yard (18 m) vilket ger en god metod för att lokalisera vissa partier på ett in- spelat stycke. Bandmässingsbygeln sitter på en sta- dig bygel (16) som i sin tur sitter fast i bakstycket. Fjädern (17) behöver ej vara kraftig då den endast har att spän- na linan så att kraften överföres till hastighetsmätaren, i övrigt är ju linan ”på återgång” till drivhjulet, någon större spänning i denna erfordras ju inte. Genom upphängningen kommer has- tighetsmätaren att röra sig under gång, vilket har den fördelen att den inte hänger sig utan alltid visar rätta värdet. Brytrullarna för ståltråden. Apparaten är byggd så, att tråden lindas av på trummorna vid deras KS Sr U / UT 18 TEKNIK för ALLA 13/10 1944 &Åé — framkant på figuren, vilket gör att det är lätt att justera smärre fel etc. Se- dan tråden lindats av passerar den en styrning (20) och brytrullarna (21) mellan vilka inspelningshuvudet sitter. Huvudet (22) har fått en placering som gör det så lätt åtkomligt som möjligt. Styrningarna (20) äro tillverkade av kraftiga mässingsband 12 X 3 mm (1/2” X1/8”) och böjda som figuren visar. Hålet i övre änden är ungefär 3 mm (1/8”) i diameter. Syftet med styrning- arna är egentligen inte att direkt föra tråden, utan att förhindra allt för kraf- tiga vibrationer så att den inte hoppar ur skåran i brytrullarna (21). Hålet får dock inte vara för litet, för då kommer tråden att såga en skåra åt endera si- dan när diametern på spoltrumman ändrar sig vid avspolningen, och sedan ”Ståltrådsapparaten” har väckt stort intresse och vi har fått flera brev och påringning- ar från de av våra läsare, som byggt maskiner med magne- tisk inspelning. Själva ha vi ej någon praktisk erfarenhet av den nu beskrivna maskinens funktion. Vi äro därför tack- samma för alla rön och iaktta- gelser som läsekretsen gör. kan det lätt hända att skarvarna kör fast. Hård bandmässing användes vid till- verkningen av dessa styrningar. I annat fall skulle de vibrera med tråden och bli oanvändbara för sitt ändamål. Styrning- arna placeras så, att hålet kommer så nära brytrullarna som möjligt för att minska den vinkeländring tråden gör från trumman, när den spolas av eller på. Brytrullarna äro ca 90 mm (372”) i diameter för att inte göra för tvär böjning på tråden och även för att få en lagom hastighet. Skårorna i brytrullar- na äro smala och djupa, nämligen 6 mm breda och 10 mm djupa (1/4” x 38/8”), i V-sektion för att minska risken av att tråden spårar ur. Skårorna få emeller- tid inte vara för djupa, ty då kan trå- den åstadkomma oljud, när vinkeln från av- eller påspolningstrumman varierar så att tråden kommer att ligga an mot flänsarna. Bilden visar gejderna för tråden vid inspel- mingshuvudet. Pilen överst t. v. pekar på var filtbitarna skall sättas fast, de fyra nedåtriktade pilarna i mitten ange urtagen för tråden och pilen överst till höger skall antyda, att man kan göra gavlarna isär- tagbara. Pilen längst ned t. v. (med krokigt ”skaft”) visor var underläggsbrickorna skall place- ras, de mittersta pilarna peka på skruvhålen för fastsättningen och den längst t. h. på en av gavlarna som tillverkas av bandmässing 12X3 mm. Ill HV — Köp, sälj, nå kontakt | (CJ Q De båda vänstra vinklarna visa hur mellanläggsbrickorna skola se ut. De bö- ra vara 0,75 mm tjocka, pilen pekar på urtaget där skruvarna för gejderna skall få plats. Genom den visade formen får man stor stabilitet. Den högra bilden visar skärmarna för inspelningshuvudet, pilen anger urtaget för det yttre gejd-paret. Vi hänvisa till texten. Brytrullarna svarvas ur 10 mm ply- wood (3/8”) och i centrum sitter en van- ling 1/4” (6,35 mm) kondensator (poten- tiometer-) bussning, som löper fritt på en 1/4” silverstålsbit med 1/4” Withworth- gänga i båda ändar. I. ena ändan är sil- verstålsaxeln försedd med en fast åt- dragen mutter, och den andra ändan sitter fast med muttrar i ett avlångt hål i en bandmässingsbit. Detta möjliggör Justering av brytrullens läge. Bandmäs- singen är gjord av 3 X 12 mm mässing (1/8” X 1/2”). Ena änden av bandmäs- ringsremsan är böjd, för att den skall kunna skruvas fast i bottenplattan. Vin- keln får inte vara alldeles rät, eftersom det inte är tillräckligt med utrymme för brytrullarna att arbeta alldeles under trummorna. Rullarna ha därför flyttats framåt en aning och luta svagt bakåt, så att tråden följer den verkliga tan- genten till trumman, när den är halv- fylld med tråd. Brytrullarna kan naturligtvis tillver- kas av icke-magnetisk metall, men man får lätt ett sjungande ljud från ett me- tallhjul, när tråden löper över det. Det- ta kan utan tvekan klaras av med ex- periment, dock kan man inte använda gummiringar som hjälp eftersom oljan på tråden kommer gummit att sönderde- las. Plywood är billigt och starkt, lätt att arbeta i, och dessutom ”dött” i ljud- hänseende. Om man märker, att bryt- rullarna skulle börja kasta litet efter en lång tids användning (på grund av ol- jan), är det lätt att justera dem eller att svarva ett par nya. Skulle de orsaka oväsen i bottenplattan på grund av ore- gelbundenheter i tillverkningen kan man genom en gummidämpning, gjord av en bit innerslang från en bil, lätt eliminera detta, om gummibiten placeras mellan mässingsstödet och bottenplattan eller mellan muttrarna, som håller fast bryt- rullens axel vid mässingsstödet. Dämp- ningen får inte vara för mjuk, då allting lätt kan komma i vibration. (Forts, på sid. 23.)