Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Vad är egentligen värme? av V. Bredsdorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 3. 2—16 februari
TEKNISK REVY
1945. 6 årg.
—=
Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar FPFahlnes.
Telefon växel 116079, 101199.
Red.-sekr. Olle Edner. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 10 1199. Prenumerationspris helår 11:50 kr., halvår 6: — kr.,
kvartal 3: —. Postgirokonto 15 7992. Postbox 3137, Stockholm 3.
AD:
af niChörtA dem Hin Välberikänska
A Historien olmmipojeen söm WfggalSäsin
Morfyartöon detövargnal Wöstelioch Söka
fendm denna Köskylliga Wirigälpbragte
Bplitifbch fförvinting Witamiljen Utän at?
Hågdäsin få ett Wökdentligt Svår.
Deflär eMlärovik histöria, för defiger
öss pårett lästigt Sätt eVölpåpölandeföm,
ätt vindtill ch med i Värt upplysta Vid
dagligéh stöfer pållen Mässa Wenomfi,
föm vilinte Skänkeffen tållke, däkör alb
He ärfföå vandagligdiimen Ett litöf barns
Kvarför?” vikar osstähur ÖkunnigQ vi i
Bjälvalverketfär. |
Nu Hrågas Wär tilll exempöl, vad vär-
Me ärk Tja... F(Värmål.. det är, ja, det
tr alltbå värmt. Nej, säger en annan.
Värme, det är motsatsen till kyla.
Var och en märker strax, att det är
att gå som katten kring het gröt, ty näs-
ta fråga blir: Men vad är då kyla? och
så vet man lika litet ändå.
Nej, det spännande ligger däri, att det
strängt taget inte är riktigt, att kyla
Ytterst få människor har gjort
ovanstående fråga klar för |
| sig, kanske just därför att den |
| är så svår att besvara. På ett |
| mycket åskådligt och under- |
| hållande sätt berättar här do- |
| cent V. Bredsdorff om detta |
I begrepp, av vilket allt liv är |
| beroende. Värme, säger do- |
centen, är inte aågonting, som |
| skall öka vårt välbefinnande, |
| utan en energi, vars egentliga |
SS ursprung är solen.
termometer
beh Värme är varandras motsats Ni kan
Själv. provanmsaken getommatt doppa Ter
enasHänden ICRett vatten JcäWRden andra
TöskaltR— föorsattmsedan påsen gång
deppa Dadam händerflemm ett fal fjumt
ivalbem :
Kalftihsäger dömMhband, Sm kommer
TfAh detfadrma vattneh medan ten and-
ra fika bestättitrsäger "Warmt! Av detta
lär VICRtt kylöälfösh värft& är ord, som
Bbskriväfgiör oss Ne b
VÄRME?
har naturligtvis alltid sysselsatt veten-
skapsmännens forskariver.
På sextonhundratalet levde en man
vid namn Stahl, som var professor i mer
dicin vid universitet i Halle.
Han förklarade, att värmen var ett
ämne, som han också gav namn och kal-
lade flogiston — och teorien var i många
avseenden förträfflig, ty den förklarade
en hel del fenomen, som hittills hade
gälom vårägsornime
men ER och Sö des-
be förfämmelsötä ett
Visst oOTonblick Vär
gäliska HEkoende 24
vad vi uppleva
ögonläiicket förut.
Nej nå får man
Skenbarli&gen mera
palitliga upplys-
niffgar genom en
termometer, i varje
fall är termome-
terns utsago inte
beroende av vad som
just inträffat — vi
vet alla. att om en
doppas
i vatten och visar
— 10 grader, gör den
det, vare sig den
just komrrer ur kallt
eller varmt vatten.
Kvicksilvrets ställ-
ning säger oss verk-
ligen något om till-
ståndet, så att vi på
ett förnuftigt sätt
kan jämföra detta
vatten med annat
vatten. Men säger
det oss något om
värmens natur?
Kanske inte, men
det röjer" dock en
egenskap, som vi
kan känna igen vär-
men på, så att vi
inte bara blir hän-
visade till våra eg-
na opålitliga nerv-
förnimmelser.
Frågan om, vad
värme egentligen är,
Med denna apparat, som påminner om en gammal mangel,
utförde dansken L. A. Colding de experiment, som förde
honom fram till teorien att värmen är en form av energi.
Det var i mitten av förra århundradet. Instrumentet förva-
ras på Tekniska Högskolan i Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
