Vågformig sågbladsskränkning E” ny skränkmaskin för bandsågblad, benämnd ”Snabb”, har nu släppts ut i marknaden. Maskinen är av svensk konstruktion och tillverkning och har främst tillkommit med tanke på de mo- derna bandsågarnas stora användnings- område vid bearbetning av alla slags metaller, lättmetallegeringar samt göt av dessa metaller. Genom utbyte av skränktrissor, som kan ske på 1—2 min. är maskinen lika användbar för band- sågar för trä och järn. En förutsätt- ning för att bandsågarnas kapacitet helt skall kunna utnyttjas är att bladen äro skränkta på ett tillfredsställande sätt. Principen för denna maskin är, att bladet manglas mellan de två skränktris- sorna, som giva en wvågformig skränk- ning. Denna skränkning- har visat sig vara överlägsen den tidigare skränk- ningen, genom vilken varannan tand slogs ut åt olika håll. Den vågformiga skränkningen gör att tänderna bli fri- skärande. Denna skränkning medför vi- dare att flera tänder äro i ingrepp sam- tidigt, vilket ger en jämnare sågyta med ty åtföljande mindre efterbearbet- ning. Skränkningen av hela bandsågsbladet sker på 1—2 minuter och handhavandet av maskinen är så enkelt att skränkning kan utföras även av en icke fackkunnig person. Maskinen lanseras av C. Ed- gren, Maskin- & Verktygsagenturer, Grevturegatan 10, Stockholm. Pressgjutningens fördelar iemens SFU-brytare är egentligen inte annat än ett relä, en svagströms- manövrerad strömbrytare, som huvud- sakligen är avsedd för belysningsinstal- lationer. SFU-brytaren behöver till skill- nad från vanliga reläer ingen konstant ström på manöverspolen för att ligga till utan den manövreras av korta ström- impulser. Det rörliga ankaret, som bestämmer omkopplingen uppbär fyra små stav- magneter. För varje impuls byter an- karet läge, dvs. strömbrytaren kopplas om. Dessa måste sitta på noga bestäm- da avstånd från vridningsaxeln och vara magnetiskt sett isolerade från var- andra genom något magnetiskt material som mässing eller dyl. Dessutom måste en medbringare fin- nas för den på vridaxeln anbragta kvick- silvervippan. Tillverkningen av en sådan detalj är natur- ligtvis inte det enklaste och den första konstruk- tionen var allt igenom ”klassisk” till sin upp- läggning. Genom en på senare tid företagen om- konstruktion kan man säga att här givits en verklig demonstration av Fig 1 t. v. visar det gam- la nitade utförandet. Fig. 2 t. h. hur den nya press- gjutna detaljen ser ut. vad moderna fabrikationsmetoder som pressgjutning etc. kan uträtta. Exemplet på hur man gör en sådan sak, när man går den vanliga vägen ses i fig 1. Mellan två sidoväggar av mäs- sing sitta fyra ankarstavar av järn och det hela hålles ihop med nitning på 2X4—38 ställen. Den långa liksom den korta axeln av mässing är ävenledes genom nitning fästad i sidoväggarna. Medbringaren av aluminium är på- tryckt på den vid ansatsstället kalib- rerade, refflade axeln. Detta utförande av arbetsankaret ser beträffande mate- rialåtgång och arbetstid ut som följer: Material pr 1000 st. 7,8 kg mässing, 0,24 kg aluminium, 3,8 kg järn. Arbete 9 delar, 10 nitställen. Om man vid konstruktionen tager sik- te på, mesta möjliga material- och ar- betsbesparing, kan denna detalj fram- ställas i ett stycke och ett enda arbets- tempo. Lösningen frarhgår av fig 2. Det nya arbetsankaret är utfört i press- gjuten zink med inpressade järndelar. Material pr 1 000 st. 4,8 kg pressgjuten zink, 2,6 kg järn. Arbete 1 pressgjuten del med 4 ankarstavar, 1 cylinderstift. Mässing och aluminium ha vid det nya utförandet helt inbesparats och arbets- tiden reducerats till en bråkdel av den förut använda. Samma tekniska uppgift löstes alltså med betydligt mindre materialåtgång och arbete lika bra som vid hittillsva- rande konstruktion samt med mycket större noggrannhet. Stratosfärflygare I träning å höga höjder blir flygarnas arbete intet annat än ett relä, en svagströms- den visar hur en flygare andas syre ge- nom en mask på samma sätt som om han vore uppe i stratosfären, samtidigt som han prövar sina benmuskler på en mo- tionscykel. Längst bak under sitsen har man placerat den elektriska generatorn som tar upp arbete från pedalerna och som verkar som broms. 15 8/6 1945 TEKNIK för ALLA