MAGNESIUM och VOLFRAM på SEGERTÅG : I avsikt att förbättra vapen och utrust- ning för de väpnade styrkorna har man i USA utnyttjat ett flertal metal- ler som tidigare inte använts i så stor utsträckning. Man har funnit särskilt stor användning för magnesium och volfram, då man konstaterat att dessa två metaller i många avseenden äro bättre än andra metaller som [idigate kommit till användning. Volfram, som är känt för sin hårdhet, utnyttjas inom skilda områden och nu- mera produceras tre gånger så mycket av denna metall som före kriget. I USA använder man sig av volframlegeringar " för beläggning av ytor som fordra stor hårdhet och stor motståndskraft mot hetta och frätning. Med utgångspunkt från en av metal- lens salter har Eastman Kodak Compa- ny lyckats framställa ett nytt slags glas med betydligt större ljusbrytningsför- måga än man tidigare kunde framställa. Det nya glaset användes speciellt för tillverkning av linser i flygkameror. Vid tillverkningen av optiskt glas använde man sig tidigare nästan uteslu- tande av bariumsalter, men numera har man i stor utsträckning övergått till volfram- och tantalsalter. Inom flygindustrin har man speciellt haft stor användning av magnesium, som tidigare gjort sig mest känt för sin lätta vikt och sin förmåga att utveckla intensiv hetta vid antändning, vilken sistnämnda egenskap man också utnytt- jat vid tillverkningen av brandbomber. Dow Chemical Company uppgav för någon tid sedan att man funnit att flyg- plansvingar framställda av magnesium- legeringar visat sig vara starkare än vingar tillverkade av stål med låg kol- halt eller rostfritt stål. Man har även utnyttjat dessa legeringar vid tillverk- ning av stativ för granatkastare, signal- materiel etc. Man räknar även med att byggnads- industrin i stor utsträckning skall ut- nyttja magnesiumlegeringar för fram- ställning av olika sorters byggnadsmate- riel efter kriget. Trots att produktionen av magnesium nu är 16 gånger så hög som före kriget, anser man att efterfrågan på vissa mag- nesiumprodukter är så stor att det är fråga om produktionen kommer att räc- ka till. Dow Chemical Company har även an- vänt sig av magnesiumlegeringar vid tillverkning av. automobilhjul. Bilfab- rikanterna önska givetvis minska vikten = € på bilarna, men frågan är om de komma att begagna sig av dylika hjul, då de be- fara att de komma att fördyra priset på bilarna. -Tunnast i världen. (Gereral Electrie Company har lyckats få fram det tunnaste material som någonsin tillverkats — en konstharts- hinna som inte är tjockare än fem hund- ratusendels millimeter! Man får kanske en bättre föreställ- ning om vad denna siffra innebär, om man säger att den motsvarar tio atomer på varandra. Det har emellertid inte bara kuriosi- tetsintresse att framställa en sådan konsthartshinna. Den kan också använ- das för påtagliga praktiska ändamål. Om man belägger en metallyta med den och sedan skalar av hinnan ger denna en trogen bild av metallens ytbeskaffen- het, som kan studeras i inemot 50 000 gångers förstoring med hjälp av ett elektronmikroskop. Man skulle inte kun- na se metallytan själv i så stark för- storing, eftersom strålarna från mikro- skopet måste gå igenom det föremål som undersökes. Hinnan framställes av ett konstharts kallat Formvar som i utspädd lösning hälles ut över metallen och sedan får torka. Gammalt och nytt. nder århundraden ha de amerikanska indianerna känt till ett sätt att hålla dricksvatten kallt. De förvarade vatt- net i stora porösa lerkärl, som de kalla- de ollas. En flygplanfabrik har tagit upp idén för att hålla temperaturen nere i sina verkstäder. Ollas kyldes när ökenvinden kom det vatten att avdunsta, som träng- de ut på kärlets utsida genom det porösa godset. Den moderna tekniken har om- satt denna metod så, att man har pla- cerat en stor kylare på taken till fabriks- byggnaderna. Kylaren består av en be- hållare med fyllning av krollsprint, som fuktas med vatten. Speciella fläktar pusta 28 000 kubikmeter luft genom den porösa massan varje minut. Effekten blir, att om det är t. ex. 41 grader varmt i skuggan utomhus, är det bara 29 inne 1 verkstadslokalerna. Signalerande tvål. rbeterskorna i en amerikansk bomb- fabrik har fått en tvål som signalerar om fara är å färde — för deras hud. De handskas dagligen med sprängämnen, bl. a. dynamit, och dessa avsätter en be- läggning på huden, som kan leda till svå- ra sjukdomar, även inre. Men genom att tvålen de tvättar sig med efter arbetsda- gens slut, skiftar färg från rött till vitt först när all beläggning är avlägsnad, kan de skydda sig mot dessa sjukdomar. Tvålen är i flytande form. FRAMTIDENS n amerikansk fantasi över motorbåten efter kriget. Båten är pressad i ge- nomskinligt material, vilket färgats ut- om på de platser, där den nuvarande MOTORBÅT? motorbåten har glasrutor. Den egen- domliga anordningen på taket tjänstgör som signalmast och radioantenn och bå- ten är raketdriven. 16/2 1945 TEKNIK för ALLA 15