Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Minska farten i kurvan, av Julius Lindblom
- Teknisk pressrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AE EST Ser RUKrrnKSRSr (RA I TI IA
synpunkt alltid
räkna med sämsta
tänkbara fall. Så-
lunda kunna pas-
sagerarna placera
sig på endast en
sida av fordonet,
vidare kan extra-
moment i form av
h k
2 — (RO
H Val |
kommer troligen först till användning på
bussar, järnvägsvagnar och dyrare per-
sonbilar. Det är emellertid troligt att
även standardbilarna förses med anord-
ningen då enkla, konstruktiva lösningar
finnas som ej behöva bli nämnvärt kost-
samma i utförande, särskilt med tanke
på de värdefulla egenskaper anordningen
skänker ett fordon.
Det vore kanhända på sin plats med
några reflexioner över anordningens
snabbhet, effektbehov och kostnad. Be-
träffande densammas snabbhet, bör den
naturligtvis hinna med att inställa for-
donet på den tid som står till buds. I
normala fall, vare sig det gäller en
landsvägs- eller järnvägskurva, rör sig
tiden för fordonet från raksträcka till
minsta krökningsradie om 1—3 s, allt-
så en relativt lång tidrymd. Vid tvära
kurvor, som endast förekomma för lands-
RE
vindtryck mm. m.
tillkomma. Med hänsyn till dylika detaljer
torde man få räkna 1/4—1/2 hk för en
medelstor personvagn, 2—2,5 för
"buss och upp mot 5 hk för en järn:
vägsvagn. Detta är alltså effektbelopp
som uwuttagas vid fordonets inställning
under ogynnsammaste förhållanden.
Slutligen några ord om kostnaderna.
Man kan naturligtvis icke begära att få
den eleganta gång på fordonet samt
den energi- och slitagebesparing, som
anordningen med-
för alldeles gratis.
Att exakt angiva
ett pris är omöj-
ligt med hänsyn
till fabrikanternas
H.. olika vinstmargi-
nal. Gissningsvis
kommer det att rö-
ra sig om en mer-
kostnad av 200—
300 kronor för en
personvagn, vilket
ej kan anses oskär-
ligt med tanke på
fördelarna. För
vägsfordon, måste ratten ”kastas om”
vid hög hastighet i förhållande till kurv-
radien. I ett sådant fall blir naturligt-
vis anordningens inställning av vagns-
korgen ej lika mjuk som annars, men den
hinner gott med, då pendelns utslag sker
med förhållandevis stort försprång med
åtföljande större oljehastigheter. Sålun-
da är det ej otänkbart med inställningar
på 1/10 s, men detta be-
tyder att fordonet fram-
föres vårdslöst i tvära ECE "5
kurvor och alltså an- ÄR
3 3 FRE M=5 ou
språken på bekväm åk- 200
ning varken teoretiskt =05 vn
eller praktiskt äro möj- w=30 ”
liga att uppfylla. ar=35
Om man tänker sig att v=40 '
fordonets tyngdpunkt låg
precis i <vridcentrum
skulle effektbehovet för
inställningarna vara teo-
retiskt lika med noll.
Detta ideal uppfylles
emellertid sällan. Vidare
bussar torde an-
ordningen komma
att kosta 1000 kronor. För större for-
don bör anordningen lämpligen utfor-
mas för elektrisk drift emedan sådana
fordon i allmänhet ha tillgång till större
elektriska energimängder än personbi-
lar. En elektrisk lösning av problemet,
vilken redan finnes, ställer sig konstruk-
tivt enklare och billigare samt giver pen-
deln större känslighet.
r =| JO 12,5 J9 251 m
el 50 ES 00
r = 90 113 170 225 | u
r =1/60 200 300 400 | ”
r = 1250 3/3 470 625 | "
Fö || Sö
r = 1490 6/. 9 ” -
SEE a na i vo Se 20
r=i8/0o| 10101 1520) 12025 |”
r= 1825
bör man ur säkerhets-
14 TEKNIK för ALLA 8/6 1945
e DE AMERIKANSKA TEXTILNY-
heterna, särskilt nylon och fortisan, får
av allt att döma revolutionerande bety-
delse. Nylon kommer efter kriget främst
att användas vid tillverkning av dam-
strumpor, men även damunderkläder,
blusar, regnrockar, slipsar och en rad an-
dra varor torde kunna framställas av
detta ämne. Det har också med gott re-
rultat prövats i penselfabrikationen, och
man har funnit att nylonpenslar är vä-
sentligt starkare än penslar av den van-
liga typen. Vad fortisanet beträffar sägs.
detta vara lika kraftigt om inte krafti-
gare än nylon. Ett tredje ämne, kallat
ponemah, har också dykt upp i markna-
den. Det är en konstsilkeprodukt som
sägs vara krympfri, väga ytterst litet
och ha osedvanligt stor sträckhållfasthet.
ee TILLVERKNINGEN AV VATTEN-
fast limmad plywood i Australien var fö-
re kriget tämligen obetydlig, men den
starkt ökade efterfrågan under kriget på
denna produkt för flygplans- och båt-
konstruktioner och andra militära ända-
mål har medfört en utvidgning av fabri-
kationen. Tillverkningen har stigit från
7 milj. kv.-fot 1938/39 (räknat efter en
tjocklek av 3/16 tum) till 18 milj. kv.-fot
1943/44. För närvarande finnas åtta fa-
briker, varav fyra i Queensland tre i
New South Wales och en i Victoria.
Plywoodfabrikernas kapacitet skulle kun-
na medge en ökning av produktionen,
men bristen på fanér lägger hinder i vär
gen.
ee DEN FRANSKA RINGSITUATIO-
nen är för närvarande mycket prekär.
Ett ansenligt antal bilar som behövs för
att hålla den hårt ansträngda transport-
apparaten i gång och till vilka man kan
ordna både smörjolja och drivmedel,
tvingas till overksamhet på grund av
gummibrist. Nyligen fick man från Eng-
land 7000 nya däck äv varierande di-
mensioner. I Syd-Frankrike har man
förbjudit användande av en brynjalik-
nande ring av hänsyn till vägarna, som
redan befinner sig i ett bedrövligt skick
på många håll.
0 AMERIKANSKA TEKNIKER
inom bilbranschen arbetar för närvaran-
de ingående med gasturbinexperiment.
Meningen är att utröna om gasturbinen
har möjlighet att göra sig gällande mot
andra slag av motorer. Som ett plus
framstår gasturbinens ojämförliga
driftsekonomi. Man räknar med att
driftskostnaden för en dieselmotor stäl-
ler sig ungefär 100 procent dyrare än
densamma för gasturbinen. Med ytter-
ligare finfördelat kol kan bränslekostna-
den reduceras avsevärt. Rent mekaniskt
påstås gasturbinen vara att föredra på
grund av den ringa förslitningen. I lik-
het med ångturbinen lär den vara över-
raskande vibrationsfri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:07:21 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1945-12/0014.html