KN Mad universitetet i Manchester experi- menterar man f. n. med att med till- hjälp av radar undersöka de händelser i universum, som inte kan följas av det mänskliga ögat. Experimenten leds av den välkände brittiske fysikern profes- sor Blackett och de representerar början av en ny epok för de astronomiska un- dersökningarna. Alla osynliga företeel- ser såsom elektronmoln och meteorjoni- sering har hittills icke kunnat följas, då astronomin än så länge varit hänvisad så gott som uteslutande till optiska in- strument och därför endast har kunnat studera sådana förlopp och händelser som direkt eller indirekt är synliga. Just d E | b EC On | En strängt riktad signal skickas ut av sän- daren (a) mot rymden (c). Den reflekterade ”strålen” (d) uppfångas av mottagarestatio- nen (b).. Genom att mäta tidsintervallen kan man b avståndet till det reflekteran- de FUrerGAldE och genom sändarantennens riktning dess läge i rymden. .& Små himlakroppar är i de flesta fall bärare av stora elektriska fält (b). Dessa kroppar, som är för små att ses i ett teleskop, kan upptäckas genom radar, då de elektriska fäl- ten återkastar radiovågorna — detta gäller speciellt om det rör sig om en hel grupp av elektriskt laddade kroppar (a). 8 TEKNIK för ALLA 11/2 1949 > D ASTRONOMIN element matade i fas. Denna antenn kan de företeelser som är resultatet av eller orsaken till den kosmiska strålningen har emellertid ett stort inflytande på utvecklingen på vår planet. De elektris- ka störningar de orsakar har inte endast betydelse för <kortvågsförbindelserna utan de kan också under vissa omstän- digheter orsaka en mycket kraftig bio- logisk aktivitet. Så gör man på en del håll vissa kosmiska strålar ansvariga för mutationer och för åldrandet. Deras inflytande på människans mentala till- stånd kan ännu inte bestämmas men det anses existera. Under sådana förhållanden kommer ett klarläggande av de elektriska före- teelserna i universum att bli av stor be- tydelse för vetenskapen. Dessutom kan denna metod med elektrisk lokalisering göra det möjligt att också inregistrera de materiella företeelser som inte kan uptäckas ens med det bästa teleskop. Små himlakroppar (exempelvis små me- teorsvärmar) är vanligen orsaken till el- ler bärare av stora elektriska fält och kan därför observeras elektriskt, varige- nom man kan dra slutsatser om vad slags kroppar det rör sig om. De arrangemang professor Blackett använder för sina experiment är i prin- cip desamma som användes redan under kriget för ätt lokalisera flygplan. Från en ultrakortvågssändare skickas en smal, riktad ”stråle” av elektromagne- tiska vågor ut i universum. En del av dessa vågor reflekteras exempelvis mot elektriska moln och går tillbaka till en antenn och kan tas upp och registreras av en mottagare, speciellt byggd för det- ta ändamål. Genom antennens riktning och den tid det tar mellan signalens ut- sändning och ekots återvändande kan platsen för det reflekterade föremålet bestämmas, På grund av de stora di- stanserna och det svaga ekot från uni- versum krävs emellertid ett ojämförligt mycket större mått av känslighet och pre- cision av en universumradaranläggning än av flygradar. För att minska dessa svårigheter använder Manchesteruniver- sitetet ett instrument som arbetar på en frekvens av 72 megaperioder per sekund och 150 pulser i sekunden med vardera 8 mikrosekunders varaktighet och en effekt av 150 kilowatt. Mottagaren är ganska standardbetonad och kan regi- strera en ingångssignal på 10-14 watt. Hittills har man använt en antenn be- stående av en kombination av 5 Yagi- X riktas åt varje önskat håll och är där- för monterad på en fyrstrålkastare. Den är 9X6 meter med en höjd av 9 meter. Professor Blackett har nått en hel del resultat, framförallt ekon på grund av meteorjonisering, vanligen elektriska laddningar (joniseringsmoln) på en höjd av omkring 160 000 km — alltså halv- vägs till månen. Genom att använda den riktade antennen har de undersökt alla de viktigaste elektronströmningar i uni- versum, som förekommit under det se- naste året. Mycket återstår emellertid att göra innan de kan prestera en till- fredsställande fysisk förklaring till de iakttagna företeelserna. För närvarande arbetar professor Blackett på att för- bättra tekniken så att man kan erhålla större precision då man mäter avstån- den och signalernas varaktighet. Med den nuvarande apparatutrustningen var det vidare inte heller möjligt att be- stämma joniseringseffekten genom att enbart mäta strålningen, på grund av att apparaturen icke var tillräckligt känslig. Professor Blackett och hans stab väntar inte att man ska lyckas förr- än man fått färdig sin stora paraboloid, som kommer att öka apparatens känslig- het 25 gånger. Paraboloiden är byggd på marken så att den är fixerad i verti- kal riktning medan matarantennen upp- bärs av ett 40 m högt torn. Paraboloi- den består av ett trådnät understött av kraftiga genomgående linor som fästs vid marken i centrum, De linor som be- rör paraboloidens periferi är fästade i 9 meter höga stolpar. Med hjälp av den känslighet apparaten får med denna an- tenn når man den gränszon — enligt de teoretiska beräkningarna — där det bör vara möjligt att registrera den kosmiska strålningens joniseringseffekt, Skulle emellertid detta experiment misslyckas har professor Blackett vissa planer att öka känsligheten på andra vägar. Det nya instrumentet beräknas vara klart om någon månad. Grunden för paraboloi- den är redan klar medan det fortsatta arbetet, framförallt uppsättandet av tor- net för antennen har blivit fördröjt. Det är klart att detta arbete som rör sig inom en helt ny sfär kommer att kräva många års hårt arbete innan man riktigt kan förklara de uppnådda resul- taten. Början är emellertid gjord och de första resultaten är under alla förhål- landen uppmuntrande. 2 24 3 at ot 2 st 24 2 : KE Få 2 Ed 1 (bab RR halo Sera mil ARLA AE