Se Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. ut Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 10 11 99. Prenumerat SS —KSNNNNNNNNNNNnn Nr 9.27 aprilHl maj TEKNISK REVY 1945. 6 årg. givare Olle Edner. Telefon växel 11 60 79, 10 11 99 och 11 44 33. ionspris helår 11:50. kr., hal konto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. vår 6:— kr., kvartal 3:—. Postgiro- — ÅR MÄNNISKAN ENSAM I VÄRLDSRYMDEN Planeten Jorden, vårt hemvist i världs- alltet, är ett litet dammkorn, som del- tar i de miljarder sinom miljarder solars svindlande dans genom rymden. ”Miljar- der sinom miljarder” kan ju tyckas vara. ett tämligen vagt begrepp, men det kan försvaras med att det uttrycker den un- gefärliga storléksövdringen av solanta- let. Prof. Lu i Lund uttrycker sa- ken så: ”När vår egen Vi i rymmer åtminstone 30 jar och våra instrument skulle, kunna avbil- da allraminst 30 miljonet vintergåtor, så kan solarnas sannolika antaf ryckas med en siffra, som åtföljes av 18 nollor.” Då nu den vetskapen kompletteras med spektrografins rön att man överallt i rymden, d. v. s. på alla solar som ligga inom våra instruments räckvidd, kan konstatera tillvaron av s a grund- ämnen som finnas i och påvår jord, så förefaller det bra förmätet att tänka sig Jorden som den enda bäraren av liv i världsalltet. Det kan visserligen ännu inte bevisas, åtminstone ihte direkt, att / andra solar än vår omgivas av planet J”om men säger Lundmark, ”det är ganska klart att den enorma utvidgningen av universums gränser, som skett under de senaste två decennierna, te an- visa utomordentliga möjligheter att för- vandla vårt världsallt från klot av sten, grus och jord till ett livets välde”. I själva verket finns det också från andra synpunkter än de astronomiska ytterst litet fog för den gamla förmät- na antropocentriska uppfattningen om människan som ”skapelsens krona” och jorden som en privilegierad himlakropp. Den moderne naturforskarens uppfatt- ning om den saken” återges bäst med no- belpristagaren The Svedbergs formule;- ring: ”Vare sig vi vända oss till nomin, fysiken eller kemin, borde d upptäckterna göra oss förtrogna med det förhållandet, att människan alls icke är världens medelpunkt, utan i stället den tillfälliga ON en egendomlig kombination av o indigheter. Om vi komme till full insikt om dessa fakta, så skulle måhända en ny moral bli möjlig, en moral som skulle innebära en förstå- else mellan människorna i samhället och mellan folken.” Astronomens argument mot uppfatt- ningen Com människans särställning ha nyss berörts, men vad kan väl fysikern och kemisten ha gjort för rön, som till- låta dem att fatta stånd- punkt för eller mot en antropocentrisk världs- bild? På dessa frå- gor ger Svedberg också ett svar, ett tillräckligt upplysande. Ny- are arbeten in- kärnfysi- ken, säger han, lära oss vilken stor skillnad det är mellan atomkär- nans vätld och den antropocentriska värld vi äro vana att betrakta. Kemin, särskilt den moder- na biokemin, visar oss hur våra känslor och tankar äro beroende av kemiska processer, ja, i många fall av -speciella kemiska för- eningar. ; Kemins nes mången vara inte ba- Ö vittnesbörd sy- 7 N NER ra dystert, utan t. o. m. hädiskt. Vart tar människans ”själ” vägen om vå- ra subtilaste tankar och känslor endast äro resultat av kemiska reaktioner? Be- ror t. ex. The Svedbergs av hela värl- den erkända forskarsnille endast på när- varon i hans kropp av något milligram av någon kemisk förening, som vi van- liga dödliga sakna eller endast ha i ringa bråkdelar av milligrammet? Ja, varför inte. Är det så mycket mera stö- tande för känslan än tanken att han fått någon speciell ”gudagnista” nedlagd hos sig? Den mystiska kemiska föreningens ursprung är ju lika gåtfullt som gnis- tans — sam sak med olika benäm- pA ES ff åå 7 22 JA PR fa Fyra världsberömda forskare wltalar sig om EA människans ställning och möjligheter i Universum