Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands flygindustri i efterkrigskaos, av Tommie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jä And su
SKR
fa
EFIERKRIGSKAOS
Finlands flyg arbetar under svåra
förhållanden efter freden. Vår flyg-
medarbetare, som nyligen besökte
vårt östra grannland, berättar på
denna sida om läget för den finska
flygindustrin, som trots svårigheter-
na under 1948 fick fram prototypen
till ett nytt flygplan, och på motstå-
ende sida redogör han för hur flyg-
ungdomen i viss utsträckning över-
gått til att sjäv försöka bygga si-
na plan när de inte kan få dem på
annat sätt. ö
örladds flygindustri har lidit svårt av
det inhemska politiska läget och den
internationella utvecklingen efter kri-
get. Från att 1944 ha omfattat ett fler-
tal stora och moderna fabriker med det
statliga Valtion Lentokonetehdas (VL),
på svenska: statens flygplanfabriker, i
spetsen, har det nu gått därhän att det
i dag endast finns en enda flygplans-
fabrik av betydelse, Veljektset Karhu-
mäki (Bröderna Karhumäki) i Koure-
6 < TEKNIK för ALLA 11/2 1949
vesi, vars verkstäder dock endast syssel-
sätter ca 150 man. Firman har emeller-
tid inte endast flygplantillverkning på
programmet. Man bedriver även taxi-
flyg och har dessutom en flygskola, där
mer än 100 finska privatflygare utbil-
dats under årens lopp. Förutom flyg-
plan bygger fabriken även flottörer och
flygplansskidor — allt i trä.
Anledningen till att Valtion Lento-
konetehdas helt måste lägga om till-
verkningen från flygplan till bussar,
järnvägsvagnar etc, är dels att skade-
ståndsproduktionen för Sovjet kräver
största möjliga anslutning från indu-
strins sida, givetvis i första hand från
den statligt ägda, dels därför att Fin-
lands flygvapen genom bestämmelserna
i vapenstilleståndsavtalet endast tillåts
ha en styrka om 60 flygplan och alltså
inte längre är någon kund att räkna
med, Förutom fabriken i Tammerfors
äger VL en fabrik i Kourevesi. Här
tycks man emellertid inte helt ha givit
upp hoppet om framtida flygplansbyg-
ge, även om man för närvarande inte
har några plan under tillverkning.
T. v. två bilder av
Kahru-48. Överst en
av de två prototyper-
na vid en provflyg-
ning. Därunder en
bild från planets till-
verkning.
T. h. VL ”PYÖRRE-
MYRSKY”, ensitsigt
jaktplan, delvis en
direkt utveckling av
”Myrsky”, utrustat
med en 12-cylindrig
radmotor av typ
Daimler-Benz DB
605A0, Typen prov-
flögs för första gång-
en 1945. Planet bygg-
des emellertid endast
i prototyp och någon
serietillverkning kom
aldrig — till = stånd.
Toppfarten uppges
till ca 63 km/
VL ”MYRSKY”, ensitsigt finskt jaktflygplan,
konstruerat och byggt vid Valtion Lentoko-
netehdas (Statens flygplansfabriker) i Tam-
merfors. Bilden visar prototypen My-1, som
provflögs 1942. Serietillverkningen fördröjdes
emellertid åtskilligt på grund av svårigheter
med den träbyggda vingen och när kriget slu-
tade 1944 hade VL endast färdigställt ett 60-
tal plan. Med en 1065 hk Twin Wasp-motor
hade ”Myrsky” en toppfart på ca 520 km/tim.
Den sista VL-konstruktionen före om-
läggningen var ett ensitsigt jaktplan
Pyörremyrsky (Tyfon), som dock endast
färdigställdes i prototyp. Provflygningar
med denna ägde rum under senhösten
1945 men någon serietillverkning hann
aldrig komma igång. Med en 1475 hk
motor av typ Daimler-Benz DB 605AC
var den beräknade toppfarten ca 650
km/tim.
Vidare pågick vid krigets slut kon-
struktionsarbetet på ett tvåsitsigt skol-
flygplan Tuuli (Vinden), avsett för
grundläggande skolning. Kabinen var
här inredd på ungefär samma sätt som
på Sk 25 (svenska flygvapnets skolflyg-
plan av typ Bäcker Bestmann), dvs.
med lärare och elev sittande sida vid
sida. Någon prototyp färdigställdes
emellertid inte av detta plan.
Tidigare under kriget tillverkade VL
ett 60-tal jaktplan av typ Myrsky
(Storm) — en finsk konstruktion något
påminnande om vårt svenska jaktplan
FFVS J 22 — konstruerat under led-
ning av diplomingenjörerna M. T. Vai-
nio och T. Verkkola. Myrsky blev
dock kanske inte den succé man hade
hoppats, mest beroende på de många
haverier, som inträffade under utprov-
ningstiden. Dessa försenade starkt ut-
vecklingen av flygplanet och typen
kunde knappast betraktas som modern
då den i slutskedet började komma ut
på flottiljerna. Toppfarten var exempel-
vis endast ca 520 km/tim. Planet var
utrustat med en 14-cylindrig stjärnmo-
tor av typ Pratt & Whitney ”Twin
Wasp” med 1065 hk starteffekt medan
beväpningen, som var ganska originellt
placerad i motorkåpans övre del, utgjor-
des av fyra 12,7 mm tunga kulsprutor.
Flygsträckan var nog i kortaste la-
get, eller närmare bestämt 1 000 km med
och 500 km utan kastbara extratankar.
(Forts. på sid. 21.)
SERA ETT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
