Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mästerskapsvagnen ombyggd - Svensk plastics rycker fram, av C. E. Nordstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Konsthartsföreningen, som bil-
dades den 20 februari förra året, räk-
nar i dag ca 120 medlemmar, framhöll
civilingenjör Harry Nyström, förening-
ens ordförande, vid öppnandet av vår-
stämman den 16—138 april. Inte mindre
än 250 personer hade samlats på Hotell
Gillet i Stockholm och lyssnade till de
senaste nyheterna om vad som sker i hela
världen på konsthartsområdet. Många
värdefulla tips gavs och i ett internt fö-
redrag lämnade en representant för In-
dustrikommissionen en redogörelse för
råvaruläget.
Till föreningens stämma hade också ett
antal företag inbjudits, vilka ännu ej
blivit medlemmar, och intressant var för
dem att exakt få veta hur läget på konst-
hartsfronten är i dag. Man kan t. ex.
dra fram den rädsla för råvarubrist som
nystartade företag inom branschen i och
med importstoppet känt. Nu, säger för-
eningen, att den på allt sätt söker
underlätta en import av aktuella rå-
varor. De svenska representanterna
för de ledande utländska leverantö-
rerna av olika konsthartsmaterial är
företrädda i föreningen, varför den-
na är väl informerad om de möjligheter
till import av förstklassig vara, som
verkligen föreligger. De enda kvantite-
ter, som kan tänkas tillföras landet vid
sidan av dessa representanter, torde va-
ra relativt obetydliga kvantiteter andra-
handspartier.
Bland många intressanta föredrag,
som vi i korthet ska beröra, nämner vi
först ingenjör L. Kleiners om Ameri-
kansk konsthartsindustri av i dag. Före-
dragshållaren har nyligen återvänt efter
en längre tids besök i USA.
— Amerikansk konsthartsindustri är
imponerande, sade han, även om det där
liksom på andra håll finns både kreti
och pleti i branschen. Amerikanerna ser
med respekt på svensk konsthartsindu-
stri, som anses ha ovanligt stora resur-
ser att göra sig gällande i branschen,
därigenom att specialiseringen här är
mycket högt driven, och att de nya va-
ror, som man väntar att Sverige ska
framställa, i främsta rummet måste bli
absolut förstklassiga.
Den amerikanska konsthartsindustrin
har sitt geografiska centrum i staten
New Jersey på ostkusten. Cirka 40 pro-
cent av den normala produktionen av
konsthartsmaterial kommer från norra
delen av denna stat, närmare bestämt
från ett område med en radie av endast
ca 8 mil från staden Newark, som så-
lunda i viss mån kan betraktas som värl-
dens konsthartscentrum, I övrigt tillver-
kas konsthartsmaterial huvudsakligen i
staterna Pennsylvania, New York, Mas-
sachusetts, Connecticut, Maryland, TIlli-
nois och Michigan.
Man har uppskattat amerikanska
konsthartsindustrins totala bidrag. till
Svenska Konsthartsföreningen
är endast ett år gammal men syn-
nerligen aktiv. Den 16—18 april
höll man i Stockholm en stämma
varvid ett stort antal intressanta
uppgifter beträffande konstharts-
industrin i såväl Sverige som ute
i världen lämnades. På dessa bäg-
ge sidor lämnar vi ett mycket
koncentrerat referat, där tyvärr
mycket av intresse måst uteläm-
nas, då ett någorlunda fullstän-
digt referat skulle kräva ett allt
för stort utrymme.
nationalinkomsten 1944 till omkring 1
miljard dollars och därvid inräknat pro-
duktionen av maskiner och andra kapital-
varor erforderliga inom industrin. Den
snabba utvecklingen inom branschen är
karakteristisk, och den är lovande med
hänsyn till framtiden. Under 10-årspe-
rioden före kriget växte sig denna indu-
stri 10 gånger större, vilket motsvarar en
fördubbling vart tredje år. Särskilt an-
märkningsvärt är att man hittills inte
kunnat konstatera några tecken på att
den starka utvecklingen börjat avta. För
1947 planerar man en utökning, som en-
ligt rapporterna ligger mellan 10 och
300 procent, vilket allt dock hänger på
möjligheterna att få tillräcklig försörj-
ning av material, meddelade ing. Kleiner.
Mästerskaps-
vagnen
ombyggd
Tore Svensson från
Landskrona har byggt
om den vagn ”REöda
Stjärnan” med vilken
han vann SM i hös-
tas. Vagnen i dess
nya skick återfinnes
på bilden här intill
och vi hoppas kunna
ge litet närmare upp-
gifter om den i ett
L a
SVENSK PLASTICS RYCKER FRAM
Han förklarade vidare att den totala
konsthartstillverkningen omfattande så-
väl egentliga konsthartser som cellulosa-
derivat år 1946 uppgick till 500 000 ton,
och när nu planerade kapacitetsökning-
ar hos materialtillverkarna genomförts,
beräknar man att den totala konstharts-
tillverkningen i USA ska kunna uppgå
till inte mindre än 750 000 ton.
Intressant var till slut konstaterandet
att fenolmaterialen (bakelit-typen), som
traditionellt legat i spetsen, i år eller se-
nast nästa år torde distanseras av två
termoplastiska material, nämligen poly-
styrol och vinylhartserna. Även på ma-
skinområdet har utvecklingen varit myc-
ket stark och den allmänna tendensen har
varit större och mer automatiserade en-
heter. På det hela taget har USA ge-
nom den stora anspänningen av alla
krafter under kriget, genom sina till-
gångar på teknisk personal, råvaror och
kapital kunnat skapa en konsthartsin-
dustri, som är väl värd att studeras.
I sitt föredrag om den aktuella termo-
plasten Polystyrol framhöll civilingenjör
S. Richter att den i fortsättningen sä-
kerligen kommer att få en stor använd-
ning, något som ju ytterligare förstär-
ker ing. Kleiners meddelande. Polysty-
rol har åtskilliga goda och tilldragande
egenskaper, som gör materialet lämpat
för en mångfald olika ändamål. I själva
verket, framhöll ing. Richter, torde poly-
styrol med hänsyn till sina fysikaliska
egenskaper komma den ideala platsen
närmare än någon av de andra nu an-
vända plasterna. De elektriska egenska-
perna är med undantag för polyetylen
bättre än för någon annan plast. Fukt-
absorptionen är mycket låg och krymp-
ningen obetydlig. Ljustransmissionen vid
den vattenklara polystyrolen är lika bra
eller bättre än för glas och överträffas
endast av polymetakrylarter. Polystyrol ’
är i många fall användbart vid tempe-
raturer upp till 90—95” Celsius, men
formbeständigheten under belastning är
ej god över 75”. Å andra sidan minskas
hållfastheten anmärkningsvärt litet vid
låga temperaturer; ned till —40?.
Förenta Staterna, som före kriget en-
dast tillverkade styrol i relativt obetyd-
lig skala, är nu, särskilt sedan Tyskland
fått uppfföra med sin tillverkning, den
utan jämförelse största producenten med
en kapacitet på 200 000 ton pr år. Även
i Sverige, slutade ing. Richter, torde en
tillverkning av polystyrol vara tänkbar.
Han meddelade att ett betydande arbete
nedlagts på lösandet av hithörande pro-
blem och att resultatet ej torde låta vän-
ta länge på sig.
I en kort översikt lämnade civilingen-
jör Bo Särnö en del uppgifter om Vinyl-
hartser — formningsmetoder och amn-
vändning. Han framhöll att dessa hart-
ser är relativt dyrbara produkter, som
inte lämpar sig att ersätta andra billi-
gare material, om man inte vinner nå-
gon avsevärd fördel genom materialby-
tet. Med hänsyn till utvecklingen i USA,
måste dock amerikanerna ha funnit av-
sevärda fördelar om man betänker ytt-
randet i det Kleinerska föredraget.
Disponent G. Sundblad gav några syn-
PERENER (PR NE BA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
