Vågat? Fir jag föreslå följande organisation av rundradioväsendet efter kriget: 1) Att alla stationer kommer att skilja sig 10 ke/s. 2) Att alla stationer kommer att sända på jämna multiplar av 10 ke/s för en- kelhets skull. 3) Att radioapparaterna komma att gra- deras i multiplar av 10 ke/s, t. ex. 65, 66, 67, etc. på mellanvåg och att dessa kallas kanaler eller band. Därigenom gör man slut på diskussionen frek- vens-våglängd. Radioteknikerna kan ju lätt sätta till en nolla och ke/s om de vill veta vad det betyder. 4) — — — Nästan alla föredrar ett mindre antal bra program framför en hel mängd av vilka inget egentli- gen är något att lyssna på. C. J. M.: Bowsell. (Insänt till Wirel. World dec: 1944) Över 100 år! eentligen är Morsesystemet över 100 år, men det var inte förrän 1943 som de amerikanska myndigheterna gav sitt tillstånd till att mr Samuel Morse un- TfA:s radioruta 2. Ohm är enheten för elektriskt motstånd I prak- tiken användes motstånd från några ohm up till millioner ohm. 1000 ohm kallas kilohm (kohm), 1 000000 ohm kallas megohm. I radioapparater förekommer ofta motstånd på I megohm eller mer, ett strykjärn har ett motstånd på 25 - 100 ohm. Motståndet ökar med temperaturen, en glöd- lampa har t. ex. 10—20 gånger så stort mot- stånd i lysande tilistånd som i kallt. Det finns flera olika typer av motstånd. De 3. k. massamotstånden, som användas i stor ut- sträckning i radioapparater ha stort motstånd, men tåla ytterst liten effekt, trädlindade mot- stånd däremot ha i regel lägre ohmtal men tåla mycket starkare strömmar. I formler betecknas motstånd i regel med R, i schema o. dyl. ser man ofta L£2, k&2, MS eller bara k och M. Ohms lag anger sambandet mellan spänning, ström. och motstånd. Den lyder 2OXA =V, vilket ock- - S Vv Vv så kan skrivas A =0 eller = Med hjälp av denna formel kan man skriva formeln VXA=W från radioruta 4 på följande Vv Vv? sätt: NET eller 2 =Y eller W=QA?, 24 TEKNIK för ALLA 2/2 1945 der år 1844 skulle få demonstrera syste- met över en telegrafledning mellan Washington och Baltimore. Nu har det bestämts att man skall sätta upp en minnestavla i ett av de hus från vilka sändningen ägde rum. Vilka av dagens uppfinningar torde stå sig nästan oförändrade i 100 år...? Pistollödkolv. En lödkolv av ny typ från Amerika. Den drar ström bara när man löder med den. Spetsen på denna lödkolv består av en trådslinga, som är gjord av en koppar- tråd 1/8” tjock. Den är kopplad till se- kundären på en transformator som drar c:a 80 watt. En ”avtryckare” reglerar strömtillförseln på primärsidan. Sekun- därlindningen är dimensionerad för låg spänning och hög strömstyrka och ger tillräckligt med ström för att värma upp spetsen på 5 sek. och då den svalnar gan- ska snabbt efter det att strömmen sla- gits ifrån blir det li- ten oxidbildning på kopparn. Denna löd- kolv duger bara för lättare lödningar. Det kanske är nå- got för experiment- verkstaden, men knappast för fabri- kanterna, särskilt de amerikanska ingen- jörena har säkert svårt att vänta fem sekunder varje gång. Supern som ser: ”Ögat” sitter i mit- ten på apparatens övre hälft. Det visar en ”spektrumbild” av det band man just håller på att ta emot. 1 julnumret förra året uppmanade vi våra radiointresserade läsare att själva medar- beta på denna sida. Framförallt äro vi in- tresserade av de praktiska erfarenheter och lärdomar, som ni gjort som radioman. Vi återge nu två sådana TfÅ-radiotips, men vi vänta på flera. Införda tips honoreras. Lindning av spolar. a Ven lindning av spolar på trolitul- och pertinaxrör med tråd av grov diam. uppkommer ofta svårigheter vid fäst- ning av ändarna. Man bör därför först linda spolen på ett rör eller en bult med sådan diam., att den efter avtagandet är lagom att tränga på det slutliga rö- ret. Spolen fästes sedan med smält vax eller trolitul upplöst i bensol. Med den- na metod behövs inga hål i röret för fästande av ändarna. Lödning av litztråd. Fö att en lödning av litztråd skall va- ra fullgod måste alla trådarna vara noga rengjorda från emalj. Då detta icke låter sig göras genom <skrapning kan emaljen lämpligen brännas bort över en låga och sedan hastigt neddop- pas i rödsprit. Kopparn blir då ren- gjord på kemisk väg från all oxid. : Kan. Supern som ser. puden nedtill på denna sida är så vitt vi vet, den första som visar en kom- plett mottagare med inbyggt radiospekt- roskop. I fönstret upptill, det är ett ka- todstrålerör, ser man en bild av bandet och kan avläsa stationernas inbördes styrka, om de sänder telegrafi eller tele- foni och mycket annat. ”Panoramic re- ception” kallas detta i Amerika, som man nog får ge den största äran av denna uppfinning. Bilden visar en Super Sky- rider mottagare. Det är en s. k. kommu- nikationsmottagare eller kommersiell mottagare och försedd med bandsprid- ning, beatoscillator, kristallfilter och mycket annat. Vi kommer åter med en komplett beskrivning när kriget är över!