TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över förkortningar och sammandragningar, som, utom beteckningar för mått och mättal, förekomma i texten : atomnr = atomnummer dvs. = det vill säga ex. = exempel jfr = jämför max = maximum resp. = respektive s. k. = så kallad spec. = speciell(t) atomy. = atomvikt e. dyl. = eller dylikt frysp. = fryspunkt kem, = kemisk m. fl. = med flera SI = Systeme inter- smpkt = smältpunkt Sp. Vv. = specifik vikt Beteckn. = - beteckning emk = elektromotorisk kraft fys. = fysisk konc. = koncentrerad m. m. = med mera national (interna- SMS = Svensk Maskin t. ex. = +till exempel c:a = cirka etc. = etcetra inkl. = inklusive kpkt = kokpunkt osv. = oth så vidare +tionella systemet) inlustris Standard ung. = ungefär d. o. = detta ord ev. = eventuell ist. f. = i stället för lat. = latin stickstål: för t. ex. upptagning av kilspår i nav lämpat skärstål. sticksåg: ospänd handsåg för trä bestående av handtag samt spetsformat sågblad, avsmal- nande mot ryggsidan. stigaravgrening: den del av hu- vudledningen i en elinstallation, som förbinder huvudsäkringar med gruppcentral. stigarcentral: central, innehållan- de de säkringar, som gemensamt för flera mätaranordningar upp- sättas närmast servisapparaten (se d. 0.). stigarledning: den del av huvud- ledningen i en elinstallation, som förbinder stigarcentralen (se d. 0.) eller, om denna saknas, servisapparaten (se d. o.) med huvudsäkringar. stiggöt: öppning i gjutform, i vil- ket gjutjärnet vid itappningen motverkar håligheter i gjutgod- set, som uppstå vid stelningen. Jfr sjunkbox. stighastighet: uppåtriktad verti- kal komposant av ett luftfar- tygs flyghastighet. stilmetall: legering av bly, anti- mon, tenn och koppar. Använ- des för framställning av tryck- stilar. stjärndygn: den tid, som en fix- stjärna behöver för att gå ett varv runt på fixstjärnehimmeln. S. och delar därav är den enk- laste och lättast iakttagbara tid- mätare av mycket hög nog- grannhet, som naturen bjuder. 3. indelas i 24 (astronomiska) timmar (h) på 60 minuter (min eller m) och dessa i 60 se- 276 kunder (s). 1 medelsoldygn — 1,002 737 9 stjärndygn utgör en enkel och på samma gång exakt definition på medelsoldygn (se d. 0.). 1 stjärndygn = 23 h 56 min 4,091 s i borgerliga enheter. stjärnkoppling: se flerfassystem. stjärnpunkt: gemensam «punkt (sammankopplingspunkt) för de olika lindningarna, resp. led- ningarna, i ett stjärnkopplat flerfassystem (se d. o.). stjärnmotor: — förbränningsmotor med cylindrarna förlagda ra- diellt kring vevhuset i en eller flera kransar. stjärtparti: system av fasta och rörliga bärytor, belägna vid bakre delen av ett luftfartyg, vilka samverka för att giva ett visst jämviktsläge och giva luft- fartyget en viss stabilitet i jäm- viktsläget samt att dessutom möjliggöra styrning av luftfar- tyget i höjd- och sidled. stocksåg: 1) blocksåg (se d. 0.), 2) ospänd handsåg för kapning av grövre timmer. stoker: bränsleinmatningsdon vid koleldade värmepannor. stoll: dagort (se d. o0.). stomme: parti av aerodyn, vilket vanligen förenar de olika de- larna med varandra och inne- håller hela eller del av lasten. storfog: fogbank (se d. 0.). stridsgas: gasformigt, fast eller flytande ämne med tår- eller nervretande, kvävande eller frä- tande egenskaper. Ex.: arsiner, senapsgas, fosgen. struktion, t. ex. brospann, golv- eller takbjälke, 2) aerodyns största bredd (utsträckning i -tväraxelns riktning). spärrkrets: resonanskrets <(se d. 0.), som har till uppgift att genom kortslutning (seriereso- nanskrets med lågt motstånd för signalen) eller spärrning (parallellresonanskrets med högt motstånd för signalen) hindra en viss signal att passera. För radiovågor kallas s. även våg- fälla. spärrsock: borrknarr (se d. 0.). spärrtrissa: tandad trissa, i vil- ken spärr kan ingripa. Kallas ofta palltrissa. stabilisator: på aerodyn, fast, stjärtpartiet tillhörande yta, av- sedd att medverka till längdsta- biliteten. stadsgas: lysgas (se d. o0.). Stal-turbin: radiell aktions-reak- tions-ångturbin. S. karakterise- ras av två i motsatt riktning ro- terande turbinhjul, genom vilka ångan passerar från centrum och utåt på sådant sätt, att ena hjulets skovelkrans är ledskena för efterföljande skovelkrans i det andra hjulet. Vardera tur- binhjulet kan kopplas till exem- pelvis en elgenerator. stamledning: den del av huvudled- ningen, som förbinder servis- apparat (se d. o.) med stigar- central (se d. 0.) i-en elektrisk inomhusinstallation. stamp: för prägling (se prägla) avsett graverat verktyg av här- dat stål. : | stampning: aerodyns svängning kring sin tväraxel. standardatmosfär: fastställd typ av atmosfär, bl. a. avsedd att utgöra grundval för jämförelse: av ett luftfartygs prestanda. standardisering: s. avser ett ända- målsenligt urval bland t. ex. en mångfald typstorlekar, detalj- former, dimensioner, arbetsme- toder, normer, analysmetoder, nomenklatursystem m.m. 8. av- ser även skapande av t. ex. ett fåtal nya typstorlekar etc., i av- sikt att nå en förenklad och där- med förbilligad produktion. S. kan uppdelas i dels kommersiell s. (avseende typstandardise- ring), dels teknisk s., den sist- nämnda stundom benämnd nor- mering. standardmått: lämpliga mått för teknisk = standardisering < (se d. 0.). Kallas även normalmått. standards (stds): virkesmått vid sjöbefraktning och försäljning av trävaror. Numera avses s. k. Petersburgs-stds (=165 eng. kbf) vid sågade och hyvlade trä- varor. Vid rundvirke och spiror gälla andra relationstal. standardtolk: normaltolk (se d. o.). standolja: gul, tjockflytande olja. Framställes ur linolja genom upphettning. Användes = till framställning av fernissa, emaljfärg m.m, stanniförening: se tenn. stanniol: tennfolium (jfr folium). Användes som förpackningsma- terial. stannoförening: se tenn. 2/3