- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 5. 25 febr.-11 mars 1949 /
5

(1940-2001)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammal motor blir som ny, av B. Z—i - Dagsnyheter pr television

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

br Rag Va

ARNE TIRANA

damm, olja, rost m. m. Härvid görs även
kylsystemet fullständigt rent — något
som har den allra största betydelse för
motorns vidare funktionsduglighet. Där-
efter tar den egentliga renoveringen
vid: eylinderborrning, vevaxelslipning,
lagertillverkning, och vad mera som kan
behöva en ordentlig genomgång och för-
nyelse. De allra flesta cylinderborr-
ningar görs med ens definitivt färdiga
i ett finborrverk, som arbetar med en
exakthet av + 1/100 mm. Man har näm-
ligen kommit underfund med att enbart
borrytan är lämpligare för inkörning
när porerna i cylindergodset icke blivit
bemängda med slippigment från någon
”finslipning” efter borrningen. Med tole-
ranser på 1/100 mm arbetar även vev-
axelslipen, vilken är av sådan konstruk-
tion, att den lika väl kan användas till
små vevaxlar från Fiat 500 som till Sca-
nia-Vabis” mastodontiska axlar för den
stora åttacylindriga dieseln. Med ännu
större exakthet arbetar kolvslipmaski-
nen, som inte rör sig med toleranser
större än + 5/1 000. För de flesta reno-
veringar finns färdiga utbyteskolvar att
erhålla som standard från något special-
företag, men för vissa ovanligare moto-
rer kan det hända att renoveringsanstal-
ten blir tvungen tillverka kolvarna helt
självständigt.

Maxeffekten ett känsligt problem.

Varje motor som helrenoverats prov-
körs efter monteringen i bromsbänk,
— givetvis under förutsättning att
kunden går med på den lilla extra
kostnad detta betingar — varvid
eventuella = felaktigheter och brister
lätt kan konstateras. Många kunder
önskar också få sina motorer helt in-
körda på renoveringsanstalten. I så fall
få de först gå ca 6 timmar i S: kisläp-
bänk, där en elektrisk motor alstrar
kraften och därefter sätts den iord-
ninggjorda motorn igång och får gå om-
kring 14 timmar under successivt steg-
rande av effekten. Som avslutning på
inkörningen tar man under någon mi-

: nut ut maximal effekt, för att därmed

kunna konstatera i vad mån den verk-
liga effekten divergerar i förhållande
till den av fabriken uppgivna.

I detta sammanhang kan det kanske
vara intressant att veta, att fabrikerna
oftast uppger högre maxeffekt, än som
är med verkligheten överensstämmande,
säger dir. Larsson. Den första motor,
på vilken vi här kunde konstatera över-
ensstämmelse mellan uppgiven och verk-
lig effekt, var en Buick 1938 års mo-
dell, men det är som sagt sällsynt. Här-
vid bör man dock märka, att moderna
motorer oftast har bättre överensstäm-
melse än äldre och att man med gan-
ska måttfull trimning av vissa moto-
rer kan höja effekten över fabrikens
uppgivna maximum — t, ex. på Lancias
lilla V4:a, som enligt hr Larsson inom
parentes sagt är en av de roligaste mo-
torerna att arbeta med. Men tämligen
besvärlig är den: knappast lämpad för
”hemslöjd”.

Något som dir. Larsson också vill på-
tala i samband med hemslöjd och inkör-
ning av motorer, är den svenske genom-
snittsbilistens ofta dåliga behandling av

(Forts. på sid. 28.)

DAGSNY

Televisionen har blivit en ny-
hetsförmedlare av stora mått i
USA och därmed har den mött
problemet hu den ska kunna
täcka händelsér av de mest skif-
tande slag. Nedanstående artikel
ger en kort översikt av hur man
på detta område kombinerat egna
upptagningar med material leve-
rerat från nyhets- och bildbyråer
samt journalfilmsföretag.

elevisionen är på snabb frammarsch i

USA och under 1949 räknar man att
75—380 nya stationer ska starta sin verk-
samhet. Fortfarande experimenterar
man emellertid friskt för att nå fram
till det idealiska programmet, men det
är långt kvar innan man fastställt hur
detta bör se ut. Så mycket är emellertid
klart att alla de programpunkter som
kan sammanfattas under rubriken: Tele-
visionen som nyhetsförmedlare är livligt
uppskattade och därför offrar man ock-
så mycket arbete och stora kostnader på
att göra nyhetsförmedlingen effektiv.

Varje televisionsstation skulle natur-
ligtvis helst se att den kunde ha en egen
televisionskamera med överallt där nå-
got hände och att denna via kabel eller
relästation skulle kunna låta bilderna gå
direkt ut till den väntande allmänheten.
Så upptas exempelvis utsändningarna
från stora boxnings-, baseball-, fotbolls-
matcher etc, Men hur stora pengar man
än rör sig med ligger detta utanför det
möjligas gräns.

Under sådana förhållanden har det
blivit naturligt att televisionsbolagen
sökt kontakt med de stora nyhetsbyrå-
erna ’ och journalfilmsföretagen för att
den vägen få sitt behov av aktuella ny-
heter och bilder. Vi har redan tidigare
i Teknik för Alla berättat om att den
stora amerikanska nyhetsbyrån INS,
dess bildbyrå INP och det största jour-
nalfilmsföretaget i USA, Telenews, sam-
arbetar för att ge den amerikanska tele-
visionen bästa möjliga nyhetstjänst.
Detta konsortium är dominerande inom
denna nyhetstjänst och vad det bjuder
televisionsstationerna ger en god bild
av hur dessa söker göra sig till eterns
”bildtidningar”.

Denna nyhetstjänst består inte som
man skulle tro enbart av filmer utan
också av stillfotos och rena nyhetstele-
gram. Själv betraktar nog både byrån
och televisionsstationerna de för televi-
sionen speciellt sammanställda filmerna
som den viktigaste servicen men säreget
nog har WABD-stationen i New York
funnit att den har största publiken på
sina aktuella stillbildsprogram.

HETER

Jelevision

Överhuvudtaget har man en känsla av
att denna gren av nyhetstjänsten är
ganska okonventionell och främst siktar
efter att vinna tid. Så har t. ex. den
dagliga journalfilm som levereras och
som tar åtta minuter att spela upp —
10 minuter med reklamen för det bolag
som . bekostar programpunkten — inte
ljud annat än i direkta intervjuer etc.
I övrigt medföljer ett noggrant utarbe-
tat manuskript som uppläses av hallå-
mannen samtidigt som filmen rullar.
Därigenom vinner man minst en dag och
har lyckats få fram televisionsprogram-

(Forts. på sid. 29.)

Tre bilder från tele-
visionsbolagets eg-
na upptagningar av
nyhetsstoff. Här in-
till en specialan-
läggning för televi-
sionsupptagning av
provflygningar och
därunder två bilder
av den kinda tele-
visionskameran i
arbete dels på en
cowboyuppvisning

och dels på en ame-
rikansk travtävling.
I dessa fall går
upptagningen via
kabel direkt > till
stationen för ut-
sändning,

25/2 1949 TEKNIK för ALLA 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1949-5/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free