Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Vågformig sågbladsskränkning - Pressgjutningens fördelar - Stratosfärflygare i träning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vågformig sågbladsskränkning
E” ny skränkmaskin för bandsågblad,
benämnd ”Snabb”, har nu släppts ut
i marknaden. Maskinen är av svensk
konstruktion och tillverkning och har
främst tillkommit med tanke på de mo-
derna bandsågarnas stora användnings-
område vid bearbetning av alla slags
metaller, lättmetallegeringar samt göt
av dessa metaller. Genom utbyte av
skränktrissor, som kan ske på 1—2 min.
är maskinen lika användbar för band-
sågar för trä och järn. En förutsätt-
ning för att bandsågarnas kapacitet
helt skall kunna utnyttjas är att bladen
äro skränkta på ett tillfredsställande
sätt.
Principen för denna maskin är, att
bladet manglas mellan de två skränktris-
sorna, som giva en wvågformig skränk-
ning. Denna skränkning- har visat sig
vara överlägsen den tidigare skränk-
ningen, genom vilken varannan tand
slogs ut åt olika håll. Den vågformiga
skränkningen gör att tänderna bli fri-
skärande. Denna skränkning medför vi-
dare att flera tänder äro i ingrepp sam-
tidigt, vilket ger en jämnare sågyta
med ty åtföljande mindre efterbearbet-
ning.
Skränkningen av hela bandsågsbladet
sker på 1—2 minuter och handhavandet
av maskinen är så enkelt att skränkning
kan utföras även av en icke fackkunnig
person. Maskinen lanseras av C. Ed-
gren, Maskin- & Verktygsagenturer,
Grevturegatan 10, Stockholm.
Pressgjutningens
fördelar
iemens SFU-brytare är egentligen
inte annat än ett relä, en svagströms-
manövrerad strömbrytare, som huvud-
sakligen är avsedd för belysningsinstal-
lationer. SFU-brytaren behöver till skill-
nad från vanliga reläer ingen konstant
ström på manöverspolen för att ligga
till utan den manövreras av korta ström-
impulser.
Det rörliga ankaret, som bestämmer
omkopplingen uppbär fyra små stav-
magneter. För varje impuls byter an-
karet läge, dvs. strömbrytaren kopplas
om. Dessa måste sitta på noga bestäm-
da avstånd från vridningsaxeln och
vara magnetiskt sett isolerade från var-
andra genom något magnetiskt material
som mässing eller dyl.
Dessutom måste en medbringare fin-
nas för den på vridaxeln anbragta kvick-
silvervippan.
Tillverkningen av en
sådan detalj är natur-
ligtvis inte det enklaste
och den första konstruk-
tionen var allt igenom
”klassisk” till sin upp-
läggning. Genom en på
senare tid företagen om-
konstruktion kan man
säga att här givits en
verklig demonstration av
Fig 1 t. v. visar det gam-
la nitade utförandet. Fig.
2 t. h. hur den nya press-
gjutna detaljen ser ut.
vad moderna fabrikationsmetoder som
pressgjutning etc. kan uträtta.
Exemplet på hur man gör en sådan
sak, när man går den vanliga vägen ses
i fig 1. Mellan två sidoväggar av mäs-
sing sitta fyra ankarstavar av järn och
det hela hålles ihop med nitning på
2X4—38 ställen. Den långa liksom den
korta axeln av mässing är ävenledes
genom nitning fästad i sidoväggarna.
Medbringaren av aluminium är på-
tryckt på den vid ansatsstället kalib-
rerade, refflade axeln. Detta utförande
av arbetsankaret ser beträffande mate-
rialåtgång och arbetstid ut som följer:
Material pr 1000 st. 7,8 kg mässing,
0,24 kg aluminium, 3,8 kg järn. Arbete
9 delar, 10 nitställen.
Om man vid konstruktionen tager sik-
te på, mesta möjliga material- och ar-
betsbesparing, kan denna detalj fram-
ställas i ett stycke och ett enda arbets-
tempo. Lösningen frarhgår av fig 2.
Det nya arbetsankaret är utfört i press-
gjuten zink med inpressade järndelar.
Material pr 1 000 st. 4,8 kg pressgjuten
zink, 2,6 kg järn. Arbete 1 pressgjuten
del med 4 ankarstavar, 1 cylinderstift.
Mässing och aluminium ha vid det nya
utförandet helt inbesparats och arbets-
tiden reducerats till en bråkdel av den
förut använda.
Samma tekniska uppgift löstes alltså
med betydligt mindre materialåtgång
och arbete lika bra som vid hittillsva-
rande konstruktion samt med mycket
större noggrannhet.
Stratosfärflygare
I träning
å höga höjder blir flygarnas arbete
intet annat än ett relä, en svagströms-
den visar hur en flygare andas syre ge-
nom en mask på samma sätt som om han
vore uppe i stratosfären, samtidigt som
han prövar sina benmuskler på en mo-
tionscykel. Längst bak under sitsen har
man placerat den elektriska generatorn
som tar upp arbete från pedalerna och
som verkar som broms.
15
8/6 1945 TEKNIK för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
