Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Modellbygge: Modelljärnvägens elektrifiering, av Casey Jones
- Teknik för Allas handbok Modelljärnvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODELLBYGGE
SE SZ Aes 3
LZ
ls ZE ORSA
RES FARSTA ARTS OI TFA
ASFALT SIKA >
SRS FITSACA Ir 8
OT
VITA SANS PORN
Teknik för Allas handbok. =
MODELLJÄRNVAÄAGEN
föreligger nu komplett i två delar,
båda författade av redaktör C.-E:
Nordstrand. Detta är den stora hän-
delsen på modelljärnvägsfronten!
Häftena ge tillsammans en mycket
värdefull och uttömmande orientering
över den förnämliga hobbyn modell:
järnvägsbygge. Det är ingen över-
drift att kalla dessa läroböcker i äm-
net oumbärliga för nybörjaren och
synnerligen nyttiga även för de mera
försigkomna. Men största betydelsen
har dock böckerna som pionjärverk,
de första i sitt slag i Sverige. Arbetet
vill främst vara ett underlag för dis-
kussioner och idéer, och stimulera till
nya uppslag. Redaktör Nordstrands
stora: sakkunskap: och praktiska erfa-
renhet gör honom särskilt lämpad för
den initiativrike lärarens roll. Det är
nu att hoppas, att landets modell-
byggarfolk skall bilda en läraktig
krets kring red. Nordstrand, som inte
tvekat att lära bort vad han kan inom
gebitet. Och det är inte litet!
MODELLJÄRNVÄGENS ELEKTRIFIERING
Femte avsnittet.
Casey Jones avslutar härmed sin artikelserie om modelljärnvägens elek-
trifiering. Samtliga artiklar ha behandlat tre-rälssystemet, som de sven-
ska modellbyggarna ännu vanligast håller sig till. Serien började i nr 22
förra året och har dessutom varit infört i n:ris 24 och 26 1944 samt nr 2
1945.
etta blir det - avslutande kapitlet
ifråga om modelljärnvägens elektri-
fiering. Förra gången hann vi så långt
i vår signaldiskussion, att vi kom fram
till signalströmkretsar reglerade av re-
läer. Det bästa sättet att kontrollera
ljussignaler och det enda möjliga, då det
gäller automatisk tågkontroll, är näm-
ligen att bryta strömtillförseln i tredje
rälen medelst reläer. Ett sådant behövs
för varje blocksträcka. Med tillämpande
av det öppna systemet, (behandlades i
föregående artikel) där reläströmmen
slutes genom kortslutning av de båda
löprälerna, då fordon befinner sig på
spåret, kan varje slags relä användas.
Gamla ringklockor, summer el. dyl. An-
talet kontakter på reläet beror dock på
hur signalströmkretsen kopplas och vad
reläet skall reglera.
Den enklaste reläanordningen gäller
automatisk tågkontroll och framgår av
fig. 10 (numreringen av figurerna fort-
sätter från förra artikeln). En enda kon-
takt på reläet finnes. Den är normalt
sluten och levererar ström till en kort
18 TEKNIK för ALLA 16/2 1945
bit tredje räl strax framför början av
blocksträckan. Längden på denna tredje
räl-bit bör vara så avpassad, att det
längsta loket stannar där om den är
strömlös. Då sträckan framför är fri,
fortsätter tåget. Om däremot fordon be-
finner sig där, påverkas reläet genom
kortslutning av signal- och återlednings-
räl. Strömmen till den korta tredje räl-
biten brytes, tåget stannar.
Om den streckade ledningen A—B av-
lägsnas och den del av kopplingsschemat,
som befinner sig under linjen C—D in-
kopplas å fig. 10, kommer låg spänning
att matas till blocksträckan närmast
före den korta tredje-räl-sträckan och få
tåget att sakta och stanna mycket illu-
soriskt. (Obs! om blocksträckan fram-
för är upptagen av fordon.) Anordning-
en består som synes av ytterligare en re-
läkontakt och ett motstånd.
Ljussignaler med två sken, rött och
grönt (stopp och klart) regleras av re-
läer med två kontakter. Se fig. 11. En
kontakt avser tågkontrollen precis som
i fig. 10. På ett ställe (X) visas signa-
ler i båda riktningarna, men tågkontrol-
len är noga att märka endast för en
riktning, från höger till. vänster. Om ett
spår måste användas i båda riktning-
arna, blir schemat ett annat, och dit
kommer vi snart. Lamporna vid Sc och
Sb äro avsedda för spårledningsschema
på väggen (samma spänning som lok-
strömmen), och de kontrolleras av en
särskild kontakt, vilket framgår av
kopplingsschemat.
Om signallampor av samma spänning
som lokströmmen begagnas, kan signa-
leringen kombineras med tågkontroll, så
att reläkontakter sparas. Fig. 12 visar
ett relä med endast en kontakt för kon-
troll av strömmatningen till tredje rä-
len samt en signal med två sken. Sema-
forer kan byggas med en kontakt för
kontroll av strömmen till tredje rälen,
som framgår av fig. 13.
Ett svårt problem har alltid varit att
kunna kontrollera ett enkelspår, som be-
gagnas i båda riktningarna, utan extra
SIGNALRAL
ÅTERLEDPNINGS KHL ==
— 5
TREDIB RKC: 4
Fi ST0.ENKEL TÅGKONTROLL I EN RIKTNING
[3 Varor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:06:45 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1945-4/0018.html