Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hos Kockums, ett kapitel industrikunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR
——T—N—
I
|
|
(ff
=S "NK
Så
Il
tll |
sl
Ett kapitel INDUSTRIKUNSKAP
Kockums i Malmö är ett av landets
största verkstads och varvsföretag.
Det är dessutom en ur teknisk synpunkt
mycket intressant industri, och ett stu-
diebesök där är i hög grad givande.
Företaget grundades redan år 1840
av Frans Henrik Kockum, som gjorde
sina första lärospån som affärsman i
sin faders företag, en tobaksfabrik.
F. H. Kockum var emellertid en man
24
14 TEKNIK för ALLA 2/3 1945
med vidare vyer. Han insåg tidigt att
hans hemtrakt behövde en mekanisk
verkstadsindustri och med beslutsamhet
gick han till verket för att skapa en så-
dan.
Den som skaffat sig en smula pers-
pektiv på den svenska verkstadsindu-
strin kan naturligtvis fråga, av vilken
anledning Malmö skulle begåvas med en
stor, mekanisk verkstad med gjuteri re-
Sjösättning
hos Kockums:
U-båten
”Sjöborren”
glider av :
stapeln.
dan 1840. Staden hade omkring 10 000
invånare, och med det ringa näringsliv,
som den tiden utmärkte Malmö, borde
smideshantverket ha varit tillfyllest. Att
Kockum var tidigt ute inses om man gör
en jämförelse med den då inom landet
befintliga verkstadsindustrin. Bergsunds
mekaniska verkstad i Stockholm hade
visserligen börjat 1769, Owen 1809, Mo-
tala verkstad 1822 och Munktells i Es-
kilstuna 1832 — men det var också i
det närmaste allt.
F. H. Kockum hade dock redan från
början klart för sig vilka som skulle
köpa hans produkter — det var de
skånska lantbrukarna. Mer än 75 Jo av
Skånes befolkning hade vid denna tid
sin utkomst av jordbruket och dess bi-
näringar. Bysmedjorna hade inte hållit
jämna steg med lantbrukets utveckling.
Skåne låg långt från de stora järnbru-
ken, en omständighet som gav Kockums
företag extra konkurrenskraft. Företa-
gets ledare arbetade mycket planmäs-
sigt och införskrev nästan omedelbart
främmande arbetskraft och lät dessutom
på egen bekostnad utbilda egna arbe-
tare vid utländska verkstäder. Även
Motala verkstad synes i detta fall, lik-
som i så många andra, ha tjänstgjort
som utbildningsanstalt.
Fartygsbygget börjar
Kockum hade framgång med sin djär-
va plan: Företagets produkter — jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:06:52 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1945-5/0014.html