TEKNIK tör ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och I som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten: atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel = jämför "max = maximum resp. = respektive s.k. = så kallad spec. = speciell(t) atomv. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frys ysp. = fryspunkt ang = kemisk m. fl. = med flera SI = Systéme inter- smpkt = smältpunkt sp. v. = specifik vikt beteckn. = beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. = koncentrerad m. m, = med mera national (interna- SMS=Svensk Maskin- t. ex. = till exempel c:a = cirka etc, = etcetra inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt osv. = och så vidare tionella systemet) industris Standard ung. = ungefär d. o. = detta ord ev. = eventuell i st. f. = i stället för lat. = latin EG De GET Ta AA SR ER ER gg Lå Ro Ted re dr, sn en etee föbems ” ve) oe | | KR / ME | CE FA CR KE | FR RE VR bi KR, "DEE | kör KE [a RA RE NA AN EN spaltning: sönderdelning' av fett i glycerin och fettsyror. Utföres enligt twitchell-, svavelsyre-, autoklavmotoden m. fl spanjolett: espagnolette (se d. o.). spanskgröna: grönt färgstoff, ut- görande basiskt kopparacetat. spant: förband (sammanhållande balk e. dyl.) tvärskepps på in- sidan av ett fartygs bordlägg- ning. sparrhorn: vid plåt- och bleck- slageri vanligt T-formigt verk- tyg, avsett att tjänstgöra som städ vid plåtens böjning, fals- ning, kupning, vikning etc. -sparsten: 1 grövre konstruktioner av betong i besparingssyfte in- lagda större stenar. — spartransformator: transformator med en enda lindning, som är gemensam för primär- och se- kundärsidan. Genom uttag på denna lindning kan önskat om- sättningstal (se d. o.) erhållas. spatel: spadliknande mindre hand- verktyg, avsett att användas i stället för sked vid hantering av små mängder av vissa ämnen, t. ex. 1 kem. laboratorier. specialstål: stål, som genom lege- ring, dvs. tillsats av ett eller fle- ra legeringsämnen, bibringats viss oönskad fys. eller kem. egen- skap. specifik ledningsförmåga: inverte- rade värdet av specifika mot- ståndet (se d. o.). specifikt motstånd: motståndet per längdenhet (cm eller m) av en ledare med en tvärsnittsarea 270 a av en ytenhet (mm?, cm?, dm? eller m?) specifikt värme: egentligt värme (se d. 0.). specifik mwvikt: egentlig vikt (se Lb; Ob). specifik volym: volymen hos mass- enheten av en kropp. S. v. är lika med inverterade värdet (se d. 0.) av kroppens täthet. spegelgalvanometer: galvanometer . (se d. 0.) vars rörliga spole är försedd med en spegel. Spolens vridning avläses genom att en ljusstråle, som reflekterats mot spegeln, ändrar sin riktning. spegeljärn: i masugn framställt tackjärn innehållande 5—20 mangan. S. är grovkristallinskt med stora, speglande kristall- ytor. spektrometer: fysikaliskt (optiskt) instrument, varmed brytnings- exponenten för fasta kroppar el- ler vätskor och våglängder för ljus (med hjälp av gitter) be- stämmas. spel: 1) enkelt mekaniskt don för att hissa eller fira tung last, förhala fartyg etc. Består i hu- vudsak av en vridbart lagrad vals, på vilken en lina kan upp- eller avlindas, 2) vid tolerans- mått skillnaden mellan hålets och den tillhörande axelns mått (måtten tagna i nämnd ord- ning). S. kan vara såväl positivt som negativt. I sistnämnda fall kallas s. även grepp. spermaceti: talgartat, vitt pärle- morglänsande vax. Erhålles ur huvudet av kaskelot- eller pott- valen. Användes vid tillverkning av finare hudkrämer och salvor. spermolja: vax, framställt ur kas- kelotvalens huvud. Ur s. fram- ställes spermaceti (se d. o.). Ol- jan användes som smörjolja. spetsbelastning: i elverks eller kraftverks belastningsdiagram uppträdande spetsar av mycket hög belastning under relativt kort tid. spetscirkel: stickeirkel (se d. o.). spetsglans: mineral, utgörande an- timonsulfid. Bearbetas för ut- vinning av antimon. spetskolv : lödkolv med handtaget i den koniskt eller pyramidiskt formade kolvens längdriktning. spetsmätare: elmätare, som endast mäter den energi, som uttages utöver en viss effekt. spetsurladdning: urladdning mel- lan spetsiga elektroder. spin: flygrörelse under vilken aerodynens tyngdpunkt beskri- ver en skruvlinje längs en i det närmaste vertikal cylinder, un- der vilken rörelse aerodynens längdaxel har en lutning mot horisontalplanet större än 45” och medelanfallsvinkeln är stör- re än anfallsvinkeln för maxi- malt upptryck. spindel: 1) allmänt: lång och klen axel, 2) speciellt: a) vridbar axel IDEN arbetsmaskin, där den i allmänhet är försedd med fast- sättningsdon för verktyg (t. ex. borrspindel) eller arbetsstyc- ke (t. ex. svarvspindel), b) vid vissa motorfordon: väghjuls- tapp med tillhörande lagring. spindelborr: borr av kanonborrens (se d. 0.) typ, spec. lämpad att utvidga förborrade hål och ge hålet exakt riktning. spindeldocka: dubbdocka (se d. o0.). spiralborr: 1) metallborr. &S. be- står i huvudsak av en cylindrisk stång med i ena änden cylind- risk eller koniskt fäste och i an- dra änden en skärspets, varifrån skruvformade spånrum utgå, 2) träborr med längs borret skruv- "formade spånrum och försedd med (gängad) centrumtapp och med nedåtgående förstål. spiralfjäder: fjäder (se d. o.) lin- dad i plan eller konisk spiral, dvs. med ständigt ökande (eller minskande) krökningsradie. Se även skruvfjäder. spjällreglage: gasreglage «(se ATKODE spjällställare: gasreglage (se d. o.) spolhögtalare: högtalare (se d. 0.), på vars membran är fastsatt en av signalströmmarna genomflu- ten spole, som kan fritt röra sig 1 luftgapet till en permanent magnet eller elektromagnet (dy- namisk resp. elektrodynamisk högtalare). spongin: äggviteämne, utgörande huvudbeståndsdelen i badsvamp. spont: profilering utmed brädas längskant i form av en smal list, avsedd att ingå i motsvarande not (se d. o.) på intilliggande bräda. sporre: del på flygplan, som vid planets rullning på marken upp- bär dess bakre del. 271