- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 8. 14-28 april 1944 /
13 (272, 269)

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: soldygn—stridsgas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNIK Professor O. H. Faxén (mekanik) Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) I ORDBOKEN INGÅENDE DEFI Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖ LL A:s NITIONER GRANSKADE AV: Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM TEKNISKA ORDBOK HUVUDREDAKTÖRER: Ingenjör Sven. Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling sporrhjul: sporre (se d. 0.) för- sedd med hjul. spraguereglering: reglering av hastigheten hos likströmsserie- motorer genom att motorns mag- netlindning uppdelas i grupper, som kunna kopplas i serie, pa- rallellt eller i kombinerad serie- och parallellkoppling. sprit: vattenlösning av etylalkohol (se d. 0.): sprygel: konstruktionsdel ål aerodyns vinge, fena, stabilisa- tor eller roder, som kan över- föra luftkrafter på beklädnaden till konstruktionens huvuddel och som dessutom ger bärytan önskad profil. spräckpanel: ohyvlade, kantskurna bräder, som spikats på stomme av t. ex. plank, för att tjäna som underlag för rörning och puts. spränggelatin: sprängämne, wut- görande blandning av nitrogly- cerin och bomullskrut; SP-rör: se pansarrör. spåkskäv: hyvelkniv (se d. 0.). spånbrytare: anordning vid spån- avskiljande skär, avsedd att ge spånen gynnsam form, t., ex. med hänsyn till transport. spånekvivalent: den skärande kan- ten L hos ett spånavskiljande skär, dividerad med spånarean A, dvs.: spånekvivalenten, GR 1/mm. S. har sin praktiska betydelse däri, att den användbara skär- hastigheten är entydigt bestämd av s. spånt: spont (se d. 0.). 2IUfed späcksten: mineral utgörande vat- tenhaltigt magnesiumsilikat. An- vändes för framställning av el- isoleringsmaterial. spännback: 1) klämback - (se d. 0.), 2) vid elsvetsning, kon- takt, som även fasthåller ar- betsstycket. spännbleck: klämback (se d. 0.). spännhylsa: fasthållningsdon för arbetsstycke på svarvspindel. spänningsdelare: potentiometer (se d. 0.). spänningsförstärkning: förhållan- det mellan spänningen i ut- gångskretsen till spänningen i ingångskretsen av exempelvis en rörförstärkare. Jfr spännings- omsättning. spänningsomsättning: 'förhållan- det mellan de primära och ser kundära spänningarna hos en förstärkare (spänningsförstär- kare). Vid en transformator i tomgång <(obelastad transfor- mator) är s. lika med omsätt- ningstalet (se d:; 0.). spänningsreglering: se reglering. spänningsregulator: anordning för konstanthållande av en spän- ning, då belastningen (ström- styrkan) varierar. spänningsresonans: serieresonans (se d. 0.). spänningstransformator: mät- transformator (se d. 0.). spännsåg : snickarsåg (se d. o0.). spännvidd: 1) avstånd mellan uppslagspunkterna för i huvud- sak horisontal, fribärande kon- soldygn: den tid, som förflyter mellan det att solen står rätt i söder från den ena dagen till den påföljande. Genom jäm- förelse med stjärndygnet (se d. 0.), precisionsur eller andra noggranna tidmätare finner man, att s. ej har konstant längd. Det är kortare på som- marhalvåret och längre på vin- terhalvåret. Medelsoldygnet får man genom att bilda medeltalet över dygnets längd över ett el- ler hellre många år. (Noggran-, nare definition återfinnes på stjärndygn.) Ett medelsoldygn delas lika i 24 timmar (h), var timme i 60 minuter (min eller m) och var minut i 60 sekunder (s). Dessa tidsenheter kallas borgerliga i motsats till de astronomiska (se stjärndygn). solenoid : cylindrisk spole. soliduskurva: kurva i ett till- ståndsdiagram (se d. 0.), angi- vande den temperatur, vid vil- ken en legerings fasta bestånds- delar upphöra att åtskiljas. solution: lösning av ovulkaniserad kautschuk i bensin. Användes för sammanklistring av gummi- duk vid t. ex. bil- och cykelslan- gar. solvaymetoden: förfarande för framställning av soda (ammoni- aksoda). Ur koksalt, ammoniak och kolsyra framställes natrium- bikarbonat, som genom upphett- ning överföres i soda. solventnafta: färglös vätska, ut- görande blandning av högre ben- solkolväten. Framställes ur bergolja och stenkolstjära. An- vändes som lösningsmedel för harts, fernissa och kautschuk. sorbit: i vatten lättlösliga kristal- ler, utgörande sexvärdig alko- hol. Förekommer i rönnbär. Un- der handelsnamnet sionon an- vändes s. som sötningsmedel för sockersjuka. soreleement: hydrauliskt binde- medel framställt av bränd mag- nesia i magnesiumkloridlösning. Användes vid golvbeläggning, för framställning av konststen m.m. sot: kristalliniskt kol, ofta av stor renhet. Användes till svarta tryckfärger och tusch. Kallas även kimrök. S. av finaste sort ' är oljesot och lampsot. sounder: (uttalas saunder) mot- tagningsapparat för telegrafi, som genom hörbara signaler (knäppar) återgiver telegraf- SR (morsealfabetet, se 3105) spackel: se spackla och spackel- TALEN ; spackelfärg: tjock, degartad, av linolja och krita m.m. beredd färg. spackla : att med spackel (spadlik- nande verktyg) anbringa och glätta spackelfärg för att. ut- jämna skrovligheter i en yta före oljemålning. spalt: 1) bländare (se d. o.) i form av en smal springa, 2) se spalt- läder. spaltläder: genom klyvning av tjocka hudar i två eller flera hudskikt framställt halvfabri- kat av läder. Jfr narvspalt. 269

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:05:53 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1944-8/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free