AMATÖRPRESSEN ger er själv möjlighet framställa edra trycksaker. Ni tillverkar den lätt med enkla medel och lär er snart behärska en ryckkonsten uppfanns av kineserna redan före den kristna tideräkningens början. Européerna lärde emellertid al- drig denna konst från Kina, utan den utvecklades så småningom ur xylogra- fin. På 1400-talet började man i Tysk- land skära ut träsnitt, till vilka sedan lades en text. Snart hittade man på att skilja typerna från varandra, så att man kunde få nya ord genom andra sammansättningar. På 1440-talet uppfann Johann Guten- berg konsten att medelst gjutna typer trycka med press. Tillsammans med en guldsmed, Fust, uppsatte han i Mainz ett tryckeri, där man efter smärre för- sök tryckte bibeln i flera exemplar. Medhjälparen Peter Schöffer gjorde senare en del förbättringar. Gutenberg, som hade lånat pengar av Fust, blev slutligen tvingad att gå ur bolaget, men satte snart upp ett annat tryckeri. Är 1462 brann emellertid Mainz, och de bägge tryckeriernas arbetare skingrades åt olika håll och utbredde på så sätt kännedom om tryckkonsten till de flesta länder i Europa. Från början använde man gotiska ty- per, s. k. fraktur. Dessa förbättrades av Schöffer till ”Schmabach”, ett nytt snitt. Omkring 1470 uppfann Nic. Jenson en latinsk stil, antikvan. Detta var i korthet tryckkonstens historia, man kan gott säga en del av 16 TEKNIK för ALLA 16/2 1945 mycket rolig hobby. mänsklighetens historia genom tiderna. Vi i vår moderna värld kan icke tänka oss vara i avsaknad av den nutida tryckkonsten, som uppnått en verkligt hög nivå. Vem som helst kan bli en lika belåten tryckeriförestån- dare, som den unge mannen här bredvid. Den lilla tryckpress, som beskrives här nedan, kan på intet sätt jämföras med våra moderna konstruktioner. Den är helt och hållet ämnad endast för amatörbruk, och huvudvikten har lagts vid en så enkel utformning, att prak- tiskt taget var och en kan bygga den utan större besvär. Som man ser på en av figurerna an- vändes en vals för att trycka papperet mot klichén eller stilen. För infärgning- en av typer eller kliché användes en särskild liten gummivals. Den lilla val- sens infärgning med trycksvärta sker på så sätt, att man breder ut några Infärgningen av typer och klichéer sker med denna gummivals, som i sin tur smörjes med trycksvärta på sätt som bilden visar. BÅTKÄLKEN — pojkarnas fartvidunder De här presenterade båtkälken har den fördelen, att den är särskilt lämplig för mjuk snö —när vanliga kälkmedar skära igenom snön. Båt- kälken har nämligen inga medar, fe VB HAR [=] ZI WALLBOARD STYR - ocH BROMSARM (2 ST.) utan glidytan består av hård wall- board (masonite). Kälkens sidostycken sågas till av stadiga bräder, likaså sitsen och fot- stödssträvorna. De olika styckena skruvas lämpligen tillsammans för att största styrka skall uppnås. Se- dan stommen fernissats eller bestru- kits med linolja, skruvas den hårda wallboardplattan fast. De använda skruvarnas huvuden försänkas. Fö- re fastskruvningen bör plattans in- nersida fernissas, så att vätan ej förstör densamma. Yttersidan bör likaledes bestrykas med fernissa eller olja. Sedan denna torkat kan man valla kälkens glidyta mot snön med vanlig skidvalla. Det är tack vare denna senare procedur, som kälken kommer att fara lätt över snön utan att några fastklibbade snöklumpar bromsar upp den. Styrningen sker med ett par ”åror” eller armar, som fastskruvats på käl- kens sidor — se skissen! Dessa till- verkas enligt mönsterskissen av nå- got hårt träslag. Liksom kälken i öv- rigt fernissas även dessa detaljer. Förutom styrning tjäna armarna även till bromsning. färgklickar på en slät metall-, glas- eller Stenskiva, över vilken sedan valsen fö- res fram och tillbaka, tills färgfördel- ningen är alldeles jämn, fig. 4. Tryckningen sker genom att lägga papperet över klichén resp. stilen (som strax dessförinnan infärgats med gum- mivalsen). Därefter lägges en lagom tjock pappskiva över papperet, varefter den stora valsen föres över det hela — observera: endast en gång! Drar man