Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke minst, att qvinnorna af missförstånd sträfva att komma utom
sin egentliga sfer!
»Och åter höras från de ifrigaste förfäktarne af qvinnans rätt
ropen att allting i verlden går illa af brist på hennes
deltagande. Allt moraliskt framåtskridande är hämmadt, säga de, då
qvinnan ej lånar det sin hjelp; vetenskapen behöfver hennes fina
och genuina uppfattning, moralfilosofien hennes egendomliga
åskådningssätt, kommunalstyrelsen hennes kloka omtänksamhet och
hennes sympatier; filantropien hennes finkänslighet och takt.
Hospitaler, arbetshus, fängelser, skolor, förbättrings- och straff-anstalter
och sundhets-inrättningar äro af noll och intet värde qvinnorna
förutan. Läkarekonsten behöfver dem, kyrkan kallar dem, industrien
och de sköna konsterna inbjuda dem o. s. v. Och åter höres från
en massa af lidande och nödställda qvinnor det samfäldta,
tusenstämmiga ropet: Gif oss arbete!»
Här i Sverige har man obetydligt förnummit af dessa rop, som
vilja hänvisa till nya verkningskretsar för qvinnan. Man drar på
munnen, då någon sätter i fråga att hennes medverkan skulle
behöfvas, för att gifva skolan, fångvården eller de kommunala
angelägenheterna deras rätta riktning; och att hon skulle vara
behöflig, eller ens kunna det minsta gagna inom någon gren af
vetenskaperna, har ännu ingen här vågat stiga fram och påstå.
Orsaken till att dylika åsigter, som med en viss värma
förfäktas, eller åtminstone anses hafva nog vigt för att bringas till
diskussion i andra länder, hos oss skulle förefalla blott som
dåraktiga hugskott af några fantastiska hjernor, torde ej vara så
lätt att finna, och det tillkommer ej oss att afgöra om skulden
dertill är att söka hos den Svenska qvinnan sjelf eller hos hennes
bedömare — icke ens om denna olikhet innebär ett fel eller en
förtjenst. Sjelfva ämnet är ännu hos oss alltför främmande och
saken i de flestas tycke alltför omöjlig, att ens kunna sättas i
fråga. Det torde derföre vara klokare, att man i bemödandet att
finna den Svenska qvinnans rätta verkningskrets till en början håller
sig inom sferer, der man med någorlunda säkerhet kan antaga det
hon verkligen redan gagnat och skall kunna göra det i allt rikare
mån, ju högre utveckling hon sjelf uppnår. Ty hvad den Svenska
qvinnan duger till, det skall ingen bättre, än hon sjelf kunna visa,
och vi äro öfvertygade att hon också skall göra det en gång, då
hon genom en bättre uppfostran och en ädlare riktning, än som nu
vanligen gifves henne, kommer till fullt medvetande om sina egna
krafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
