SN Fig. 2. Ort visar rörsockelns KASKRAtening på bottenplattan samt sp cch rernas koppling på RANE Att obser- vera är att koppartråden mellan avstämnings- kondensatorn och spolens ena ände är lika tjock som den för spollindningen använda. Man får en god bild av spolens montering. Amnodstiftet sitter överst till vänster, där även 1 ns mittpinne fastlötts. Stiftet högst upp till höger användes endast som spolstöd och kopplingsplint, medan mitt- stiftet leder till gallret. Man får den absolut kortaste ledningsdragningen på detta sätt och därför ett stort frekvensområde för samma spole. eller halva våglängden. I detta fall 33,4 Mp/s motsvarande 9 meters våglängd. Det är med hjälp av dessa övertoner som kalibreringen utföres, och man be- går ej något större fel, om man bortser ifrån den lilla skillnaden mellan den frekvens vi inställde supern på och den som oscillatorn arbetar med. Oscilla- torns frekvens ligger ju som ovan an- tytts något (= mellanfrekvensen) hög- re än signalfrekvensen, alltså dess våg- längd är obetydligt kortare än den vi avläser på superns skala. Hur går vi nu praktiskt till väga? Vi kopplar UKV-mottagarens antennkon- densator medelst en sladd till super- heterodynens antennuttag. UKV:ns av- stämningskondensator vrides så långt in som möjligt, varefter vi varierar rundradiomottagårens inställning. För- svinner bruset på 20 m bandet, så har vi därmed fått in en överton på den su- perregenerativa mottagaren. Vår appa- rat arbetar då upp till 10 m eller 30 Mp/s. Samma sak göres om igen, men nu vrides avstämningstrimmern ut, så långt som möjligt, för att vi skall kun- na bestämma hur lågt ned i våglängd som apparaten når. Försvinner bruset likaledes vid 20 meters våglängd, så har vi nu att göra med en av oscillatorns övriga multipelfrekvenser. Halva våg- längden kan det inte vara fråga om, utan vi får den här gången dividera med 4, d.v.s. 1/4 av 2 Där- med har vi fått reda på den undre och övre våglängdsgränsen för vår UKV- mottagare. Vill vi kalibrera för vilken kondensa- torinställning som helst, så går vi till väga på precis samma sätt, det enda som behöver iakttagas är, att dividera den avlästa våglängden med det tal, som ger den rätta multipeln. För en in- ställning på 20 meter = 15 Mp/s fås följande multiplar: 10 m = 30 Mp/s 6,7 m = 45 Mp/s 5 m = 60 Mp/s. För en inställning på 30 m = 10 Mp/s erhålles 15 m — 20 Mp/s, 10 m = 30 Mp/s, 7,5 m = 40 Mp/s osv. Skola vi omräkna meter i frekvens mätt i Mp/s och frekvens i meter gäl- ler följande: ing pe 300 Våglängd — Frekvens och 300 frekvens — FST ex. Frekvens — 43 Mp/s våglängd 2 7 m 300 ' våglängden =43 T m 300 Frekvensen = = 43,0 Mp/s. För att läsaren lättare skall kunna se hur kompakt den nya uppbyggnaden är visar vi denna ändvy av den gamla apparaten. När- mast rörsockelns översida med högfrekvens- enamn i förgrunden synes den fribärande avstämningsspolen. Några sensationella : upptäckter av nya stationer på UKV har ej kunnat göras de senaste månaderna. En del mi- litära telegrafi- och telefonistationer har sporadiskt kunnat avlyssnas. Telegrafverkets station på Mosebacke i Stockholm sänder nu oftast en 1000- periodig ton. Hoppas att de reguljära utsändningarna snart börja. Polisen använder nu både ett ampli- tud- och ett frekvensmodulerat system, där dock FM-kanalens våglängd ligger lägre. Ljudkvaliteten är i stort sett den- samma, men FM-systemets räckvidd är något större på grund av förbättrat sig- nal-störningsförhållande. Vid dvika di tagning måste man, för att undvika di- stortion, sidställa avstämningskonden- satorn något, varvid också gallertrim- merns läge har rätt så stor inverkan på ljudkvalitet och känslighet. Under sommarmånaderna kunna ut- ländska stationer tillfälligtvis avlyssnas på UKV. Detta fenomen beror på ökad elektrisk aktivitet i den s. k. jonosfären. -Före kriget påstås den engelska televi- sionsstationen ”Alexandra Palace” ha avlyssnats i Sverige. — Det kan tyd- ligen hända underliga ting på UKV un- der den varma årstiden. Då våra UKV-amatörer kan ha in- tresse av att utbyta erfarenheter mottar TfA gärna lyssnarrapporter och vi lova att publicera de intressanta bidragen. I rapporten skall uppgifter lämnas om stationens namn och den tid, då avlyss- ning skett, programmets art, och om möj- ligt våglängd och position. Skriv gärna om Er egen anläggning, uppge använd rörtyp, anodspänningen, antenntyp, samt beskriv huset och trakten, där ni bor. Detta senare är av speciellt intresse vid UKV just för bedömning av mottag- ningsförhållanden. Apparaten skall va- ra den i detta eller tidigare nr beskriv- na eller av samma typ. Alltså endast ett rör plus förstärkare för tonfrek- vens. En lyssnarrapport kan se ut på detta sätt: Den använda apparaten är utrus- tad med lett RE 134 och köres direkt på likströmsnätets 220 V. Ett filter, bestående av en nätdrossel och en 2 u F kondensåätor minskar lamellto- nen. Matning av glödtråden sker ge- nom en 40 W lampa. (Obs! endast för detta rör.) 3 Som antenn användes en på taket befintlig L-antenn. Nedledningen är rätt lång (ca 7 våningar). Hörlurar användas. Namn: Feeder. Adress: Stockholm. Datum 23—5—1915. Tid: 12.30—12.40. (Återkom senare med QSA 1.) SM5ZN2 Åvlyssnad — SM5ZN3 )AGA-Baltic. " SM5ZN4 Frekvens el. våglängd, ca 7,8 m. QSA: I början 3, sedän 2 och 1 QRKES: Övrigt: QRM (automobil). Modulationsart: Frekvensmodula- tion. Sändningens art: upprepade siffer- SALAS lg dh gas NN FS SKIKT justering av mottagarens inställning. För att förenhetliga uppgifter om ljudstyrka och hörbarhet bör man an- vända sig av de internationella Q-för- kortningarna. (Forts. på sid. 31). 22/6 1945 TEKNIK för ALLA 19