- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 12. 8-22 juni 1945 /
14

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minska farten i kurvan, av Julius Lindblom - Teknisk pressrevy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AE EST Ser RUKrrnKSRSr (RA I TI IA synpunkt alltid räkna med sämsta tänkbara fall. Så- lunda kunna pas- sagerarna placera sig på endast en sida av fordonet, vidare kan extra- moment i form av h k 2 — (RO H Val | kommer troligen först till användning på bussar, järnvägsvagnar och dyrare per- sonbilar. Det är emellertid troligt att även standardbilarna förses med anord- ningen då enkla, konstruktiva lösningar finnas som ej behöva bli nämnvärt kost- samma i utförande, särskilt med tanke på de värdefulla egenskaper anordningen skänker ett fordon. Det vore kanhända på sin plats med några reflexioner över anordningens snabbhet, effektbehov och kostnad. Be- träffande densammas snabbhet, bör den naturligtvis hinna med att inställa for- donet på den tid som står till buds. I normala fall, vare sig det gäller en landsvägs- eller järnvägskurva, rör sig tiden för fordonet från raksträcka till minsta krökningsradie om 1—3 s, allt- så en relativt lång tidrymd. Vid tvära kurvor, som endast förekomma för lands- RE vindtryck mm. m. tillkomma. Med hänsyn till dylika detaljer torde man få räkna 1/4—1/2 hk för en medelstor personvagn, 2—2,5 för "buss och upp mot 5 hk för en järn: vägsvagn. Detta är alltså effektbelopp som uwuttagas vid fordonets inställning under ogynnsammaste förhållanden. Slutligen några ord om kostnaderna. Man kan naturligtvis icke begära att få den eleganta gång på fordonet samt den energi- och slitagebesparing, som anordningen med- för alldeles gratis. Att exakt angiva ett pris är omöj- ligt med hänsyn till fabrikanternas H.. olika vinstmargi- nal. Gissningsvis kommer det att rö- ra sig om en mer- kostnad av 200— 300 kronor för en personvagn, vilket ej kan anses oskär- ligt med tanke på fördelarna. För vägsfordon, måste ratten ”kastas om” vid hög hastighet i förhållande till kurv- radien. I ett sådant fall blir naturligt- vis anordningens inställning av vagns- korgen ej lika mjuk som annars, men den hinner gott med, då pendelns utslag sker med förhållandevis stort försprång med åtföljande större oljehastigheter. Sålun- da är det ej otänkbart med inställningar på 1/10 s, men detta be- tyder att fordonet fram- föres vårdslöst i tvära ECE "5 kurvor och alltså an- ÄR 3 3 FRE M=5 ou språken på bekväm åk- 200 ning varken teoretiskt =05 vn eller praktiskt äro möj- w=30 ” liga att uppfylla. ar=35 Om man tänker sig att v=40 ' fordonets tyngdpunkt låg precis i <vridcentrum skulle effektbehovet för inställningarna vara teo- retiskt lika med noll. Detta ideal uppfylles emellertid sällan. Vidare bussar torde an- ordningen komma att kosta 1000 kronor. För större for- don bör anordningen lämpligen utfor- mas för elektrisk drift emedan sådana fordon i allmänhet ha tillgång till större elektriska energimängder än personbi- lar. En elektrisk lösning av problemet, vilken redan finnes, ställer sig konstruk- tivt enklare och billigare samt giver pen- deln större känslighet. r =| JO 12,5 J9 251 m el 50 ES 00 r = 90 113 170 225 | u r =1/60 200 300 400 | ” r = 1250 3/3 470 625 | " Fö || Sö r = 1490 6/. 9 ” - SEE a na i vo Se 20 r=i8/0o| 10101 1520) 12025 |” r= 1825 bör man ur säkerhets- 14 TEKNIK för ALLA 8/6 1945 e DE AMERIKANSKA TEXTILNY- heterna, särskilt nylon och fortisan, får av allt att döma revolutionerande bety- delse. Nylon kommer efter kriget främst att användas vid tillverkning av dam- strumpor, men även damunderkläder, blusar, regnrockar, slipsar och en rad an- dra varor torde kunna framställas av detta ämne. Det har också med gott re- rultat prövats i penselfabrikationen, och man har funnit att nylonpenslar är vä- sentligt starkare än penslar av den van- liga typen. Vad fortisanet beträffar sägs. detta vara lika kraftigt om inte krafti- gare än nylon. Ett tredje ämne, kallat ponemah, har också dykt upp i markna- den. Det är en konstsilkeprodukt som sägs vara krympfri, väga ytterst litet och ha osedvanligt stor sträckhållfasthet. ee TILLVERKNINGEN AV VATTEN- fast limmad plywood i Australien var fö- re kriget tämligen obetydlig, men den starkt ökade efterfrågan under kriget på denna produkt för flygplans- och båt- konstruktioner och andra militära ända- mål har medfört en utvidgning av fabri- kationen. Tillverkningen har stigit från 7 milj. kv.-fot 1938/39 (räknat efter en tjocklek av 3/16 tum) till 18 milj. kv.-fot 1943/44. För närvarande finnas åtta fa- briker, varav fyra i Queensland tre i New South Wales och en i Victoria. Plywoodfabrikernas kapacitet skulle kun- na medge en ökning av produktionen, men bristen på fanér lägger hinder i vär gen. ee DEN FRANSKA RINGSITUATIO- nen är för närvarande mycket prekär. Ett ansenligt antal bilar som behövs för att hålla den hårt ansträngda transport- apparaten i gång och till vilka man kan ordna både smörjolja och drivmedel, tvingas till overksamhet på grund av gummibrist. Nyligen fick man från Eng- land 7000 nya däck äv varierande di- mensioner. I Syd-Frankrike har man förbjudit användande av en brynjalik- nande ring av hänsyn till vägarna, som redan befinner sig i ett bedrövligt skick på många håll. 0 AMERIKANSKA TEKNIKER inom bilbranschen arbetar för närvaran- de ingående med gasturbinexperiment. Meningen är att utröna om gasturbinen har möjlighet att göra sig gällande mot andra slag av motorer. Som ett plus framstår gasturbinens ojämförliga driftsekonomi. Man räknar med att driftskostnaden för en dieselmotor stäl- ler sig ungefär 100 procent dyrare än densamma för gasturbinen. Med ytter- ligare finfördelat kol kan bränslekostna- den reduceras avsevärt. Rent mekaniskt påstås gasturbinen vara att föredra på grund av den ringa förslitningen. I lik- het med ångturbinen lär den vara över- raskande vibrationsfri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:07:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1945-12/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free