Nr 3. 2—16 februari TEKNISK REVY 1945. 6 årg. —= Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar FPFahlnes. Telefon växel 116079, 101199. Red.-sekr. Olle Edner. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 10 1199. Prenumerationspris helår 11:50 kr., halvår 6: — kr., kvartal 3: —. Postgirokonto 15 7992. Postbox 3137, Stockholm 3. AD: af niChörtA dem Hin Välberikänska A Historien olmmipojeen söm WfggalSäsin Morfyartöon detövargnal Wöstelioch Söka fendm denna Köskylliga Wirigälpbragte Bplitifbch fförvinting Witamiljen Utän at? Hågdäsin få ett Wökdentligt Svår. Deflär eMlärovik histöria, för defiger öss pårett lästigt Sätt eVölpåpölandeföm, ätt vindtill ch med i Värt upplysta Vid dagligéh stöfer pållen Mässa Wenomfi, föm vilinte Skänkeffen tållke, däkör alb He ärfföå vandagligdiimen Ett litöf barns Kvarför?” vikar osstähur ÖkunnigQ vi i Bjälvalverketfär. | Nu Hrågas Wär tilll exempöl, vad vär- Me ärk Tja... F(Värmål.. det är, ja, det tr alltbå värmt. Nej, säger en annan. Värme, det är motsatsen till kyla. Var och en märker strax, att det är att gå som katten kring het gröt, ty näs- ta fråga blir: Men vad är då kyla? och så vet man lika litet ändå. Nej, det spännande ligger däri, att det strängt taget inte är riktigt, att kyla Ytterst få människor har gjort ovanstående fråga klar för | | sig, kanske just därför att den | | är så svår att besvara. På ett | | mycket åskådligt och under- | | hållande sätt berättar här do- | | cent V. Bredsdorff om detta | I begrepp, av vilket allt liv är | | beroende. Värme, säger do- | centen, är inte aågonting, som | | skall öka vårt välbefinnande, | | utan en energi, vars egentliga | SS ursprung är solen. termometer beh Värme är varandras motsats Ni kan Själv. provanmsaken getommatt doppa Ter enasHänden ICRett vatten JcäWRden andra TöskaltR— föorsattmsedan påsen gång deppa Dadam händerflemm ett fal fjumt ivalbem : Kalftihsäger dömMhband, Sm kommer TfAh detfadrma vattneh medan ten and- ra fika bestättitrsäger "Warmt! Av detta lär VICRtt kylöälfösh värft& är ord, som Bbskriväfgiör oss Ne b VÄRME? har naturligtvis alltid sysselsatt veten- skapsmännens forskariver. På sextonhundratalet levde en man vid namn Stahl, som var professor i mer dicin vid universitet i Halle. Han förklarade, att värmen var ett ämne, som han också gav namn och kal- lade flogiston — och teorien var i många avseenden förträfflig, ty den förklarade en hel del fenomen, som hittills hade gälom vårägsornime men ER och Sö des- be förfämmelsötä ett Visst oOTonblick Vär gäliska HEkoende 24 vad vi uppleva ögonläiicket förut. Nej nå får man Skenbarli&gen mera palitliga upplys- niffgar genom en termometer, i varje fall är termome- terns utsago inte beroende av vad som just inträffat — vi vet alla. att om en doppas i vatten och visar — 10 grader, gör den det, vare sig den just komrrer ur kallt eller varmt vatten. Kvicksilvrets ställ- ning säger oss verk- ligen något om till- ståndet, så att vi på ett förnuftigt sätt kan jämföra detta vatten med annat vatten. Men säger det oss något om värmens natur? Kanske inte, men det röjer" dock en egenskap, som vi kan känna igen vär- men på, så att vi inte bara blir hän- visade till våra eg- na opålitliga nerv- förnimmelser. Frågan om, vad värme egentligen är, Med denna apparat, som påminner om en gammal mangel, utförde dansken L. A. Colding de experiment, som förde honom fram till teorien att värmen är en form av energi. Det var i mitten av förra århundradet. Instrumentet förva- ras på Tekniska Högskolan i Köpenhamn.