br Rag Va ARNE TIRANA damm, olja, rost m. m. Härvid görs även kylsystemet fullständigt rent — något som har den allra största betydelse för motorns vidare funktionsduglighet. Där- efter tar den egentliga renoveringen vid: eylinderborrning, vevaxelslipning, lagertillverkning, och vad mera som kan behöva en ordentlig genomgång och för- nyelse. De allra flesta cylinderborr- ningar görs med ens definitivt färdiga i ett finborrverk, som arbetar med en exakthet av + 1/100 mm. Man har näm- ligen kommit underfund med att enbart borrytan är lämpligare för inkörning när porerna i cylindergodset icke blivit bemängda med slippigment från någon ”finslipning” efter borrningen. Med tole- ranser på 1/100 mm arbetar även vev- axelslipen, vilken är av sådan konstruk- tion, att den lika väl kan användas till små vevaxlar från Fiat 500 som till Sca- nia-Vabis” mastodontiska axlar för den stora åttacylindriga dieseln. Med ännu större exakthet arbetar kolvslipmaski- nen, som inte rör sig med toleranser större än + 5/1 000. För de flesta reno- veringar finns färdiga utbyteskolvar att erhålla som standard från något special- företag, men för vissa ovanligare moto- rer kan det hända att renoveringsanstal- ten blir tvungen tillverka kolvarna helt självständigt. Maxeffekten ett känsligt problem. Varje motor som helrenoverats prov- körs efter monteringen i bromsbänk, — givetvis under förutsättning att kunden går med på den lilla extra kostnad detta betingar — varvid eventuella = felaktigheter och brister lätt kan konstateras. Många kunder önskar också få sina motorer helt in- körda på renoveringsanstalten. I så fall få de först gå ca 6 timmar i S: kisläp- bänk, där en elektrisk motor alstrar kraften och därefter sätts den iord- ninggjorda motorn igång och får gå om- kring 14 timmar under successivt steg- rande av effekten. Som avslutning på inkörningen tar man under någon mi- : nut ut maximal effekt, för att därmed kunna konstatera i vad mån den verk- liga effekten divergerar i förhållande till den av fabriken uppgivna. I detta sammanhang kan det kanske vara intressant att veta, att fabrikerna oftast uppger högre maxeffekt, än som är med verkligheten överensstämmande, säger dir. Larsson. Den första motor, på vilken vi här kunde konstatera över- ensstämmelse mellan uppgiven och verk- lig effekt, var en Buick 1938 års mo- dell, men det är som sagt sällsynt. Här- vid bör man dock märka, att moderna motorer oftast har bättre överensstäm- melse än äldre och att man med gan- ska måttfull trimning av vissa moto- rer kan höja effekten över fabrikens uppgivna maximum — t, ex. på Lancias lilla V4:a, som enligt hr Larsson inom parentes sagt är en av de roligaste mo- torerna att arbeta med. Men tämligen besvärlig är den: knappast lämpad för ”hemslöjd”. Något som dir. Larsson också vill på- tala i samband med hemslöjd och inkör- ning av motorer, är den svenske genom- snittsbilistens ofta dåliga behandling av (Forts. på sid. 28.) DAGSNY Televisionen har blivit en ny- hetsförmedlare av stora mått i USA och därmed har den mött problemet hu den ska kunna täcka händelsér av de mest skif- tande slag. Nedanstående artikel ger en kort översikt av hur man på detta område kombinerat egna upptagningar med material leve- rerat från nyhets- och bildbyråer samt journalfilmsföretag. elevisionen är på snabb frammarsch i USA och under 1949 räknar man att 75—380 nya stationer ska starta sin verk- samhet. Fortfarande experimenterar man emellertid friskt för att nå fram till det idealiska programmet, men det är långt kvar innan man fastställt hur detta bör se ut. Så mycket är emellertid klart att alla de programpunkter som kan sammanfattas under rubriken: Tele- visionen som nyhetsförmedlare är livligt uppskattade och därför offrar man ock- så mycket arbete och stora kostnader på att göra nyhetsförmedlingen effektiv. Varje televisionsstation skulle natur- ligtvis helst se att den kunde ha en egen televisionskamera med överallt där nå- got hände och att denna via kabel eller relästation skulle kunna låta bilderna gå direkt ut till den väntande allmänheten. Så upptas exempelvis utsändningarna från stora boxnings-, baseball-, fotbolls- matcher etc, Men hur stora pengar man än rör sig med ligger detta utanför det möjligas gräns. Under sådana förhållanden har det blivit naturligt att televisionsbolagen sökt kontakt med de stora nyhetsbyrå- erna ' och journalfilmsföretagen för att den vägen få sitt behov av aktuella ny- heter och bilder. Vi har redan tidigare i Teknik för Alla berättat om att den stora amerikanska nyhetsbyrån INS, dess bildbyrå INP och det största jour- nalfilmsföretaget i USA, Telenews, sam- arbetar för att ge den amerikanska tele- visionen bästa möjliga nyhetstjänst. Detta konsortium är dominerande inom denna nyhetstjänst och vad det bjuder televisionsstationerna ger en god bild av hur dessa söker göra sig till eterns ”bildtidningar”. Denna nyhetstjänst består inte som man skulle tro enbart av filmer utan också av stillfotos och rena nyhetstele- gram. Själv betraktar nog både byrån och televisionsstationerna de för televi- sionen speciellt sammanställda filmerna som den viktigaste servicen men säreget nog har WABD-stationen i New York funnit att den har största publiken på sina aktuella stillbildsprogram. HETER Jelevision Överhuvudtaget har man en känsla av att denna gren av nyhetstjänsten är ganska okonventionell och främst siktar efter att vinna tid. Så har t. ex. den dagliga journalfilm som levereras och som tar åtta minuter att spela upp — 10 minuter med reklamen för det bolag som . bekostar programpunkten — inte ljud annat än i direkta intervjuer etc. I övrigt medföljer ett noggrant utarbe- tat manuskript som uppläses av hallå- mannen samtidigt som filmen rullar. Därigenom vinner man minst en dag och har lyckats få fram televisionsprogram- (Forts. på sid. 29.) Tre bilder från tele- visionsbolagets eg- na upptagningar av nyhetsstoff. Här in- till en specialan- läggning för televi- sionsupptagning av provflygningar och därunder två bilder av den kinda tele- visionskameran i arbete dels på en cowboyuppvisning och dels på en ame- rikansk travtävling. I dessa fall går upptagningen via kabel direkt > till stationen för ut- sändning, 25/2 1949 TEKNIK för ALLA 5