TfA lanserar: som HOBBY. [LITT IT TTT TT TTT SITT En byggnadsbeskrivning över en superregenerativ ultru- kortvågsmottagare börjar i detta nummer och därmed får TfA:s läsekrets tillfälle att göra bekantskap med ultrakort- vågens — våglängder från 1—10 m. — fascinerande och spännande värld. Apparaten är lätt att göra och billig att tillverka. Signaturen Feeder, santa bygge har även lagt sin framställning så, att den ger en god inblick i högfrekvensteknikens teori och praktik. som svarar för detta intres- i Om ultrakortvågens egenskaper och utnyttjande. D: allt som är obekant tål en pre- sentation, skall vi kasta litet ljus över vad som populärt kallas för ultrakortvåg. Tag en titt på er radioapparat! Där finns flera våg- längdsområden, långvågen, mellan- vågen och kortvågen. På dessa s. k. våglängdsband hör vi en hel del sta- tioner med mer eller mindre roande program. Kortvågen räknas ner till 10 m, men vad kommer sedan och användes det också för rundradio? Javisst, just nu tycks UKV arta sig till att bli sista skriket. Vad kan man nu lyssna till på ultrakortvå- gen frågar man sig? Svaret blir det att man sista tiden börjat med för- sök, som just skall utröna, huruvi- da ultrakortvågen här i landet har samma möjligheter som i andra länder. I Amerika har man börjat utsända lokalprogrammen på UKV och sändarna äro frekvensmodule- rade, en modulationsmetod som 14 TEKNIK för ALLA 27/4 1945 först på UKV kommer till sin fulla rätt och möjliggör hög kvalitativ och absolut störningsfri lokalmot- tagning. Televisionen kan praktiskt taget endast utsändas på ultrakort- våg och före kriget hade regelbund- na televisionsprogram transmitte- rats i både England och USA. Fig. 1. liten företeelse. Den färdigbyggda ultrakort- vågsmottagaren är som synes en elegant | Naturligtvis finns det även nack- delar. Den största är de ultrakorta vågornas begränsade räckvidd. TI motsats till de medellånga och kor- ta vågorna reflekteras vågor under 10 m, efter vad som hittills blivit utforskat, ej alls eller åtminstone endast sporadiskt av något elekt- riskt ledande skikt i jonosfären. Vid mottagningen är man därför hänvisad till markvågen och ju kortare våglängd man arbetar med, desto mer börjar strålningen att anta optisk karaktär. ULTRAKORTVÅGEN Som ett roligt exempel kan näm- nas, att en gång vid avlyssning av en av Radiotjänsts UKV-bilar i Stockholm en knäpp hördes för varje lyktstolpe som bilen passera- de. En — ultrakortvågsändare kan byggas för en betydligt mindre ef- fekt för att en viss fältstyrka skall erhållas, jämförd med en station på <mellanvågsbandet. Sändarna blir mycket mindre och ultrakort- vågsradio är därför i högsta grad lämpad som förbindelsemedel för Polis, militär, flyg, o. s. v. Skall UKV utnyttjas för en först- klassig lokalmottagning av fre- kvensmodulerade sändare, erford- ras mottagare som ställer sig avse- värt dyrare än de hittills i bruk varande apparaterna för avlyss- ning av standardrundradiobanden. På grund av trängseln på de vanli-