punkter på konstruktion och tillverkning av formar för konstharts, och civileko- nom T. Lilja talade om principer och me- toder för lönesättning vid Boonton Mol- ding Co, USA, ett av de mest kända konsthartspresserierna. Högfrekvensuppvärmning vid limning med konstharts hade civilingenjör G. Wästberg betitlat sitt föredrag. Han beskrev en ny limningsteknik och påpe- kade att en avsevärd förkortning av presstiden kan uppnås vid limning med konsthartslim om limfogen uppvärmes. I runt tal kan man räkna med att pressti- den halveras för varje 10” temperatur- höjning. Då trä är en mycket dålig värmeledare, är det svårt, att med van- liga uppvärmningsmetoder värma en lim- fog, som ligger långt från ytan. En myc- ket elegant metod att åstadkomma en uppvärmning av det inre av trä har man i högfrekvent elektrisk ström. Man kan populärt säga, att trä leder elektrisk ström, om den har tillräckligt högt pe- riodtal (över 1 miljon perioder per sek.). När en sådan ström passerar genom ett trästycke, alstrar den värme i alla delar av träet. Då trästyckets yta kyls nå- got av omgivningen, blir resultatet i praktiken till och med att det inre kom- mer att bli varmare än ytan. I denna metod, som började utnyttjas på allvar först under kriget, trots att principerna varit kända länge, har träteknikern fått ett mycket värdefullt hjälpmedel. Intres- set i Sverige är givetvis stort, då trä är vår viktigaste råvara. Flera industrier arbetar redan med metoden i sin produk- tion. I föredraget behandlades även åt- gärder för skydd mot personskada, ra- diostörningar och brandfara. Med lämp- liga anordningar behöver inga större pro- blem förekomma i detta sammanhang, framhöll ing. Wästberg till slut. En intressant produkt för träbearbet- ningsindustrin, utgör Konsthartslimfilm, poängterade Dr ing. J. E. Marian i sitt föredrag om detta nya bindemedel för trä, särskilt då plywood och fanér. Lim- film ger överlägsna limfogar, framhöll han, så att t. ex. plywood bildar en ho- mogen och solid enhet, där största håll- fastheten ligger i fogen. Träalster lim- made med konsthartslimfilm har större beständighet än trä limmat med vilket annat lim som helst. Limningen är vat- tenfast, kokfast, oförstörbar genom mi- krober eller svampar och beständig även ” i tropiska klimat. Limfilm tillverkas i två typer, framställda på fenol- och kar- bamidhartsbasis. Största användnings- området ligger inom möbel- och bygg- nadssnickerier, plywoodfabriker samt för framställning av ”improved wood” och komprimerat trä för maskindelar t. ex. kugghjul, flygplanspropellrar m. m. Filmlimningen sker utan vattentillför- sel under användning av tryck och vär- me och lär lösa många av limningstek- nikens problem på ett elegant, snyggt, säkert och ekonomiskt sätt. Sedan år 1927, då den moderna sprut- gjutningstekniken för termoplastiska ma- terial introducerades och snabbt fick vind i seglen, har cellulosaestertermo- plasterna varit och är alltjämt de mate- rial, som dominerar detta område, fram- höll civilingenjör S. Götell, som talade om De termoplastiska konsthartserna å cel- lulosaesterbas. Bland dessa termoplas- ter har tidigare cellulosaacetat varit al- lenarådande och är vid denna tidpunkt välkänd av alla, som är sysselsatta inom ifrågavarande område. Under de senas- te åren har dock ytterligare ett par re- presentanter inom denna grupp fram- kommit, nämligen cellulosaacetobutyrat och cellulosapropionat, vilka hittills inte varit tillgängliga i större kvantiteter i Sverige, och vilkas egenskaper därför inte torde vara allmänt kända. När nu dessa båda material framkom- mit under de senaste åren medan cellu- losaacetatet använts i stor utsträckning i över 20 års tid, väntar man sig natur- ligtvis att de båda förstnämnda ska ha egenskaper, som är överlägsna acetatets. Dettas största nackdelar är fuktighets- absorptionen, som hos sprutmassor upp- går till cirka 3 procent, samt dess mind- re goda formbeständighet, som delvis är en följd av fuktighetsabsorptionen. Ace- tobutyratets fuktighetsabsorption ligger under hälften av acetatets och uppgår till cirka 1—1,4 procent. Propionatet kan generellt sägas ligga mellan aceta- tet och acetobutyratet. Trots att det sistnämnda för närvarande är cirka 13 procent dyrare än acetatet, är frågan om man ändå inte har fördel av att i de flesta fall använda acetobutyrat, då det- ta, förutom att det är 8 procent specifikt lättare, medger högre produktionstakt och samtidigt en detalj med väsentligt bättre egenskaper än om den tillverkats av acetat. Cellulosatermoplasternas liksom övri- ga termoplasters största nackdel är att de börjar mjukna vid så låg temperatur som cirka 60—90? beroende på formen, vilket gör deras användningsområde be- gränsat. Det pågår dock, sade ing. Gö- tell, en intensiv forskning för att för- bättra egenskaperna och få fram nya ty- per. Man kan alltså förutsätta, att sis- ta kapitlet om framställningen av cellu- losaestertermoplaster ännu inte skrivits. Till sist bör disponent O. Kährs inlägg om Konsumenternas syn på konstharts- lim och limning uppmärksammas. Dis- ponent Kähr framhöll att konsthartslim- met gett oss vad som behövts för att föra utvecklingen framåt med stormsteg. Gamla produkter har med limmets hjälp förbättrats, tillverkningen av nya pro- dukter har kunnat upptas, tillverknings- tiden avkortas och framställningen ra- tionaliseras. Det vore dock en olycka för den vidare utvecklingen av träförädling- en, poängterade han, om vetenskapens strävande för åstadkommande av en bättre kvalitet på konsthartslimmet och nya lim för än fler användningsområden . ens för ett ögonblick finge avta under inflytande av nu rådande stora efterfrå- gan på konsthartslim. Ty något slutgil- tigt och i alla avseenden fullt tillfreds- ställande resultat har ej uppnåtts i frå- ga om konsthartslimmets kvalitet. Inom” vidsträckta områden har tekniken att ut- nyttja konsthartslimmets fördelar gått betydligt snabbare än limmets kvalitati- va utveckling, och ett läge uppstått, där limmets kvalitet bromsar vidare utveck- ling. Vid Svenska Konsthartsföreningens vårstämma visades också flera intressan- ta utländska filmer som jämte de aktuel- la föredragen gav deltagarna många värdefulla tips för nyplanering, inköp och — kanske — för omläggning av fab- rikationen. C, E. Nordstrand. Kring MEM II Tiet var endast danskarnas deltagande i Med Enkla Medel som inte gick efter beräkning. Våra vänner på andra sidan Öresund är som vi väl känner till myc- ket framstående modellbyggare och hade säkert med framgång kämpat om publi- kens intresse och juryns uppmärksam- het. Vad vi däremot inte visste var att Varudirektionen skulle lägga så mycket hinder i vägen för ”export av modeller”. Sent omsider kom det emellertid ett par flygmodeller, tyvärr helt ”kraschade”, men det får nog uteslutande tillskrivas avsändarnas dåliga inpackning. ”Landskampen” med danskarna fick alltså ställas på framtiden. Intresset för en sådan är dock stort på båda håll och vi återkommer med säkerhet. Er annan sak, som just nu diskuteras mellan de svenska modellbyggarna är de planerade världsmästerskapen i sam- band med olympiaden i London 1948. TÉA och Modellbyggarnas Riksförbund har redan satt i gång förarbetet för att pla- nera ett värdigt och fullödigt svenskt deltagande. Som vi redan tidigare med- delat tänker vi oss närmast en kvalifi- ceringsutställning, varigenom de bästa modellerna skulle utväljas och, som vi hoppas, respengar skulle flyta in. Tid och plats är inte bestämt ännu. Det sam- manhänger givetvis med när världsmäs- terskapet blir, men det är nog klokast de svenska aspiranterna på guldmedal- jerna snarast sätter i gång och planerar. Kanske inbjuder vi till nästa utställning redan i höst och i Göteborg? Vi lovar höra av oss i tid och att för vår del göra allt för att de svenska modellbyggarna ska bli representerade i London. almö Stadsbiblioteks tillmötesgående under den ideligen förlängda utställ- ningstiden var enastående, och arrangö- rerna kan inte nog uttrycka sin tacksam- het. Bibliotekets intresse för Med Enk- la Medel var också glädjande. Den lilla katalog över hobby- och modellbyggar- litteratur, varmed stadsbiblioteket självt deltog i utställningen var ett värdefullt bidrag till den allmänt orienterande in- spiration till fritidssysselsättning som Med Enkla Medel ville propagera för. Arrangörerna har mottagit följande brev som vi tillåter oss — utan av- sändarens bemyndigande —att återge. ”Med Enkla Medel” blev helt enkelt en sensation. Tyvärr var det åtskilliga som efter att i mer än en timme stått i kö i väntan på att få komma in måste resa hem igen — en upplevelse fattigare. Med dessa rader vill undertecknad endast ha till den skickligt organisatoriska led- ningen ha framfört ett vördsamt och hjärtligt tack för ett strålande arbete. Ehuru utan något bemyndigande därtill av de många medutställarna vågar jag likväl låta min beundran vidgas till att även gälla som ett uttryck för allas upp- skattning och stora tacksamhet. Gör om det om några år — så har så många sagt. Eder förbundne Emil Ahrent (Forts. på sid. 26.) 9/5 1947 TEKNIK för ALLA 25