Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och man måste derför, om man rätt vill uppskatta hans förmåga,
göra betydliga afdrag i betraktande af dessa förmåner.
Vi våga tvertom påstå, ehuru orimlig än anmärkningen torde
förefalla, att ingen skald någonsin haft att kämpa emot mer
missgynnande omständigheter än Milton. Han misstänkte såsom han
sjelf medgifvit, att han blifvit född »ett tidehvarf för sent.» I anledning
af detta yttrande har Johnson funnit för godt att göra honom till
skottafla för månget misslyckadt speord. Vi tro att skalden bättre
förstått arten af sin konst än kritikern. Han insåg att hans
poetiska genius icke vann någon fördel af civilisationen, som omgaf
honom eller af lärdomen, som han inhemtat och han såg tillbaka
med någonting likt saknad på mindre hyfsade tiders enkla språk
och lifliga intryck.
Saken är den, att vanliga betraktare sluta af de praktiska
vetenskapernas framsteg till de ideella konsternas. De förras
utveckling sker gradvist och långsamt. Sekler åtgå till samlandet af blotta
elementerna, ännu andra sekler att åtskilja och sammanföra dessa.
Äfven sedan en gång ett system är bildadt återstår ännu något att
tillägga, att ändra eller förkasta. Hvarje generation tillgodonjuter
ett rikligt förråd, som af forntiden blifvit henne testamenteradt och
öfverlåter i sin ordning detta förråd, tillökadt med nya skatter, åt
kommande sekler.
Men det är ej så med musik, med målning eller med
skulptur. Ännu mindre med poesi. Bildningens framsteg förse sällan
dessa konster med bättre typer för imitation. De torde visserligen
förbättra de instrumenter, som fordras för det mekaniska arbetet i
musikerns, skulptörens och målarens konst. Men språket, poesiens
mekanik, lämpar sig bäst för dess ändamål, då det ännu
befinner sig i oslipadt naturskick. Nationer likasom individer
förnimma först och abstrahera sedan. De öfvergå från individuella
bilder till allmänna begrepp. Deraf kommer att ett bildadt samhälles
språk är filosofiskt och det halfciviliserade folkets poetiskt.
Det sunda förnuftet är poetens värsta fiende. Måhända skulle
man till och med kunna påstå, att ingen kan vara skald eller ens
fullkomligt uppfatta poesi utan en viss slags ofriskhet i förståndet;
om man nemligen, såsom vi, med poesien mena konsten att
använda ord på ett sätt, att de frambringa en fullkomlig illusion för
inbillningen, konsten att åstadkomma med ord detsamma som
målaren med färger. Den störste bland poeter har med några få
rader, allmänt beundrade för språkets kraft och skönhet och ännu
mera värderika för den riktiga idé de gifva om den konst, i
hvilken han var mästare, förklarat just hvad vi mena:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
