Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknik för Alla:s tekniska ordbok: soldygn—stridsgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFI
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
FÖ
LL A:s
NITIONER GRANSKADE AV:
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
Ingenjör Sven. Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
sporrhjul: sporre (se d. 0.) för-
sedd med hjul.
spraguereglering: reglering av
hastigheten hos likströmsserie-
motorer genom att motorns mag-
netlindning uppdelas i grupper,
som kunna kopplas i serie, pa-
rallellt eller i kombinerad serie-
och parallellkoppling.
sprit: vattenlösning av etylalkohol
(se d. 0.):
sprygel: konstruktionsdel ål
aerodyns vinge, fena, stabilisa-
tor eller roder, som kan över-
föra luftkrafter på beklädnaden
till konstruktionens huvuddel
och som dessutom ger bärytan
önskad profil.
spräckpanel: ohyvlade, kantskurna
bräder, som spikats på stomme
av t. ex. plank, för att tjäna
som underlag för rörning och
puts.
spränggelatin: sprängämne, wut-
görande blandning av nitrogly-
cerin och bomullskrut;
SP-rör: se pansarrör.
spåkskäv: hyvelkniv (se d. 0.).
spånbrytare: anordning vid spån-
avskiljande skär, avsedd att ge
spånen gynnsam form, t., ex.
med hänsyn till transport.
spånekvivalent: den skärande kan-
ten L hos ett spånavskiljande
skär, dividerad med spånarean
A, dvs.:
spånekvivalenten, GR 1/mm.
S. har sin praktiska betydelse
däri, att den användbara skär-
hastigheten är entydigt bestämd
av s.
spånt: spont (se d. 0.).
2IUfed
späcksten: mineral utgörande vat-
tenhaltigt magnesiumsilikat. An-
vändes för framställning av el-
isoleringsmaterial.
spännback: 1) klämback - (se
d. 0.), 2) vid elsvetsning, kon-
takt, som även fasthåller ar-
betsstycket.
spännbleck: klämback (se d. 0.).
spännhylsa: fasthållningsdon för
arbetsstycke på svarvspindel.
spänningsdelare: potentiometer
(se d. 0.).
spänningsförstärkning: förhållan-
det mellan spänningen i ut-
gångskretsen till spänningen i
ingångskretsen av exempelvis en
rörförstärkare. Jfr spännings-
omsättning.
spänningsomsättning: 'förhållan-
det mellan de primära och ser
kundära spänningarna hos en
förstärkare (spänningsförstär-
kare). Vid en transformator i
tomgång <(obelastad transfor-
mator) är s. lika med omsätt-
ningstalet (se d:; 0.).
spänningsreglering: se reglering.
spänningsregulator: anordning för
konstanthållande av en spän-
ning, då belastningen (ström-
styrkan) varierar.
spänningsresonans: serieresonans
(se d. 0.).
spänningstransformator: mät-
transformator (se d. 0.).
spännsåg : snickarsåg (se d. o0.).
spännvidd: 1) avstånd mellan
uppslagspunkterna för i huvud-
sak horisontal, fribärande kon-
soldygn: den tid, som förflyter
mellan det att solen står rätt i
söder från den ena dagen till
den påföljande. Genom jäm-
förelse med stjärndygnet (se
d. 0.), precisionsur eller andra
noggranna tidmätare finner
man, att s. ej har konstant
längd. Det är kortare på som-
marhalvåret och längre på vin-
terhalvåret. Medelsoldygnet får
man genom att bilda medeltalet
över dygnets längd över ett el-
ler hellre många år. (Noggran-,
nare definition återfinnes på
stjärndygn.) Ett medelsoldygn
delas lika i 24 timmar (h), var
timme i 60 minuter (min eller
m) och var minut i 60 sekunder
(s). Dessa tidsenheter kallas
borgerliga i motsats till de
astronomiska (se stjärndygn).
solenoid : cylindrisk spole.
soliduskurva: kurva i ett till-
ståndsdiagram (se d. 0.), angi-
vande den temperatur, vid vil-
ken en legerings fasta bestånds-
delar upphöra att åtskiljas.
solution: lösning av ovulkaniserad
kautschuk i bensin. Användes
för sammanklistring av gummi-
duk vid t. ex. bil- och cykelslan-
gar.
solvaymetoden: förfarande för
framställning av soda (ammoni-
aksoda). Ur koksalt, ammoniak
och kolsyra framställes natrium-
bikarbonat, som genom upphett-
ning överföres i soda.
solventnafta: färglös vätska, ut-
görande blandning av högre ben-
solkolväten. Framställes ur
bergolja och stenkolstjära. An-
vändes som lösningsmedel för
harts, fernissa och kautschuk.
sorbit: i vatten lättlösliga kristal-
ler, utgörande sexvärdig alko-
hol. Förekommer i rönnbär. Un-
der handelsnamnet sionon an-
vändes s. som sötningsmedel för
sockersjuka.
soreleement: hydrauliskt binde-
medel framställt av bränd mag-
nesia i magnesiumkloridlösning.
Användes vid golvbeläggning,
för framställning av konststen
m.m.
sot: kristalliniskt kol, ofta av stor
renhet. Användes till svarta
tryckfärger och tusch. Kallas
även kimrök. S. av finaste sort '
är oljesot och lampsot.
sounder: (uttalas saunder) mot-
tagningsapparat för telegrafi,
som genom hörbara signaler
(knäppar) återgiver telegraf-
SR (morsealfabetet, se
3105)
spackel: se spackla och spackel-
TALEN ;
spackelfärg: tjock, degartad, av
linolja och krita m.m. beredd
färg.
spackla : att med spackel (spadlik-
nande verktyg) anbringa och
glätta spackelfärg för att. ut-
jämna skrovligheter i en yta
före oljemålning.
spalt: 1) bländare (se d. o.) i form
av en smal springa, 2) se spalt-
läder.
spaltläder: genom klyvning av
tjocka hudar i två eller flera
hudskikt framställt halvfabri-
kat av läder. Jfr narvspalt.
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:05:53 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1944-8/0013.html